Det går mycket snabbare med pistolen än med gaffel, mina bin har alltid haft den goda smaken att torrtäcka, täckvax lär inte vara många år gammalt : - )Håller helt med, har använt värmepistol under många år, enkelt och smidigt. Problemet är att den inte går att använda på mörkt vax, då blir det gaffel istället.
Avtäcker man med värmepistolen slipper man sörja av vax och honung man måste ta hand om. Ytterligare tidsbesparing.
Om vaxet smälter vid 64 grader vilken temperatur kommer honungen upp i då? Jag gissar att honungen som befinner sig närmast vaxet blir ganska varm den också?
Jag berättar på bloggen om hur man med en isbit undviker igensvullna ögon efter bistick. Ganska så viktig information!! Svullna öron är ju inte heller någon höjdare.
Jag berättar på bloggen om vår kalibreringsträff. Och om vad styrelsen i övrigt vill att vi skriver om på bloggen. Det vill säga saklig information om biodling. Det ansåg styrelsen var Carnica Gruppens uppgift och mål. Att vi testar och åter testar vårt avelsmaterial det vet ni redan.Ditt fiske efter läsare gör att jag definitivt inte tänker gå in på Krainer bloggen. Kan du inte sluta fiska på det här forumet, snälla?
Ditt fiske efter läsare gör att jag definitivt inte tänker gå in på Krainer bloggen. Kan du inte sluta fiska på det här forumet, snälla?
Tycker du inte det är något fel på utvecklingen inom Carnicagruppen, en ras som är så känslig att den i nästa led nästan blir svårskött, bygger massor med svärmceller och svärmar hellre än gärna.Hear, hear. som dom säger i underhuset...
Hela avelsgruppen inom Carnica borde ta ett stort omtag och satsa på produktiva egenskaper i stället för en märklig vision om "renrasiga" bin.
Jag har ändå låg svärmning, har bara haft 2-3 på +100 samhällen. Men det beror på att jag går över till hanterliga svärmtröga Buckfast och en passade driftform där man också kan använda spärrgaller, slipper kolla svärmceller och kan låta bina sköta det mesta själva utan att det ständigt svärmar.
Drottningar beter sig lite olika. Vissa ser man varje gång, dom knallar lugnt omkring utan speciellt mycket bin runt sig och andra får man nöja sig med att se resultatet av. De senare kan vara riktigt besvärliga när man måste få tag på dom. Dagens tema på bloggen är: [url]http://carnicagruppen.blogspot.com/2011/07/var-ar-drottningen.html[/url] ([url]http://carnicagruppen.blogspot.com/2011/07/var-ar-drottningen.html[/url])
Men så här är det!! BF har i sin tidning Gadden beskrivit hur man tillverkar och använder ett förbjudet medel vid varroabekämpning. Jag tror att någon av er andra kan se till att beskrivningen hamnar här på alternativ. Men det är C på den.
???? vad är detta c på vad då , vad är det för medel ? varför inte redovisa informationen själv ?Det är nog copyright på den, dvs det är olagligt att kopiera den och publicera på annat ställe.
flera fråga tecken som vanligt , varför inte redovisa allt här på alternativen på en gång ????
???? edward :P
Civil olydnad kallas det när personer går utanför regelverket. Det har BF nu gjort. Och jag ber om usäkt att jag inte kan ge en bra förklaring med få ord. Men så här är det!! BF har i sin tidning Gadden beskrivit hur man tillverkar och använder ett förbjudet medel vid varroabekämpning. Jag tror att någon av er andra kan se till att beskrivningen hamnar här på alternativ. Men det är C på den.Vilket nummer av Gadden är det som avses?
enklare att jobba när inte bina flyger runt huvudet!!
Invintra skandalen för några år sedan var verkligen tråkig. Är det någon som minns vad ämnet hette som bildades vid för lång uppvärmning:HMF Hydoxymetylfurfural.
Jag slungar och sorterar ramar. Men dessutom så letar jag propolis. Egentligen så borde man samla propolis för att sälja men jag tror att det blir för jobbigt med marknadsföringen. Jag bommade att skriva ut receptet på bisalvan på bloggen men det får jag ta en annan gång.
Var det så här dina ingredienser var
Bivaxsalva
33g bivax
200g olivolja
33g glycerol
2cl Propolislösning
Kolla på bloggen om du gör lika som jag!
Hej Vattuvarg!Är inte glycerolet till för skapa en salva som är stabil i konsistensen och som inte skiktar sig? Som de olika emulgeringsmedel som brukar finnas i salvor? Om det är så är det ju bara att söka i andra salvrecept tills man hittar ett emulgeringsmedel som man vill använda.
Var det så här dina ingredienser var
Bivaxsalva
33gr bivax
200gr olivolja
33gr glycerol
2cl Propolislösning
Kolla på bloggen om du gör lika som jag!
På bloggen [url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url] ([url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url]) så skriver Stickan om Varroabekämpningen. Hans åsikter speglar väl ganska så bra vad vi alla tycker. Men SJV (Jordbruksverket) sover på söta örat och vägrar att göra något. Det är inte deras bord!!!!!! Helynkligt!!
Samtidigt så går en massa pengar till fel saker. Grundforskning (Lundaforskarna) Pappersvändning (SLU) bör väl inte betalas med NP- pengar. Våra ansökningar prutas till hälften om dom alls kommer upp till bedömning. Sjukt!!
På bloggen [url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url] ([url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url]) så skriver Stickan om Varroabekämpningen. Hans åsikter speglar väl ganska så bra vad vi alla tycker. Men SJV (Jordbruksverket) sover på söta örat och vägrar att göra något. Det är inte deras bord!!!!!! Helynkligt!!
Samtidigt så går en massa pengar till fel saker. Grundforskning (Lundaforskarna) Pappersvändning (SLU) bör väl inte betalas med NP- pengar. Våra ansökningar prutas till hälften om dom alls kommer upp till bedömning. Sjukt!!
Bekämpningsmedel är ett tidsbegränsat verktyg i hanteringen av skadedjur. Visst kan begränsningen ibland räknas i decennier, men det ändrar inte grundförutsättningarna. Förr eller senare uppstår en resistens som gör bekämpningsmedlet mer eller mindre verkningslöst. Som jag ser det vore det bra om man kunde använda sig av den tiden för att forska fram ett annat sätt att hantera situationen.
Jag blir verkligen glad när jag läser det ni skriver. All det här var med och mycket mer när vi för lite mer än tre år sedan började diskutera vad just vi inom Carnica-Gruppen kunde göra.
I Tyskland/Österike så finns det en stor grupp som arbetar med Carnica bins varroatolerans. Testresultaten från gruppen sammanställs i databasen i Berlin. Vi är nu inne på andra året med import från de bästa drottninglinjerna av det som den här gruppen fått fram. De här drottningarna testas enligt Svensk Biavels riktlinjer med tillägget att vi dessutom testar i tillämpliga delar enligt den Tysk/österikiska gruppens upplägg. Vi diskuterar nu med berörda parter hur samarbete oss emellan ska se ut.
Varroatolerans bina testas lika hårt som det övriga avelsmaterialet och naturligtvis så sneglar vi också på hur varroatoleranta vårt andra avelsmaterial är. Mycket spännande men också jobbigt!
Stickan har tagit ett ordentligt tag vid tangentbordet i dagens blogg inlägg. Och jag lovar er att han vet vad han skriver om!!!
En debattprofil som är väl bekant för Alternativs läsare sa en gång att 98% av landets biodlare visste inte vad de hade i kuporna. Av de resterande procenten så var det en procent som visste men gav fan i det. Och en procent arbetade aktivt för att förbättra läget men med tanke på de 98%-ten så var det en synnerligen svår uppgift.
En "ikon" bland landets yrkesbiodlare höll i ett debattforum med om att det såg ut på det här sättet.
Rimligtvis så bör alla och jag menar ALLA ta till sig av det här och ge sin självransakan en möjlighet att hinna ifatt.
Så jag ställer frågan!! Vet ni vad ni har i kuporna?? Läs bloggen och begrunda!!
Inom Carnica så testar testbiodlarna...... Jag förklarar på bloggen om hur upplägget är för testbiodlingen. Det är tufft men nödvändigt.
Det är insikten om detta som gjort att Carnica har satsat på varroatoleranta bin.Jag visste inte att det fanns varroatoleranta bin i Sverige. Men ni måste väl varroabehandla ändå annars sprider sig ju varroan till grannarna. Fast om ni behandlar för att inte sprida vidare kan ni då vara säkra på att de är varroatoleranta?
Det är insikten om detta som gjort att Carnica har satsat på varroatoleranta bin.
Vi är inom Carnica helt införstådda med vad som gäller.
Abigail Vi är inom Carnica helt införstådda med vad som gäller. Men det skulle vara helt fel från min sida att skapa debatt om det upplägget här. Hälsningar Gidde
Testerna och varroabekämpningen fortgår enligt de regler som gäller.
...Att det också kan skapa bekymmer när man kör trimmer nära kuporna det är helt klart...Usch ja, jag har gått över till lie istället för trimmer, den är dessutom lättare att ta med till utbigårdarna.
Utförligt reportage om halmkupetillverkning och annonser från 1800-talet, vad kan man mer önska?
...En biodlare som berättar om bin och biodling på ett engagerat sätt det drar till sig många lyssnare. Och jag hoppas att ni alla tar tillfället i akt att slå ett slag för att värva nya medlemmar.Javisst, varje gång jag trollbinder en åhörarskara njuter jag av att få se mig i narsissistens spegel ;D Åhörarna är tacksamma offer eftersom alla vet att biodling är bra för naturen och ger tillbaka ett flytande guld till köket :-[
Carnica står för utveckling inom biodling och vi står absolut inte för något tangentbordssvammel.
Förlåt... jag glömde att berätta att vi skev lite av en programförklaring i dag på bloggen. Det är inga nyheter för er på Alternativ men formuleringarna är lite tillspettsade. Vi hörs som Stickan formulerar det!!Varför i herrans namn behövs det en inlägg i den här tråden om att det har kommit ett nytt blogginlägg? Skulle vara roligt att få svar på den frågan.
Varför i herrans namn behövs det en inlägg i den här tråden om att det har kommit ett nytt blogginlägg?
Som jag ser det så är det var och ens demokratiska rättighet i det här landet att läsa vad vi vill och skriva vad vi vill.
Enkelt: det här är en spamtråd. Inte en kotte skulle läsa den där bloggen om det inte dagligen annonserades om den i detta forum.
Abigail o Ulric ni lider av: "All sol på mej syndromet" eller Edvard Person sjukan som den kallades förr. Vad är det som gör att just ni ska bestämma vad andra ska läsa och vad jag personligen ska skriva. Betalar ni någon särskild avgift som gör er mer privilegierade än vi andra. Men... Om... det finns en sådan möjlighet så är jag tacksam för mer information om just detta.Menar du att jag försöker få all sol på mig? ;D Som den nybörjare jag är så har jag knappast försökt göra mig stöddig vad biodling anbelangar. ;D Visst har vi yttrandefrihet men reklamspam hör knappast dit.
Av Sveriges några miljoner invånare så är det varje år ett antal tusen som går på biodlarkurser och som läser allt som de kommer över om biodling. Och det kan knappast vara er uppgift i livet att bestämma över vad dessa ska läsa.
Som jag ser det så är det var och ens demokratiska rättighet i det här landet att läsa vad vi vill och skriva vad vi vill. Det kallas för yttrande frihet. Och det verkar som ni behövde läsa på när det gäller det.
Och enligt detta så fortsätter jag på bloggen även i dag!! Hälsningar Gidde
Jag skrev på bloggen om drönarramar och att jag slutat skära ut dom.
...Det finns ett fenomen som jag gärna vill att ni kommenterar. I de drönarceller som bina gör uppe i skattlådorna det vill säga de celler som äggläggande arbetsbin skapar där hittade jag i år kanske totalt 5-6 varroor. I ingen av de kupor som jag hittade varroa på detta sätt så fanns det någon varroa i drönarramen. Det är svårt att hitta någon bra förklaring till fenomenet!!Tror och tror... men en förklaring skulle kunna vara att genom selektiv avel att ta bort alla kvalster som kryper in i drönarceller har egenskapen att välja drönarceller undertryckts i vår kvalsterpopulation och de väljer kanske hellre arbetaryngel. Så drönarna i skattlådan har kvalstren bara tagit eftersom det var "första bästa" i brist på andra celler. Det är en hypotes helt utan vetenskaplig förankring, inget annat.
Vad tror ni???
Om vi lusgranskar honungspriser och annat så borde det här vara ännu mer angeläget.
Edward. Är det här din standardfråga?? Du har använt samma ord tidigare!!Det är viktigt att vi tar in rätt fokus på det som är viktigt.Honungspriset är trots allt en bisak!!
Edward. Är det här din standardfråga?? Du har använt samma ord tidigare!!Att vilja ha en mer utvecklad förklaring att diskutera kring är knappast konstigt, eller någon form av angrepp på dig personligen. Det är det som är essensen i det här forumet, att man skriver vad man tänker på ett sätt som andra kan förstå och kommentera och diskutera, så att alla har en chans att lära sig mer.
Att vilja ha en mer utvecklad förklaring att diskutera kring är knappast konstigt, eller någon form av angrepp på dig personligen. Det är det som är essensen i det här forumet, att man skriver vad man tänker på ett sätt som andra kan förstå och kommentera och diskutera, så att alla har en chans att lära sig mer.color]
Jag skrev att Drönarna från en drottning var genetiska kopior. De anlag som drottningen bär fortsätter i drönaren. Drönaren är ju ett obefruktat ägg.Drönarna från en drottning är inte genetiska kopior, däremot så har alla sädesceller från en drönare samma genetiska uppsättning. Drottningens ägg kan teoretiskt ha 65536 kombinationer av kromosomer från hennes föräldrar.
Helt klart så har vi bestämmelser om att varroan ska behandlas . Och frågan är om rabarberkräm är behandling.
knutte!! Som ordförande i Carnica-Gruppen så har jag inte så mycket att välja på. Det är bara att hålla sig till de godkända medlen. Du kan inte ana hur mycket jag bråkat med de styrande i Svensk biodling om att dom inte gör sitt jobb när de inte lyckats påverka så att vi får fler medel godkända. Enligt mej så bör vi ha minst tre bra medel att tillgå med olika potens på verkningsgrad.Jaha, du kör med Apistan och vill ha ytterligare läkemedel godkända. Det måste vara det du menar när du skriver "medel" ovan. Och det här snacket om rabarber är alltså ekologiska metoder. Måste tycka att du har lite svårt att svara direkt på frågor. Man får liksom lista ut bakvägen vad du menar....
Vi går i Carnica nästa år in på vårt tredje år med import av drottningar från varroatoleransprojekt. De drottningarna hamnar i vår testverksamhet och testas mot vårt egna avelsmaterial. Testverksamhet är jobbigt men vansinnigt roligt!
Ulric!! Naturligtvis så ligger det en del i det du skriver. Och det är kanske inte så svårt att läsa ut av min skrivning att jag är helt emot användningen av syror i biodlingen. Jag är införstådd med att syror fungerar men har lite svårt att för egen del godta de medlen. Vi borde kunna få lite mindre brutala medel att alternera med.
Gideon kan du inte bara svara på hur du sköter din varroa behandling, det är du som har tagit upp ämnet.Gideon!
När vi skriver för nybörjare så är det ...Mycket bra skrivet, jag håller med dig.
….”det vi själva skulle behövt läsa när vi började”!
”Återbruk” är inte bara en fråga om kupor och ramar utan även om kunnande. Jag såg en gång en bigård som bestod av 2 silltunnor 2 kylskåp och en trågkupa. I allt det här fanns det bin. Vitala och alerta som flög intensivt. Men det är inte dit som jag vill förflytta er. Vi behöver inget prylraseri i biodlingen. Vi arbetar med levande organismer som vi är skyldiga all respekt! Det här är inte bara en fråga om pengar det är också en fråga om bevarande av den Svenska naturen och mångfalden. Och för det så behöver vi friska och vitala bin som odlas av kunniga och vitala biodlare. Och de biodlarna ska som jag ser det utveckla sig själva och biodlingen mot det som är viktigast för oss alla ”fortlevnad”! Att ta ansvar för oss själva och våra barn det är ett viktigt arv att lämna vidare! Och det är det som det till sist rör sig om.
Det här är inte en fråga om slunglinjer och driftsformer. Det är en fråga om att tänka och förstå bin. Och till det så behövs det både nytänkande och erfarenhet. Om vi får fler som släpper prestige-tänkandet mellan biodlarna och börjar hjälpas åt så kan vi minska vinterförlusterna och skapa friskare bin (typ Carnica)som vi sedan kan bygga vidare på.
Det här är inte en fråga om slunglinjer och driftsformer. Det är en fråga om att tänka och förstå bin. Och till det så behövs det både nytänkande och erfarenhet. Om vi får fler som släpper prestige-tänkandet mellan biodlarna och börjar hjälpas åt så kan vi minska vinterförlusterna och skapa friskare bin (typ Carnica)som vi sedan kan bygga vidare på.
Jag tycker att vattuvarg skrev klokt och med känsla prickade kärnan.
Är du medlem? Och varför ska vi annars visa en agenda för en som inte ens skriver ut sitt namn?
Carnica i det sammanhanget är en hänsyftning till birasen Carnica inte till gruppen.
Men du gör mig ännu mer ledsen!
Du skriver under pseudonym och begär att vi ska berätta om vår agenda.
Och min fråga till dej är!
Är du medlem? Och varför ska vi annars visa en agenda för en som inte ens skriver ut sitt namn?
Dessutom så finns det flera agendor.
En synnerligen kort för Gruppen.
Och en för avelsgruppen inom Carnica Gruppen och jag tvivlar på att den är offentlig
Och ingen av de här är av intresse för andra.
Har länge funderat över vad det är som är så bra med carnicabiet. Det framgår inte någonstans vilka fördelar det har.
vattuvarg! Tack för en trevlig skrivning! Hans berättade om dig när det där var aktuellt! Det var en kul present!
Vi är tre avelsgrupper som har diskuterat och nu diskuterar hur vårt samarbete ska se ut. Vi är alla tre på det klara med att utvecklingen måste ske på "gräsrotsnivå." Och en del av det här kommer vi att berätta om på bloggen. Vi ska också berätta lite mer om vår anslutning till bidatabasen i Berlin och omkring vad den kan betyda för oss och i framtiden för andra biodlare i Sverige.
lite nygammalt att fundera på om Varroabekämpning:http://carnicagruppen.blogspot.com/ ([url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url])
lite nygammalt att fundera på om Varroabekämpning:http://carnicagruppen.blogspot.com/ ([url]http://carnicagruppen.blogspot.com/[/url])
Myrsyra dödar kvalster även i täckta celler.Helt riktigt, men inte lika effektivt som Apistan.
Helt riktigt, men inte lika effektivt som Apistan.
Om jag har ett sår på säg ett finger och får in något slags syra även, svag, i det såret så gör det F-n så ont. Observera bin har sår på kroppen av varroan. Allt som irriterar skapar oro i samhället och minskar möjligheten att överleva. Vi behöver fler bekämpningsmedel med lägre giftighet än Apistan. Det här har jag berättat för höjdarna gång på gång. Nu den 14 o 15 febr. så kommer jag och många andra att träffa representanter från SJV och SLU och ni kan gissa vad jag kommer att prata om. Bland mycket annat!
Det är så här! Vill du ha bina kvar eller inte? Jag talar om hur du gör för att lyckas med att få till en överlevnad! Om... man följer er linje så dör dom. Det är helt den resandes ensak vad man vill välja!
Observera att koncentrationen av bekämpningsmedlen ökar i kupan vid varje användning. Till sist kan en nivå nås som bina inte kan hantera.
Det upprepade spridandet av lögner måste ta slut, Gideon. Jag har inte motsatt mig behandling, även om du tycks tro det. Det jag påpekar är att bekämpningsmedlen har en tidsgräns på grund av ackumuleringen i vaxet. Vad tycker du att vi ska göra när den gränsen nås?
Framtidens varroahantering måste även den fungera. Så det är vettigt att börja fundera på den redan nu. Det är så här att rekommendationerna och bestämmelserna fortlöpande revideras.
Tänk jag är så naiv så jag tror mer på en person som var med redan på den tiden varroan debuterade nere i Österrike. Där stod biodlarna och räknade kvalster precis som här för några år sedan. Vem ska vi tro mest på. En som ännu inte har gjort sina första år i biodling eller den som varit med så många år. Sluta att skriva en massa skit som du inte har någon erfarenhet av. Du läser säkert en massa men vad är det som säger att det du läser är rätt. Vad är det för skitsnack om att sprida lögner! Kom igen om några år så tar vi och diskuterar vad som var rätt eller fel. Varken du eller jag har tillräcklig kompetens att bedöma vad som ska göras i det stora hela. Så sluta lägga ut några dimridåer om något som du rimligtvis inte begriper.
Tror inte Apistan tar Varroa i cellerna
Remserna skall sitta inne 6 -8 vecker så att tre genarationer kläcks
Tror att Apistan e ett kontaktgift
Har hört att dosen på remserna e 360 ggr starkare än när det intodukserades
Rätta nej om jag har fel
Observera att koncentrationen av bekämpningsmedlen ökar i kupan vid varje användning. Till sist kan en nivå nås som bina inte kan hantera.
Det upprepade spridandet av lögner måste ta slut, Gideon. Jag har inte motsatt mig behandling, även om du tycks tro det. Det jag påpekar är att bekämpningsmedlen har en tidsgräns på grund av ackumuleringen i vaxet. Vad tycker du att vi ska göra när den gränsen nås?
Framtidens varroahantering måste även den fungera. Så det är vettigt att börja fundera på den redan nu.
Sammanfattning
Behandla? Ja, naturligtvis. Sluta tänka? Helst inte. Stå ut med lögner och ovett? Nej.
Till sist kan en nivå nås som bina inte kan hantera. Det upprepade spridandet av lögner måste ta slut, Gideon. Stå ut med lögner och ovett? Nej.
Varför Apistan eller likvärdigt? Jo det är så här! Du har svårt skadade bin som har en avsevärt förkortad livslängd. De bina klarar inte den belastning som en syrabehandling utgör. Det är så här att syror inte bara dödar kvalster det skadar även bin. Samtidigt så har inte syror någon verkan på kvalster i täckta celler vilket Apistan har (till en del). Så det är bara att välja pest eller kolera. Om jag vill ha bina kvar så har jag inget val.Nej, så behöver det inte vara.
Om jag får läsa en endaste gång till att jag skulle propagera för att inte behandla varroa så kommer jag att anmäla detta.
Inte ens då är Apistan försvarbart.Så, om man vill spetsa till det hela, kanske man inte skall ägna sig åt biodling, för vårt allas bästa..
Så om man har ett sjukligt samhälle som dör utan behandling dömer du den till döden "om man vill spetsa till det hela" När behandling finns som skulle kunna rädda dom !Du måste hålla ditt samhälle friskt till att börja med... Om det "är sjukligt och dör utan behandling", har du misslyckats som biodlare... Varför fick du ett sjukt samhälle? Kunde du gjort något annat innan det var döende? Som i all skötsel och vård, det är det preventiva som gör skillnad i slutändan...
Du kanske ska inte ägna sig åt biodling, för vårt biernas bästa !
mvh edward :P
Var det inte att vi diskuterade ett sjuk försvagat samhälle som inte skulle klara av att behandlas med syror ?Vad är det för fel med en perfekt värld?
I en perfekt värld skulle det inte hända att ett samhälle blir över lusad med varoa , men vad ska man gör när de värsta har hänt och man inte har något val än behandla med apistan , eller låta den dö antigen utan behandling eller av syror som de inte klarar i sitt extrem försvagade tillstånd ?
mvh edward :P
Vad är det för fel med en perfekt värld?
Som svar på din fråga tycker jag att man som biodlare skall fråga sig själv, - varför är mitt samhälle överlusat med varroa?Hur kunde jag låta "det värsta hända"?Om ditt samhälle är i ett "extremt försvagat tillstånd" har du som biodlare uppenbarligen brustit någonstans tidigare? Eller hur?Nu börjar vi tassa ur på mark att var en ansvarsfull biodlare... Att kapitulera och säga att: - jag är så kass som biodlare att mina samhällen är så anfäktade och såriga av Varroa så att det inte är etiskt försvarbart att behandla ekologiskt så jag kräver att få använda gifter för att komma tillrätte med det jag inte klarat av...
Är enligt mig oansvarigt.
Vad har du för självbild av dig själv som biodlare?
Och efter man har svarat på allt detta där och konstaterar att världen inte är perfekt, vad/hur ska man lösa problemet som man står inför ? Att då säga att jag skulle har gjort , förut , innan, igår ,, ,, mmmm. Hjälper inte problemet man står inför , det som har varit har varit vad gör man åt de hopplösa situation , här och nu ?!!!Kortidsbehandling med myrsyra. Kanske flera omgångar. Skilj iväg samhället till isolering. Se över dina övriga och kör myrsyra där också... rent preventivt...
mvh edward :P
Ibland så blir uppvaknandet brutalt.! Två år innan jag själv konstaterade varroa här i Roslagen så var jag hos en god vän i Järfälla på besök. Vid kaffebordet så frågade han om jag hade sett hur varroa ser ut på riktigt och det kunde jag förneka. Han hämtade en plastkasse som innehöll ett varroagaller och något som såg ut som små frön, det var säkerligen mer än en halv liter av den varan. Det här sa han det är en del av varroan från bigårdarna utanför Drottningholm. Jag visste att där ute så hade han omkring trettio samhällen!När varrroa kom till fastlandet uppmanades biodlarna att göra aktiva kontroller. Det innebar att behandla med myrsyra, tobak eller what so ever. Så gjorde vi i Alingsås, och startade genast utbildning. Ingen var oförberedd när kvalstret så småningom var här. Jag vill påstå att det var dåliga biodlare som blev tagna på sängen.
Tänk mina vänner…. Det här var en liten del av varroan från samhällena där borta och då kan ni gissa hur det verkligen var i de samhällena. Och det här var en biodlare som var observant men han hade inte sett varroan innan han behandlade.
Min fråga är till er som säger att ni har ytterst lite varroa eller ingen alls! Om inte den här biodlaren såg varroan hur stor möjlighet har ni att se den? ?? Det är lätt att vara kaxig och rent ut sagt stöddig men verkligheten ser mycket tuffare ut än ni föreställer er.
Ni som har svårt att hitta Drottningen och som nästan inte ser skillnad på arbetsbin och drönare trots fullgod syn! Ser ni varroan?? Vad tror ni själva!
Kan jag få ett ärligt svar!
När varrroa kom till fastlandet uppmanades biodlarna att göra aktiva kontroller. Det innebar att behandla med myrsyra, tobak eller what so ever. Så gjorde vi i Alingsås, och startade genast utbildning. Ingen var oförberedd när kvalstret så småningom var här. Jag vill påstå att det var dåliga biodlare som blev tagna på sängen.
Läste en intressant grej i en av artiklarna om Ed och Dee Lusbys bin. De är förespråkare för liten cellstorlek som en av delarna i ett program för att hantera varroa-problematiken. Men det var inte det som var det intressanta i just den artikeln. Lusbys bin är resultatet av ett tålmodigt och närmast tjurskalligt urval bland blandrasbin och har med tiden börjat se tämligen annorlunda ut i jämförelse med andra biodlares i Arizona.Det vi inte vet är vad de bin som dom började med hade för ras. Kom ihåg att i de flesta blandrasbin så finns det Carnica anlag i dem. Allt eftersom korsningsarbetet fortskred så gjordes det urval på till exempel produktivitet/ fromhet/ m.m. Det intressanta var att de andra rasegenskapern som är typiska för rasen hängde med så att säga på köpet. Det här innebär att friparningens dåliga rykte kan tonas ner. Det blir Carnica av det mesta!!!!!!!!!!!!!!!!!! Kan du bjuda på en översättning så skulle jag bli glad?
Så Institut für Bienenkunde i Frankfurt fick en bunt av Lusbys bin att undersöka. De visade sig innehålla mycket lite Ligustica-influenser. En mycket viktigare genetisk källa var Apis Mellifera Caucasica. Men den viktigaste genetiska beståndsdelen i deras bin var ... och nu kommer det intressanta ... Apis Mellifera Carnica.
Gideon, använd google.se/translate om du har problem med olika språk. Du kan klippa in hela URLen i google translate och den översätter hela sidan åt dig.Tack för tipset! Men vår nordliga vän har lovat att översätta det som han hänvisar till så jag har tänkt ta honom på orden. Ha det bra allesamman! Hälsningar Gidde
Det vi inte vet är vad de bin som dom började med hade för ras. Kom ihåg att i de flesta blandrasbin så finns det Carnica anlag i dem. Allt eftersom korsningsarbetet fortskred så gjordes det urval på till exempel produktivitet/fromhet/m.m. Det intressanta var att de andra rasegenskapern som är typiska för rasen hängde med så att säga på köpet. Det här innebär att friparningens dåliga rykte kan tonas ner. Det blir Carnica av det mesta! Kan du bjuda på en översättning så skulle jag bli glad?
:
OCH ???
Lusbys har bin som klarar varroa
Hur går det till ?
Lusbys har bin som klarar varroa. De bina är genetiskt sett till större delen carnica-bin. Det borde finnas något där att använda för forskningen om varroaresistenta bin. Bara en tanke alltså.
Jippi då är problemet med varroa löst !!!
Lusby kommer få Nobelpris, det är bara att skicka in youtube klippet på Lusby och hans varroa resistenta bin och sen är det klart.
Metoden som paret Lusby föreslår fungerar, men inte för alla.
Och vad består denna metod av ?
Undrar om inte tråden hamnat lite off topic.
Ny tråd om varroaresistens kanske?
Metoden som paret Lusby föreslår fungerar, men inte för alla.
Det här resonemanget använde sig folk av som kunde göra guld av bly för 500 år sedan, även folk som lyckas bygga maskiner som använder vatten som bränsle brukar använda snarlika resonemang. Dessa resonemang har ett namn och det kallas pseudovetenskap.
Det vill du antagligen inte veta. ...och metoden är inte godkänd att användas för varroabekämpning i Sverige. Skickar med en länk till lite
Det finns dokumenterat ett antal biodlare som har bin som lever i samexistens med varroa. Då är det vetenskapHar de redovisat antalet, finns det tillgängligt om hur många och vad kriterierna var till det som de grundar sina slutsatser.
Prova att klicka på den lilla pilen efter länken i inlägg #289. Är på väg till middag.
Metoden som paret Lusby föreslår fungerar, men inte för alla. Långt därifrån. Varför inte alla lyckas är det man forskar på nu.
Pseudovetenskap är när något låter vetenskapligt men inte är det. Det finns dokumenterat ett antal biodlare som har bin som lever i samexistens med varroa. Då är det vetenskap.
Tackarvetjag renrasiga bukfast ;) ;D TYP ::) ;DSnälla snälla Edward! Ett hybridbi kan aldrig bli renrasigt. Att det däremot kan vara ett mycket bra bi som ger stora skördar det är en annan sak. Men samtidigt så behövs det renrasiga bin som duktiga avlare korsar in för att hålla hybribiets egenskaper så bra som möjligt. Så resonerade Broder Adam och det var inte fel på hans tid och knappast nu heller.
mvh edward :P
Snälla snälla Edward!;) ironi ;)
Tackarvetjag renrasiga bukfastRenrasig buckfast typ = ironi ::)
Tack Gideon för att du bryter tramset i tråden och börjar prata om verkligheten.Egentligen inget konstigt! Enligt Svensk Biavels normer så finns det olika värderingar uppsatta. Det innebär att produktivitet och humör och en massa annat bedöms. Vissa saker måste det vara högsta poäng för att för att godtas. För oss som kör efter det Tyska programmet så blir det lite mer att hålla reda på och också en lite annorlunda "skala". När året är slut så rapporteras de här värdena in till respektive databas för registrering. I den Tyska så körs våra värden på två sätt. Dels mot de andra varroa toleransbina som finns i basen och dels mot hela populationen för Carnica som registrerats. När databasen fått alla värden så räknas ett medeltal fram och då ska vi förhoppningsvis ligga över 100% med ett antal drottningar. Det är riktvärdet som tagits fram. Carnica Gruppen är lite av "förtrupp" för att utvärdera vad nytta vi här i Sverige kan ha av databasen i Berlin. Vi hoppas men vet ingenting säkert!
Skulle du kunna berätta lite med hur ni utvärderar dessa drottningar.
Var ligger databasen. Tyskland? Jag är född i Tyskland och läser gärna.
Du har till och med hittat på en väldigt konstig orsak till att fukten behöver finnas där. Det skulle vara väldigt intressant att få veta hur du kommit på detta och vad du har för belägg för dina påståenden. Du uppmanar till diskussion och debatt men eftersom det inte går att föra en dialog på Carnicabloggen så kan vi väl ta den här.
Ditt eget favoritcitat är ju: Tala gärna om att du är duktig. Men var beredd att bevisa det ibland.
Med hopp om förklaringar
Mvh. Jan-Uno (Jano) Andersson
När jag har sammanfattat det jag skrivit så ska det bli ett sant nöje att diskutera det där med dig! Ursäkta att jag just nu är jäktad!Hej igen.
En fördel med mitt matarhål med nät är att bina sätter sig där ventilationen är gynnsammast det vill säga vid hålet.Är du säker på att du dragit rätt slutsats? Bina kanske sitter där för att med sina kroppar fungera som tätning och isolering mot de andra bina? Det är bara en annan hypotes, lika god som din anser jag.
...Kondenseras den mot lådsidorna så blir det oftast mögliga ramar och det är inte nyttigt för bin...Att vi inte mår bra av mögel är helt klart, men eftersom mögel måste betraktas som en helt normal företeelse i binas vinterkvarter kan man fråga sig om bina verkligen mår så dåligt av det som vi tror. Man kan tycka att under årmiljonerna borde de utvecklat en bra motståndskraft mot mögel i miljön.
Är du säker på att du dragit rätt slutsats? Bina kanske sitter där för att med sina kroppar fungera som tätning och isolering mot de andra bina? Det är bara en annan hypotes, lika god som din anser jag.Om inte bina gillar ventilationen så tätar dom till nätet helt eller delvis. Det skapar inget problem för bina. Ibland helt tätat ibland inte något alls.
Att vi inte mår bra av mögel är helt klart, men eftersom mögel måste betraktas som en helt normal företeelse i binas vinterkvarter kan man fråga sig om bina verkligen mår så dåligt av det som vi tror. Man kan tycka att under årmiljonerna borde de utvecklat en bra motståndskraft mot mögel i miljön.
När jag var 8-9 år så gick jag så nära som jag vågade när min Pappa arbetade med bina. Mina bröder Joel och Lennart blev sedan ganska så fanatiska biodlare. Och Lennart var med i den grupp som introducerade Buckfast här i Sverige. Tyvärr så är de personerna döda sedan länge liksom många andra av mina mentorer. Så att hitta de personerna på nätet är nog ganska så svårt. Internet var inte på gång när de här personerna dog.
Helmuth Preibst var när jag började med bin utbildningsleda re i Sundbybergs- Spångaortens biodlarförening och han älskade att hålla låda om olika fenomen i kuporna.
Låt oss bena i problemet med invintring! När bina drar ner vinterfodret så bearbetas det så det blir gynnsamt för bina att ta till sig under vintern. Att vattenhalten minskar är en nödvändighet för att minska risken för jäsning och för att fodret ska ta mindre plats. Och kom ihåg sa Helmuth: Bina flyttar om det i flera omgångar under det arbetet. En gammal regel var att plocka bort täckningen för att kyla ner bina. Bin som sitter stilla gör av med mindre foder och risken att bina smygynglar minskar. En fördel med mitt matarhål med nät är att bina sätter sig där ventilationen är gynnsammast det vill säga vid hålet.
Honung och sockerlösning är hydroskopisk och det betyder att foder i öppna celler späds ut av fukten i kupan och blir lättare för bina att ta till sig. I en oisolerad kupa så är ytterdelen på klotet omkring fyra grader varmt inne i mitten där drottningen finns så är det omkring trettio grader. Det här innebär att ytterdelen av klotet är nästan i dvala och kan inte röra sig medan innerdelen sitter så trångt att rörelsen begränsas av detta. När bina i centrum blir hungriga så börjar de att leta mat, vilket betyder att de rör sig. Temperaturen stiger och ytterbina blir rörliga så att de når till fodret. Men med kylan i kupan så avtar aktiviteten så snart bina i klotet har blivit mätta.
Det som är problemet är överskottsfukten. Och där fungerar mitt matarhål med nät. Kondenseras den mot lådsidorna så blir det oftast mögliga ramar och det är inte nyttigt för bin. Mitt sätt att övervintra är inte optimalt, det blir lite omständigt,men jag tror att vi gemensamt kan hitta något bättre. Vinterförlusterna har emellertid varit mycket låga (mindre än 5%) när jag inte lockats att prova något dumt!
Hej igen Gideon
Vinterfoder behandlas av bina på precis samma sätt som den indragna nektarn på sommaren. De gör alltså en slags socker- eller biforhonung. Problemet är att om bina får sitt foder för sent hinner de inte få ner vattenhalten tillräckligt beroende på att deras inre klocka säger att säsongen är över. Vinterfodret skall ges allra senast sista veckan i augusti om vattenhalten ska fås ner till 17-18%. När detta är gjort skall alltihop täckas med vaxlock, annars är risken väldigt stor för jäsning och mögel. Detta tar längre tid än de flesta tror, upptill tre veckor har jag konstaterat någon gång. Senare när vinterklotet har bildats får det bara finnas den fukt utanför klotet som är instängd i fodercellerna.
Bina startar ju sin vintervila under foderförådet. De bin som måste sitta och täta foderhålet hamnar ju över fodret, för min del är det nätbotten över hela bottnytan
Din beskrivning av binas ätande verkar väldigt konstig. Det ska inte finnas något öppet foder utom innanför klotskalets övre del. klotet skall inte upplösas titt och tätt. hur ska då temp och fukt regleras.
Du är inte konsekvent. I din skrivning ,som jag ville ha en förklaring på, påstod du att fukten är nödvändig i vinterkupan. Nu säger du att den leder till mögel och jäsning om den inte ventileras ut.
Mvh. Jano
Det är så här att en del fukt behövs men den mesta bör rimligtvis vädras bort. Om jag minns rätt så ger varje kg socker omkring 0.7liter vatten någonstans i den storleksordningen bör det vara. Men varför frågar du? Vore det inte mer rimligt att att du själv berättade lite om hur du tänker i de här frågorna. Så varsågod, skriv och berätta! Hur du ska lyckas att upphäva fysikens lagar om varm och fuktig luft som stiger uppåt det är jag mest intresserad av!
Man behöver inte bryta några fysikaliska lagar för att att ventilera fukt i en t.ex nacka kupa. Den konstruktionen du pratar om Gideon ventileras uppåt till skillnad från Nacka kupa som ventileras i botten, detta finns förklarat i Boken om biodling från SBR. Tyvärr har jag inte boken framför mig. Om man köper en Nacka kupa så behöver man aldrig tänka på dom här sakerna.
Kan ni förklara varför biodlare i de flesta fall har tre till fyra mögliga ramar att smälta ner varje år från varje kupa?
Nej det kan jag inte, det här var helt ny information för mig. Visst har det hänt att en ram kan bli möglig i en kupa men det är inte speciellt vanligt. Jag tror du underskattar andra biodlare om du tror att vi har 3-4 ramar som är mögliga som vi smälter ner varje år.
Kan ni förklara varför biodlare i de flesta fall har tre till fyra mögliga ramar att smälta ner varje år från varje kupa?
det var varroan som ändrade min syn på hur bina skulle invintras. När jag kommit på hur varroan skulle bekämpas på ett bra sätt så har jag de sista tio åren varit fri från vinterförluster.
...Har du skaffat de prylarna som du behöver till drottningodling. Det är bara så vansinnigt spännande så du måste bara prova!...Just de ja, trots att jag frågat runt ett par år har jag inte fått tag i några begagna parningskupor. Med tanke på medelåldern bland biodlare tycker jag inte man skulle behöva köpa nytt. Får nog ändå skicka iväg en beställning.
Just de ja, trots att jag frågat runt ett par år har jag inte fått tag i några begagna parningskupor. Med tanke på medelåldern bland biodlare tycker jag inte man skulle behöva köpa nytt. Får nog ändå skicka iväg en beställning.Jag bytte typ 8 dubbla parningskupor mot två gåshanar. Bra byte tycker jag. Parningskuporna var "begagnade" men de flesta hade bara stått i ett förråd, aldrig använts.
Jano, var kan man läsa om hur du gör för att inte få några vinterförluster?
/Nybörjaren
Vi satsar på ...att genom renparning och tester hitta bin som producerar mycket honung, är friska,En svår fråga! Det beror lite på var man bor! För egen del här i Roslagen så är det så här att jag vill ha minst 10 till 15 kilo mer än snittet för mina bodlande vänner i omgivningen. Det här är kustlandskap med låga skördar. Men får min omgivning 30 kilo så vill jag ha minst 40 och får jag inte det så har antingen jag eller bina misskött verksamheten! Men vi har också odlare där snittet ligger nära 100 kilo för hela bigårdar. Ganska så bra! Men det är inte häromkring!
snälla och lätta att sköta. Våra Carnicabin har genom detta systematiska avelsarbete
under de senaste 20 åren förbättrats ca. 20 % i sin honungsproduktion.
En stilla undran Gideon hur mycket blir de i kilogram ?
Mvh Herman.
...Nöjesbiodlare kallas ibland för Hobby-biodlare, Deltidsbiodlare och Heltidsbiodlare plus del annat!...Hmmm, kan det vara så att Biodlarna är organisationen för nöjesbiodlarna och den andra organisationen representerar tvångsbiodlarna?
::) kan man använda farsans mekano i bi odlingen ::) ?
Har som mål att utöka tills det :( inte :( blir ett nöje att hålla på med bin och sedan minska ner till den nivån som är kul ;D
mvh edward :P
En verkligt udda sak att testa skulle vara Josef Starks förslag att göra hål i ramarna så att bina kan gå igenom utan att gå runt.
En verkligt udda sak att testa skulle vara Josef Starks förslag att göra hål i ramarna så att bina kan gå igenom utan att gå runt.
Det gör vissa av mina bin redan ;D Fast det är BUCKFAST ;D drottningar så klart ;DHar dina bin så dålig hyfs att de biter hål i vaxkakorna på vintern. Jag föredrar att eventuellt göra hålen själv!
mvh edward :P
Varför inte testa med att bara byta ut honungen i skattlådan mot sockerfoder och låta bina ha sin yngellåda ifred. Då behöver de inte gå runt några ramar under vintern, Bina har bara att följa den kakgata de sitter i rakt uppåt.
Jano, en fråga till dig som har tittat på vintern. När anser du att de går upp i den övre lådan?Det varierar . De startar sin vintervila med att gå i klot på de öppna cellerna efter det sista ynglet. Därefter vandrar de väldigt sakta uppåt under vintern. De flesta av mina samhällen har inte hunnit ända upp till rensningsflygningen och då har de ändå mycket foder kvar i ytterkakorna. I höstas invintrades även svea trågkupor med fodret i skattlådan. De hade bara använt foder i nedre delen av skattlådans ramar vid bottenbytet i början på mars.
Testtekniken för varroatrycket ligger nu på vår hemsida. Carnica.se Det är bilder men texten är på tyska. Tyvärr så vet jag inte om de är med copyright. Kolla om ni har lust!
Går det att posta en översatt redovisning här?
mvh edward :P
Alla små impulser positiva eller negativa påverkar oss. och lär oss något oavsett om vi gillar det eller inte. Och som tur är så glömmer vi en del.
[/quote
Jag läste det jag skrivit för längesedan och tänkte fråga hur ni andra tänker!
Just det här har jag skrivit på Carnica Bloggen idag!
Hur ska vi säkerställa pollineringen i framtiden? Jag har av olika anledningar funderat omkring hur pollineringen kommer att se ut i framtiden. Om vi ser tillbaka så ser vi att det under ett så kort tidsperspektiv som fem år så har pollineringen väsentligt försämrats. Och med det för ögonen så funderar jag på om vi ska låta detta fortsätta eller om vi aktivt ska arbeta för att antingen vända den trenden eller att i varje fall bromsa den utvecklingen.
För ett antal år sedan så inträffade en händelse som gjorde att jag började fundera ännu mer omkring den här problematiken. Jag hade bin på en gård belägen på en halvö här i närheten. Mina bin stod på två olika bigårdar med ett avstånd av 300 meter. Intill den ena bigårdens 4 samhällen hade vi en havreåker med ett starkt inslag av tistlar. Den arrenderande bonden valde att bespruta tistlarna trots att det i åkern också fanns en blommande undervegetation. Och det här är helt mot de regler som gäller. Dessutom så fanns det en bäck intill åkerkanten dit bekämpningsmedlet läckte ut. Och just den bäcken var binas vatten försörjning. Två samhällen slogs ut direkt, ytterligare ett blev mycket skadat och ett hann jag flytta lite halvskadat till en annan bigård. På min andra bigård så skadades ett av tre avelssamhällen.
Men vad har detta med pollinering att göra? Jo det är så här! Markägaren är en mycket intresserad bär och fruktodlare. Han hade mycket bra kontroll på vad han kunde vänta sig som skörd av sin trädgård. Han fick första året en halvering och de följande åren en markant minskning i förhållande till normalläge. Detta trots att jag hade omkring 20 parningssamhällen och dubbla drönaravläggare på plats, förutom de två samhällen som stod där stationellt.
Det här visar att det behövs inte bara bisamhällen utan också alla de andra insekterna som hjälper till med pollineringen. Besprutningen slog inte bara ut mina fem samhällen. Den dödade också många små hjälpare som finns runt våra bikupor. Det tog dryga tre år innan läget blev något så när normalt.
Hälsningar
Gidde
Tankeväckande historia, Gidde!
Verkade det som om bonden lärde sig något av den betan?