Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: leiden skrivet 19 jan-14 kl 20:59
-
Jag håller på att renoverar ett hus. Ska installera ett vattenburet system. Och det lutar åt att det blir jordvärmepump för att värma upp huset. Men jag är inte jätte sugen på att lägga massa pengar på kwh så frågan är ju om man ska komplettera med något. Antingen så kan man ju sätta upp solceller. Eller så har jag kollat på system med solfångare acktank och vattenmantlad kamin. Någon som har erfarenthet av det ena eller andra? Vilket är mest effektivt? I slutändan så är det elkostnaden jag vill få ner.
-
Solen ger inte så stort tillskott på vintern (när det är kalt) så svaret är ju ganska enkelt.
-
Om du kopplar solfångaren till jord-delen i ditt värmepumsystem, så laddar du jorden på hösten och håller tjälen stången på vårvintern. På sommaren låter du solfångaren ge dig varmvatten.
-
Om du kopplar solfångaren till jord-delen i ditt värmepumsystem, så laddar du jorden på hösten och håller tjälen stången på vårvintern. På sommaren låter du solfångaren ge dig varmvatten.
Det var ett intressant resonemang. Vi har jordvärme och jag blev lite nyfiken, men jag förstår inte riktigt hur du menar. Utveckla gärna! :) Det skulle alltså gå att skicka ut värme i jordvärmesystemet menar du? Går det rent tekniskt att justera ett existerande system på det sättet? Vad blir vinsten?
-
Till att börja med bör man komma ihåg att alla värmepumpar fungerar bättre ju lägre framledningstemperatur man behöver hålla. Därför är det lämpligt att använda golvvärme i sådana anläggningar, eller om man ska ha vanliga radiatorer bör man ta till dem minst 50 % större än vad som är brukligt i anläggningar med t ex vedpanna eller vattenburen elvärme. Det är bra om huset klarar sig med 40 °C framledningstemp även när det är som kallast på vintern.
Sedan är det en besvärlig sak att anpassa storlek på kollektorslangen, värmepumpens effekt och husets förväntade värmebehov till varandra. Ju mer slang man kan lägga ut desto större värmepump kan man ha, och därmed blir behovet av tillskottsvärme från elpatroner eller annat håll mindre. Men slang och en större värmepump kostar också pengar, någonstans finns det en gräns där tillskottsvärmen blir billigare än ränta och amortering på investeringen.
Jag är skeptisk till de flesta vattenmantlade kaminer, de ger som regel den största delen av värmeeffekten till luften omkring och bara en liten del till vattnet. Vill man ha en enkel vattenvärmande vedeldningsapparat kanske man hellre ska snegla på kökspannor och liknande prylar.
Det är bra om man kan välja en värmepump som är förberedd för att kunna dockas till andra värmekällor och som gärna har en egen rejäl vattenvolym som kan fungera som början till en acktank.
Jag är skeptisk till att man kan vinna något på att köra ner värme från solfångare i jorden, på några månaders sikt hinner nog temperaturen jämna ut sig ändå.
-
Om jordvärmen lägger av mitt i vintern,va ska du värma med då???Tycker du ska kolla på en liten pellets panna som kan stötta eller ta över om det andra systemet lägger av.
-
Eftersom den delen som tar värmen ur backen består av en lång slang med spritlösning och en cirkulationspump, så kan man med hjälp av ett par magnetventiler och en temperaturstyrning låta en solfångare som har samma spritblandning bli kopplad i serie med slingan i backen när tempen i solfångaren är högre än den i markslingan. Och det blir den ganska fort, bara solen tittar fram. Det krävs ju inte golv eller ännu värre, radiatortemp för att solfångaren skall leverera nyttig värme när den hamnar på utomhusdelen av en värmepump.
Vinsten blir att värmepumpen drar mindre el för att värma huset. Men det kan bli en stor skillnad om du har en lite för liten jordslinga. Om kylan kommer utan att snötäcket isolerar, så får du inte mycket värme i backen. Då kan värmemagasinet i backen vara för litet för ditt värmebehov i huset. Marken kring slangen fryser och det finns inte mycket värme kvar för pumpen att pumpa. Och dit kommer du kanske i februari-mars då snön ligger som ett täcke på din frusna mark, samtidigt som solen börjar komma åter med värmande strålar. DÅ kan det göra stor skillnad att mata in värme i det frusna systemet.
Antar att tekniken finns att köpa till som tillbehör, men det är ingen match för en vaken installatör att plocka ihop av lösa delar. Jag skulle givetvis göra det själv ;D
-
Det låter intressant, Själv är bäste dräng. Själv skulle jag nog inte klara att göra det själv dock. :)
Jag får ta och hålla koll på hur det ser ut med användandet av elpatronen fram igenom och ha det här i bakhuvudet som en möjlig förbättring av systemet, om det verkar vara snålt med markvärme i slutet av vintern.
-
Tack för många intressanta svar.
Kaminer har vi i huset så det kommer säkert att eldas med dom.
Solfångare verkar ju vara ett ganska smidigt kompliment. Någon som har koll på system man kan koppla till värmepumpen?
Inga tankar om solceller? Lönar det sig inte? Det tråkiga är ju att man producerar som mest el på sommaren och då använder man ju inte spec mycket. Synd att man inte kan lagra elen:/
-
Tror att allt går att koppla, men jag skulle sätta ihop ett hemmabygge eftersom det är en så enkel sak att bygga och även om du behöver bygga 1,5 ggr större än de bästa på marknaden, så gör du lätt en ekonomisk vinst om du bara har plats. Det svåraste när det gäller solfångare tycker jag är att få dem att smälta in i miljön.
Solceller är på kraftig frammarch, framför allt vad gäller pris. Men det är fortfarande ingen vinst inom rimlig tid, och absolut inget för direkt uppvärmning. Dock ingår de som viktig del i drömmen att klippa navelsträngen till Vattenfall ;D
-
Om du kopplar solfångaren till jord-delen i ditt värmepumsystem, så laddar du jorden på hösten och håller tjälen stången på vårvintern. På sommaren låter du solfångaren ge dig varmvatten.
Det där funkar nog bättre med bergvärme och bara om grundvattnet inte rör sig för mycket. Jag har läst om folk som experimenterat med sånt där och det verkar gå att få lönsamhet i det OM man har rätt berggrund OCH har turen att grundvattnet inte spolar bort värmen, men oddsen är nog att det inte kommer löna sig. Tanken bakom det är förstås att man genom att värma kollektorn ska få lägre temperaturdiff och därmed större effektivitet i värmepumpen, men då tror jag mer på att byta ut radiatorerna så man kan köra med lägre framledningstemperatur och på så sätt minska temperaturdiffen mellan in- och uttemperatur på värmepumpen. Det är dessutom 100% garanterat att det funkar. ;)
Om jordvärmen lägger av mitt i vintern,va ska du värma med då???Tycker du ska kolla på en liten pellets panna som kan stötta eller ta över om det andra systemet lägger av.
Alla värmepumpar idag har elpatron för att stötta. Packar pumpen ihop går elpatronen in som "nödvärme" så där har du svaret på vad som kommer värma huset om tex kompressorn packar ihop.
Alla värmesystem har en Akilleshäl; Om du har en pelletspanna och pelletsskruven lägger av mitt i vintern, vad ska du värma med då? ;)
Vinsten blir att värmepumpen drar mindre el för att värma huset. Men det kan bli en stor skillnad om du har en lite för liten jordslinga.
Det är relativt billigt att gräva ner slang i backen. Gräv ner några meter extra när grävmaskinen ändå är där! Det är värt det eftersom det betyder att man får en mindre nedkylning av marken när pumpen går, dvs återigen; Det minskar temperaturdiffen och ökar därmed effektiviteten i pumpen.
Solfångare verkar ju vara ett ganska smidigt kompliment. Någon som har koll på system man kan koppla till värmepumpen?
Det enklaste och effektivaste är att se till att man har en varmvattentank som kan värmas av antingen värmepumpen eller solfångare. Som redan konstaterats så värmer solen kasst när du behöver som mest med värme, så att värma huset med solen kräver en j-a överkapacitet med solfångare, men om de är kopplade till varmvattnet så kommer du spara många sköna hundralappar sommartid genom att värmepumpen inte behöver gå för att göra varmvatten. Varmvattentanken kan vara intern eller extern, vilket oftast helt enkelt är en fråga om hur stor värmepump du har. Om du har en liten 4-5 kW (vilket är ganska normalt för villor) så är den oftast inbyggd, men är det en större anläggning (som den vi kommer skaffa nu, men vi har rätt många m2 att värma upp med) så sitter den extern. Båda varianterna finns med extraslingor för tex solfångare, pelletspanna eller vad man nu vill dubbla med.
Inga tankar om solceller? Lönar det sig inte? Det tråkiga är ju att man producerar som mest el på sommaren och då använder man ju inte spec mycket. Synd att man inte kan lagra elen:/
Lönar sig är en svår fråga. Lönar de sig ekonomiskt? Jadå, speciellt om du får bidrag. I många kommuner kan du få rätt saftiga bidrag för att peta dit en radda solceller på ett tak och då betalar sig solcellerna på några år.
Lönar de sig rent energimässigt? Fan vet. Om man kan driva något komplett off-grid med dem (tex att man kan ladda en elbil med dem) så är det en vinst, om man har de kopplade till det vanliga elnätet och låter elproducenterna hantera tillgång och efterfrågan bäst de kan (hint: det kan de egentligen inte när det gäller sol och vind) så är det mest miljöpolitisk korrekthet av hela skiten.
Problemet med både vind- och solel är att de är så opålitliga. Både tillgången till sol och vind varierar så oerhört och oförutsägbart att det är svårt att utnyttja energin effektivt. Det går, om man tex har en förbrukning som kan hänga med i svängarna (tex ladda en elbil), men den mesta energiförbrukningen är inte så flexibel och då blir den stokastiska tillgången på energi mer ett problem än en hjälp.
Dock ingår de som viktig del i drömmen att klippa navelsträngen till Vattenfall ;D
Då måste du ha en rätt rejäl packe batterier så du kan se till att tillgång och efterfrågan matchar varandra. Att driva tex en värmepump på solenergi lär bli knepigt som fan, det lär krävas en ganska juste energibuffert för att garantera att man inte kör sönder kompressorn med väldigt mycket start och stopp...
-
Oh. Glömde. Värmepumpar är som mycket annat. Det är en svindyr grundinvestering, men att köpa en lite större kostar inte proportionellt lika mycket mer som "grundpaketet" kostade. Kostnaden per kW planar ut ju större anläggning man köper.
Ta in några olika rörmokare och be dem komma med offerter, poängtera också att du vill ha en bra lösning som verkligen kommer löna sig på sikt snarare än vara billigast. Om tex en rörmokare lägger sig väldigt lågt kW-mässigt eller vad gäller antalet meter kollektorslang jämfört med de andra så är det förmodligen ett snikbud för att kunna konkurrera krona för krona jämfört med andra. Det kan bli dyrt i längden om pumpen aldrig riktigt räcker till utan kör massa el jämt och ständigt, det kommer också förkorta livslängden om kompressorn går konstant. Av samma orsak kan det löna sig att sätta dit nån extratank; kompressorn får jobba sällan och länge i stället för ofta och korta stötar vilket är bättre för slitaget. Det är dock inte lönt att sätta hur många extratankar som helst, för kompressorn kan inte jobba längre än en viss tidsperiod, sen måste den stå still och svalna igen så lagom är bäst...
Värmepumpar är fan inte lätt. :D
-
Om man har haft turen att kunna gräva ned slangen under grundvattennivån så finns ingen anledning att värma backen. Men jordvärme påverkas inte av grundvattenflöden under vintern om du hamnat över grundvattennivån. Har man dessutom inte haft tillgång till så stor yta att lägga sin slang på så finns risken att frysningen kommer tidigt. Att mata in värme är 100% säkert att fungera ;) Men visst skall en värmepump inte behöva jobba med onödigt hög temperaturskillnad som vanliga radiatorer innebär.
En bra kompressor skall inte behöva stå och svalna.
-
En bra kompressor skall inte behöva stå och svalna.
Det verkar dock tyvärr förekomma för mindre system tänkta för vanliga hem, säkert för att spara pengar.
Större system är förmodligen mer välbyggda, men då kostar de ju därefter med...
-
Är det inte avfrostningscykeln du tänker på?
-
Är det inte avfrostningscykeln du tänker på?
Ne. Jag har sett i alla fall ett par modeller där det sitter en temperaturgivare på kompressorn som helt enkelt slår av kompressorn när den blir för varm och där det tydligen är designat att funka så. Dock kan kompressorn gå rätt länge i stöten innan den stänger av pga värmen och normalt sett ska inte värmebehovet vara så stort att att kompressorn måste gå så hårt...
-
Ne. Jag har sett i alla fall ett par modeller där det sitter en temperaturgivare på kompressorn som helt enkelt slår av kompressorn när den blir för varm och där det tydligen är designat att funka så. Dock kan kompressorn gå rätt länge i stöten innan den stänger av pga värmen och normalt sett ska inte värmebehovet vara så stort att att kompressorn måste gå så hårt...
Jag skulle nog vilja säga att kompressorn aldrig ska behöva stänga av pga överhettning så länge värmepumpen går som det är tänkt. Överhettningsskyddet sitter där för att skydda kompressorn vid felfall - t ex om någon cirkulationspump stannar så att vattencirkulationen genom kondensorn upphör, eller om någon klåpare till kyltekniker har överfyllt den med för mycket kylmedium. Det brukar alltid finnas en sådan där anordning, men vissa tillverkare mäter kompressorns temperatur och andra mäter tryck och/eller temperatur på hetgasen efter kompressorn.
Jag var med om ett fall förra vintern där en luft/vattenvärmepump löste ut för hög hetgastemperatur upprepade gånger. Så småningom visade det sig bero på att tempgivaren som skulle känna av temperatur på utgående vatten hade lossnat från röret och hängde fritt i luften. Så när huset inte behövde så mycket värme fortsatte värmepumpen att gå fastän vattnet började bli - ur värmepumpssynpunkt - otrevligt varmt.
-
Jag skulle nog vilja säga att kompressorn aldrig ska behöva stänga av pga överhettning så länge värmepumpen går som det är tänkt.
Bra, jag flaggar det som ännu en orsak att undvika IVT. ;)
På den IVT495 vi hade så blev kompressorn j-igt varm och slog ifrån pga temperaturen men enligt serviceteknikern var detta fullt normalt. IVT495 är å andra sidan imo verkligen en skitmodell som ska undvikas, jag var definitivt inte nöjd med den. Gott om buggar i mjukvaran hade den också, inte så betryggande...
-
Blir nog till att trycka i lite mer slang och en större pump.
Hur funkar det om man eldar i kaminerna inne och temperaturen stiger i huset slår pumpen av då eller fortsätter den att värma radiatorerna som vanligt?
-
Blir nog till att trycka i lite mer slang och en större pump.
Hur funkar det om man eldar i kaminerna inne och temperaturen stiger i huset slår pumpen av då eller fortsätter den att värma radiatorerna som vanligt?
Beror på. Värmepumpen kan antingen gå på inomhusgivare, utomhusgivare eller både och. Utomhusgivare är (var?) ganska vanligt och funkar helt enkelt så att man kallt räknar med att ju kallare det är ute, dess mer måste pumpen gå. Funkar ganska bra om pumpen är enda värmekällan, funkar mindre bra om man eldar i kaminen.
Inomhusgivare kör förstås efter hur varmt det är inne, men det tenderar att leda till att temperaturen inne följer utetemperaturen, fast inte lika mycket. Typ vid nollan kanske det är 20 grader inne men vid -10C har det minskat till 18C, lite reglertekniskt småjobbigt med inomhusgivare.
En annan variant är att kombinera. Pumpen kör efter utomhusgivaren men inomhusgivaren ger en "offset" så att pumpen "luras" att tro att det är varmare ute än det är. Om det tex är runt nollan, men en inomhustemperatur på 22C ger en offset på 2 grader högre än 20C och om den differencen multipliceras med tex 5 så luras regleringen att tro att det är +10C ute och pumpen jobbar bara utifrån den referenstemperaturen. Hoppas du hängde med.
Temperaturreglering av värmepumpar är lite 60-talsteknik som vägrar dö. ;)
-
Får bli till att snacka med vvs firman och se om dom kan få de till med en givare inne och en ute då. För det kommer helt säkert eldas en del inne.
-
Får bli till att snacka med vvs firman och se om dom kan få de till med en givare inne och en ute då. För det kommer helt säkert eldas en del inne.
Läs på om saken på t ex värmepumpsforumet också. Det är fortfarande stora skillnader mellan olika tillverkare av värmepumpar, pannor mm på den punkten. I en del system ingår innegivaren som standard, andra har den som en tämligen dyr option (då får man inte bara en tempgivare utan en hel manöverpanel med display och en massa onödiga "bells and whistles"). Det varierar också hur väl anpassat för inomhusgivare reglersystemet är från början.
Sen är det ju också viktigt att välja en bra plats för innegivaren. Inte för nära eldstäder, spisar eller andra värmekällor, inte i något rum som blir kraftigt soluppvärmt, inte i ett rum där det sitter termostatventiler på elementen. Är man osäker så kan det vara en bra idé att installera innegivaren provisoriskt med en lång löst hängande kabel från början, då kan man prova olika platser under den första vintern innan man bestämmer sig. Om innegivaren är kombinerad med någon slags manöverpanel eller t ex en lysdiod som ska indikera larm från värmepumpen, så bör den såklart sitta på något lättåtkomligt ställe där man ofta passerar förbi och ser om något onormalt lyser eller blinkar.
-
http://nordicvarmesystem.se/media/22508/Värme_10___Luft_vatten_13_kW___Oliwia_och_solpaket_3.pdf (http://nordicvarmesystem.se/media/22508/Värme_10___Luft_vatten_13_kW___Oliwia_och_solpaket_3.pdf)
Detta är ett av systemen jag kollat på. Några råd?
-
http://nordicvarmesystem.se/sidor/systemloesningar/nytt-system.aspx (http://nordicvarmesystem.se/sidor/systemloesningar/nytt-system.aspx)
-
Det är dyrt. Jämför med andra leverantörer, begränsa dig till enbart en pump, räkna på när du tjänat in anläggningen och total kostnad på låt säga 25 år. Räkna på vad en tilläggsisolering skulle kosta och vad den skulle ge istället.
-
13 + 16 kW, dvs totalt 29 kW värmeeffekt PLUS solfångare? Vad fan har ni köpt? Ett mindre slott? :D
Jag tycker den där lösningen verkar hejdlöst överkomplicerad. Till att börja med; 13 kW effekt i värmepumpen är absurt mycket för normala hus. Nu har du iofs inte skrivit vad du har köpt för hus, men det där låter ju som om den är dimensionerad för en mindre herrgård. Mer rimliga siffror för "vanliga" hus är 4-6 kW (möjligt undantag om man bor i Kiruna eller så, kanske).
Om huset inte är väldigt stort så skulle i alla fall jag inte satsa på en vattenmantlad kamin heller. Vi hade en vanlig kamin med värmemagasin av sten i förra huset och i en vanlig enplanskåk på 140 m2 så värmde den det mesta av huset ganska effektivt på egen hand (vilket var väldigt tacksamt när vi var utan ström efter Gudrun och Per). Det som vattenmantlingen möjligen kan bidra med, som våran inte kunde, är väl att generera varmvatten då, men det vete fan om det är värt det...
Sen är jag skeptisk till att använda utomhusaggregat generellt sett för rena luft-luft-värmepumpar har sällan så jädra mycket effektivitet när det börjar frysa till på allvar. Luft-luft-värmepumpar brukar ha en bra effektivitet ner till nollan och kanske några minusgrader, men även om den där saken jobbar ner till -25C så lär COP (dvs effektiviteten) ha rasat till ganska kassa siffror långt innan du närmar dig -25C. Ju större temperaturdiff mellan in- och uttemperatur i systemet, dess sämre effektivitet.
Har du möjlighet skulle jag definitivt rekommendera jord-, berg- eller sjövärme. Fördelen är att intemperaturen sällan går under nollan och ett system som pumpar upp temperaturen från tex +5C till +20C kommer alltid vara markant mer effektivt än nåt som måste pumpa från -10C till +20C. Fysik, liksom...
När vi borrade för bergvärme för ca 10 år sen kostade det 205:- per meter berg och 500:- per meter jord (för att komma ner till berget). "Jordmetrarna" har man ingen nytta av, det är bara transportsträcka ner till berget så har man långt ner till berget blir det snabbt svindyrt. För att få ut 4 kW effekt (vilket är rätt lagom för en normal, hyfsat modern villa) behöver man 100 meter hål i berget, så det kostar en slant. Gräva jordvärme är billigare (i alla fall om man hittar rätt grävare), han som ska gräva här nere kommer gräva ett 200 meter långt och 1 meter brett dike, sen lägger vi slangen i varsin kant så det blir 400 meter slang totalt, vilket är rätt lagom för en normal villa (men vi kommer lägga mer än en slinga, för vi har lite större behov.... ;) ). För det ska han ha 5000: så jordvärme är definitivt billigare än bergvärme. Sjövärme är dock billigast eftersom man bara slänger ut en slang i sjön, men då ska man ju ha en sjö i närheten med...
Sen, om jag fattat det rätt hur den där saken funkar så värmer den upp hela tanken till varmvattentemperatur (dvs 50-60C) och sen shuntar man ut värmevattnet till lagom temperatur. Det är SKITKORKAT!
Av samma orsak som det är bättre att köra med jord-, berg- eller sjövärme i stället för luftvärme för att hålla nere temperaturdiffen så ska inte pumpen generera mer värme än absolut nödvändigt. Om du tex bara behöver ha ut +35C för att hålla huset varmt men pumpen ändå måste pumpa upp från +5C till hela +55C för att sen shunta ner det till +35C så tappar du, återigen, effektivitet! Moderna pumpar (jag vägrar kalla den där saken modern, det där är ett föråldrat sätt att jobba) har separata system för varmvatten och värmevatten och pumpen jobbar med ett i taget. Det gör att den kan generera varmvatten med +55C (och lägre effektivitet) men nöja sig med att generera värmevatten med +35C (och då också kunna jobba effektivare, dvs du spar mer energi).
Att först plocka in (worst case) -25C som sen ska pumpas upp till +55C och sen shuntas ner till +35C... Korkat. Frågar du mig så känns den där lösningen bara dyr och dålig och jag skulle definitivt inte välja den, men det är ju vad jag tycker.
PS: Det är för övrigt även därför värmepumpar funkar bättre med större element; större element kräver lägre intemperatur för att hålla huset varmt, vilket gör att pumpen kan jobba med lägre temperaturdiff vilket, även det, förbättrar COP.
-
Vill man spara kw ska man använda vedpanna och en väl tilltagen acctank. Ved är billigaste alternativet men det krävs jobb om det ska vara billigt. Fördelen är att pannan fungerar även utan el.
-
Huset är ett timmerhus från 1928. Jag har lagt på en 45 isolering på utsidan. Och det kommer en 45a på insidan med. På vinden lägger jag 120 isolering. Nya fönster blir det med. Huset är väl ca på 165 kvm. Ska jag sätta in en vedpanna så måst jag bygga till uthuset och gräva en kulvert. Inte så sugen på att ha en vedpanna mitt i huset. Ved hade ju varit super. Men jag jobbar utomlands två veckor i stöten. Men det är väl inte för alltid iofs. Hugga lite ved har jag inga problem med. Det har man fått göra sen man va lite då mor och far eldar med ved.
Tack för alla inputs. Det är svårt som fasen när man inte har någon koll.
Dilemmat är att ju lite att jag vill vara självförsörjande. Men att det sköter sig själv när ingen är hemma.
-
Men då är det perfekt med värmepump. Mark till vatten med väl tilltagen markslinga, och helst golvvärme i kåken. En enkel kamin eller kakelugn som komplement när du vill elda. Det skall inte behöva bli så dyrt. Det där huset behöver inte så mycket värme.
-
Precis. Keep It Simple. En värmepump med slinga i backen eller i berget beroende på förutsättningar, punkt. Inget utomhusaggregat som kan frysa ihop när du är borta, ingen vattenmantlad kamin att strula med, inga specialhittepå.
Personligen har jag inte sådär jättelysande erfarenheter av IVT 495 så åtminstonde den modellen ska du undvika. Svärmor har en större IVT Greenline som gått som klockan. Polaren en Nibe som bara går och går och går...
Håll dig till kända märken som Nibe, CTC, IVT (kanske, fast fan vet, jag är långsint ;) ), försök hitta folk som har erfarenhet av just den modell du blir föreslagen, undvik saker som ser ut som en teknikers våta dröm.
Solfångare kan vara värt det, men koppla den till varmvattnet enbart. Solen ger rätt kasst med värme när det är som kallast så största nyttan för minst insats (och minst strul) får du om du helt enkelt värmer varmvattnet (dvs dricksvatten, inte till elementen) utan att blanda in pumpen över huvud taget så slipper du att kompressorn går sommartid. Se bara till att VV-beredaren har en solslinga så kan du hänga på solfångare senare vid tid/ork/lust/pengar.
-
Blir nog en thermia pump. Är det nått att ha?
-
Blir nog en thermia pump. Är det nått att ha?
Det finns ju många som har goda erfarenheter av Thermia värmepumpar, däremot kan det vara bekymmer om man råkar ut för en inkompetent eller oseriös installatör. Thermia har tydligen som policy att all support till slutkunder ska gå via återförsäljare/installatör, men om det nu är där problemet ligger så kan man hamna i ett "moment 22".
Så se till att skaffa referenser på den återförsäljare/installatör som du tänker göra affärer med! Läs på på t ex värmepumpsforumet om just den modell av Thermia värmepump som du funderar på.
Ett annat gott råd är att beställa en totalentreprenad - se till att samma firma både säljer värmepumpen, borrar hålet om det är frågan om bergvärme (eller lägger ner slangen vid jordvärme) och gör hela installationen. Har man flera kockar inblandade i projektet är det lätt hänt att de skyller på varandra när det inte fungerar.
-
Hakar på med en kompletteringsfråga. Har bergvärme och det funkar sådär. Behöver byta en del av elementen till tvåpanels har jag förstått. Vi har en rörspis vi eldar lite nu och då. Höjer mest mysfaktorn.
Tanken är att i framtiden installera en vedspis i köket men, egentligen skulle vi lika gärna kunna installera en kökspanna och komplettera den med en ack.tank och docka den mot värmesystemet. Vårt mål är då att slippa att elpatronen i princip går dygnet runt så fort det blir kallare än ett par minus och det blir dyrt. Ved har vi gratis om man räknar bort jobbet.
Anledningen att patronen går så mycket lär vara att dels är borrhålet för kort, 165 m (tur vi inte borrade de rekommenderade 145 m) och dels är som nämnts radiatorytan för liten. Det känns inte aktuellt att borra djupare eller fler hål då det är så dyrt. Därför funderingarna på en kökspanna som komplement, förutom större element.
Någon som har ved- kökspanna ihop med värmepump och vattenburet system? Tankar om det?
-
Var för inte en vatten mantlad köks spis istället ? Då går det ju alltid att laga mat även om strömmen gått. Typ en sådan Selmac I Klassik köksspis med vattenmantel (http://www.youtube.com/watch?v=nYupkSjbezU#ws)
-
Hakar på med en kompletteringsfråga. Har bergvärme och det funkar sådär. Behöver byta en del av elementen till tvåpanels har jag förstått. Vi har en rörspis vi eldar lite nu och då. Höjer mest mysfaktorn.
Tanken är att i framtiden installera en vedspis i köket men, egentligen skulle vi lika gärna kunna installera en kökspanna och komplettera den med en ack.tank och docka den mot värmesystemet. Vårt mål är då att slippa att elpatronen i princip går dygnet runt så fort det blir kallare än ett par minus och det blir dyrt. Ved har vi gratis om man räknar bort jobbet.
Anledningen att patronen går så mycket lär vara att dels är borrhålet för kort, 165 m (tur vi inte borrade de rekommenderade 145 m) och dels är som nämnts radiatorytan för liten. Det känns inte aktuellt att borra djupare eller fler hål då det är så dyrt. Därför funderingarna på en kökspanna som komplement, förutom större element.
Någon som har ved- kökspanna ihop med värmepump och vattenburet system? Tankar om det?
Vad blir det för temperatur på köldbäraren när värmepumpen inte längre orkar värma huset? Det brukar gå att läsa av i displayen på värmepumpen.
Det kan också vara intressant att veta vad huset kräver för framledningstemperatur vid olika utetemperaturer. Är det förresten bra vattencirkulation till alla element? När anläggningen går för fullt ska elementen vara nästan lika varma nertill som upptill, 5-10 graders temperaturskillnad är lagom men inte gärna mer. Om något element känns brännhett upptill men ljummet nedtill (eller ljummet respektive kallt) så kan det behövas större vattenflöde.
Att docka andra värmekällor går utmärkt att göra mot vissa märken och modeller av bergvärmepumpar, men det kan vara mer besvärligt på andra. Läs på i instruktionsboken för den värmepump du har, och tala gärna om vad det är för märke och modell!
-
Hakar på med en kompletteringsfråga. Har bergvärme och det funkar sådär. Behöver byta en del av elementen till tvåpanels har jag förstått. Vi har en rörspis vi eldar lite nu och då. Höjer mest mysfaktorn.
Tanken är att i framtiden installera en vedspis i köket men, egentligen skulle vi lika gärna kunna installera en kökspanna och komplettera den med en ack.tank och docka den mot värmesystemet. Vårt mål är då att slippa att elpatronen i princip går dygnet runt så fort det blir kallare än ett par minus och det blir dyrt. Ved har vi gratis om man räknar bort jobbet.
Anledningen att patronen går så mycket lär vara att dels är borrhålet för kort, 165 m (tur vi inte borrade de rekommenderade 145 m) och dels är som nämnts radiatorytan för liten. Det känns inte aktuellt att borra djupare eller fler hål då det är så dyrt. Därför funderingarna på en kökspanna som komplement, förutom större element.
Någon som har ved- kökspanna ihop med värmepump och vattenburet system? Tankar om det?
Jag tycker det låter som ni har något stort problem med hela systemet...Den första frågan måste ju bli hur stort hus och i vilket skick ni avser att värma upp?
-
Var för inte en vatten mantlad köks spis istället ? Då går det ju alltid att laga mat även om strömmen gått. Typ en sådan Selmac I Klassik köksspis med vattenmantel ([url]http://www.youtube.com/watch?v=nYupkSjbezU#ws[/url])
Jo något sånt hade vi tänkt oss.
Huset är ett timmerhus från 1850. Håller värmen bra så länge det inte blåser mycket.
Pumpen är en nibe fighter 1215 8,5 kW tillverkad 2004 i drift jan 2005. Dock är kompressorn bytt 2013 och den ska vara från motsvarande värmepump idag.
Det är bra cirkulation i elementen och de är hyfsat jämnvarma. När det går under nollan ute så verkar inte pumpen klara av att värma vattnet till elementen mycket mer än till 40 grader eller strax däröver när patronen går in så värmer den upp mot 50 grader och då är det mer lagom inne.
Det är problem med systemet. Det är underdimensionerat i förhållande till vårt hus. Sen vi borrade har man kommit på att man ska borra djupare än man rekommenderade från början. Enligt säljaren skulle det räcka med en pump på 7kW och att borra 145 m. Vi gick dock upp en storlek och borrade 165 m. Med de nya rönen skulle vi borrat minst 20 m till och gått upp en storlek till på pumpen.
Vi behöver också mer elementyta eftersom den vi har är dimensionerat till högre framledningstemperatur.
Köldbärartemp fram är -4 och retur -1 (eller om det var tvärtom ::) )
Vi förbrukar ca 25 000 kW om året och gissningsvis 10 000 av dem går till elpatronen. Det är lite av de där 10 000 kW vi skulle vilja slippa.
-
Det här låter lite som min situation. Jag har bestämt mig (efter påtryckningar från ungar o vänner) skaffa bergvärme. Det skall borras 170 m djupt hål, nibe någonting heter aggregatet på 8 kw. Elementen är för små, vattenmagasinet för litet så i pannrummet måste jag ha dels ett element för värmen när vedpannan försvinner dels en 100 l extra tank. Funderar också på att byta ut ett för litet element på övervåningen till ett stort dubbelt. Det är bara att hoppas beräkningarna som gjorts stämmer så man inte blir ruinerad av strömräkningarna. Att vedpannan åker ut är för att den läcker och jag har definitivt tröttnat på att hugga o klyva 25-30 kubik och att vara totalbunden av eldningen. Jag är nöjd med temp. på ca 17-18 gr men nuvarande termostat löper amok stundtals så 20gr så svettas jag men ca 14-15 tycker jag är lite kyligt om jag har sk "pappersdagar" sittandes stilla. Vad jag förstår så har du också för smala element (för litet magasin) har du extra tank? Om inte kanske det skulle hjälpa. Av ngn anledning så skall "termostatet" sitta på utsidan!!!! Tycker det verkar konstigt.....hur farao kan den då veta hur jag har det härinne? Ja ja man får väl lära sig ett nytt sätt, nya mätare att pilla på fast alla säger att det är såååååå bra och man behöver inte göra nååååågonting, aaaallt sköter sig självt. Det får man väl se. Huset är på 140 m2 tror jag och väldigt öppen planlösning. Det gör ju att jag inte kan stänga ngr rum vintertid. Har öppenspis och vedspis. Men om jag eldar där så bör jag tydligen stänga av ngr element för utsidestermostatet kan ju inte reglera det. Ja, lätt har det inte varit att bestämma sig.
-
Inte för att jag skulle välja bergvärme, men borra för sjutton mer än vad de säger. 10-20 000 kronor extra och du vet att hålet inte fryser. Man borrar ju inte precis några meter till när det är klart.
Låter som att javills system snart stelnar.
-
Det här låter lite som min situation. Jag har bestämt mig (efter påtryckningar från ungar o vänner) skaffa bergvärme. Det skall borras 170 m djupt hål, nibe någonting heter aggregatet på 8 kw. Elementen är för små, vattenmagasinet för litet så i pannrummet måste jag ha dels ett element för värmen när vedpannan försvinner dels en 100 l extra tank. Funderar också på att byta ut ett för litet element på övervåningen till ett stort dubbelt. Det är bara att hoppas beräkningarna som gjorts stämmer så man inte blir ruinerad av strömräkningarna. Att vedpannan åker ut är för att den läcker och jag har definitivt tröttnat på att hugga o klyva 25-30 kubik och att vara totalbunden av eldningen. Jag är nöjd med temp. på ca 17-18 gr men nuvarande termostat löper amok stundtals så 20gr så svettas jag men ca 14-15 tycker jag är lite kyligt om jag har sk "pappersdagar" sittandes stilla. Vad jag förstår så har du också för smala element (för litet magasin) har du extra tank? Om inte kanske det skulle hjälpa. Av ngn anledning så skall "termostatet" sitta på utsidan!!!! Tycker det verkar konstigt.....hur farao kan den då veta hur jag har det härinne? Ja ja man får väl lära sig ett nytt sätt, nya mätare att pilla på fast alla säger att det är såååååå bra och man behöver inte göra nååååågonting, aaaallt sköter sig självt. Det får man väl se.
Tänk att vara totalbunden av otäck elströmsvärme då? Strömavbrott ett par-tre dygn, så är allt skrot och försäkringspengar ska plockas..
Icke biobränsle bör, typ alltid, bara vara sekundärvärme.
-
Strömavbrott är jag van vid och det är inte heller så enkelt med vedeldning, pannan kokar, cirkulationen funkar inte (trots att vi haft en pryl från 70-talet som hjälp) Oron över detta varje vinter tar nästan knäcken på mig. Som sagt vedspis finns och en eldstad med gammal insats i. Vad skulle jag annars välja?
-
Självcirkulation? Bättre lokaleldstäder?
-
Rören är för smala för självcirkulation i hela huset, byggdes på 70-talet och byggaren förstod nog inte vår intuition om vedeldning. I alla fall så är de visst rätt gjorda eftersom de inte går "runt" i huset utan var element har tur o retur. Ja ja, det är bara att hoppas allt kommer att fungera snart. Billigt blir det inte men kanske leder till större frihet. Vad skulle jag annars välja?
-
Jo något sånt hade vi tänkt oss.
Huset är ett timmerhus från 1850. Håller värmen bra så länge det inte blåser mycket.
Pumpen är en nibe fighter 1215 8,5 kW tillverkad 2004 i drift jan 2005. Dock är kompressorn bytt 2013 och den ska vara från motsvarande värmepump idag.
Det är bra cirkulation i elementen och de är hyfsat jämnvarma. När det går under nollan ute så verkar inte pumpen klara av att värma vattnet till elementen mycket mer än till 40 grader eller strax däröver när patronen går in så värmer den upp mot 50 grader och då är det mer lagom inne.
Det är problem med systemet. Det är underdimensionerat i förhållande till vårt hus. Sen vi borrade har man kommit på att man ska borra djupare än man rekommenderade från början. Enligt säljaren skulle det räcka med en pump på 7kW och att borra 145 m. Vi gick dock upp en storlek och borrade 165 m. Med de nya rönen skulle vi borrat minst 20 m till och gått upp en storlek till på pumpen.
Vi behöver också mer elementyta eftersom den vi har är dimensionerat till högre framledningstemperatur.
Köldbärartemp fram är -4 och retur -1 (eller om det var tvärtom ::) )
Vi förbrukar ca 25 000 kW om året och gissningsvis 10 000 av dem går till elpatronen. Det är lite av de där 10 000 kW vi skulle vilja slippa.
Det skulle kunna vara värt att försöka med större elementyta i första hand, det är ju en ganska billig åtgärd.
Och kanske se om det går att öka flödet på köldbäraren - om det sitter ett smutsfilter/sil i köldbärarkretsen så kolla att det är rent, kolla också att cirkulationspumpen för köldbäraren går på högsta fart om den är omställbar.
Har anläggningen fungerat likadant ända sedan värmepumpen installerades eller har den blivit sämre med tiden?
-
Jag är nöjd med temp. på ca 17-18 gr men nuvarande termostat löper amok stundtals så 20gr så svettas jag men ca 14-15 tycker jag är lite kyligt om jag har sk "pappersdagar" sittandes stilla. Vad jag förstår så har du också för smala element (för litet magasin) har du extra tank? Om inte kanske det skulle hjälpa. Av ngn anledning så skall "termostatet" sitta på utsidan!!!! Tycker det verkar konstigt.....hur farao kan den då veta hur jag har det härinne? Ja ja man får väl lära sig ett nytt sätt, nya mätare att pilla på fast alla säger att det är såååååå bra och man behöver inte göra nååååågonting, aaaallt sköter sig självt. Det får man väl se. Huset är på 140 m2 tror jag och väldigt öppen planlösning. Det gör ju att jag inte kan stänga ngr rum vintertid. Har öppenspis och vedspis. Men om jag eldar där så bör jag tydligen stänga av ngr element för utsidestermostatet kan ju inte reglera det. Ja, lätt har det inte varit att bestämma sig.
Det är det vanliga för någotsånär moderna styrsystem, att de mäter utetemperaturen i första hand och reglerar temperaturen på vattnet till elementen med ledning av detta. En innetempgivare/termostat går oftast också att ansluta om det verkligen behövs i speciella fall.
Men vad man ofta glömmer bort vid installationen är att värmekurvan måste justeras in individuellt för varje hus, det gäller ju att se till att systemet drar på lagom hög framledningstemperatur för varje utetemperatur. Det kan ofta ta en hel vinter innan man är nöjd med inställningarna eftersom man måste se hur huset beter sig både när det är riktigt kallt och när det är kring nollgradigt. Så den inställningen är något som husägaren får ordna själv, det skulle ju bli alldeles för dyrt att ha en rörmokare/installatör på plats i flera månader.
En viktig sak är att se till att utetempgivaren sitter på lämpligt ställe - den bör t ex inte sitta nära något ventilationsutsläpp eller ett otätt fönster som släpper ut varmluft till den. Helst inte heller så att den utsätts för direkt solljus.
-
Låter som att javills system snart stelnar.
Fast borde det inte redan gjort det då? Som jag minns har det legat på ungefär samma hela tiden.
-
Vad skulle jag annars välja?
Jag skulle välja en modern vedpanna och utöka ackumulatorvolymen så att vedeldningen blir så enkel som möjligt. Sedan skulle jag köpa färdigkluven ved av någon granne. Då har du bara själva eldandet kvar och med stor ackumulatorvolym så kan du elda när som helst under dagen. Givetvis skulle jag sätta in en elpatron som går in om ingen är i kåken och eldar på ett par dagar, det är en liten kostnad som bara drar iväg om man behöver utnyttja den.
Strömavbrott ordnar man med en UPS med ett stort batteri.
Men jag förstår att det blivit tungt med vedsystemet, och värmepump är ju rätt bekvämt och problemfritt när det blir rätt, och billigare än pellets. Borra bara inte för litet, det är svårt att rätta till efteråt.
-
Fast borde det inte redan gjort det då? Som jag minns har det legat på ungefär samma hela tiden.
Ser det ut så hela vintern?
-
En billig och effektiv lösning på att få befintliga, för små, radiatorer att leverera bättre är att sätta fläktar på dem. Billigast med tystgående datorfläktar. Gör stor skillnad.
-
Det här låter lite som min situation. Jag har bestämt mig (efter påtryckningar från ungar o vänner) skaffa bergvärme. Det skall borras 170 m djupt hål, nibe någonting heter aggregatet på 8 kw. Elementen är för små, vattenmagasinet för litet så i pannrummet måste jag ha dels ett element för värmen när vedpannan försvinner dels en 100 l extra tank. Funderar också på att byta ut ett för litet element på övervåningen till ett stort dubbelt. Det är bara att hoppas beräkningarna som gjorts stämmer så man inte blir ruinerad av strömräkningarna. Att vedpannan åker ut är för att den läcker och jag har definitivt tröttnat på att hugga o klyva 25-30 kubik och att vara totalbunden av eldningen. Jag är nöjd med temp. på ca 17-18 gr men nuvarande termostat löper amok stundtals så 20gr så svettas jag men ca 14-15 tycker jag är lite kyligt om jag har sk "pappersdagar" sittandes stilla. Vad jag förstår så har du också för smala element (för litet magasin) har du extra tank? Om inte kanske det skulle hjälpa. Av ngn anledning så skall "termostatet" sitta på utsidan!!!! Tycker det verkar konstigt.....hur farao kan den då veta hur jag har det härinne? Ja ja man får väl lära sig ett nytt sätt, nya mätare att pilla på fast alla säger att det är såååååå bra och man behöver inte göra nååååågonting, aaaallt sköter sig självt. Det får man väl se. Huset är på 140 m2 tror jag och väldigt öppen planlösning. Det gör ju att jag inte kan stänga ngr rum vintertid. Har öppenspis och vedspis. Men om jag eldar där så bör jag tydligen stänga av ngr element för utsidestermostatet kan ju inte reglera det. Ja, lätt har det inte varit att bestämma sig.
Ja borra mer än rekommenderat säger jag också. Det rör dig om relativt lite extra pengar när man ändå är igång.
Jag har inte extra tank men, om vi skulle docka på en vattenmantlad köksspis blir det ju en ackumulatortank också. Kanske går det att köra även värmepumpen mot den sommartid? För små element har vi i alla falll kommit fram till att vi har.
När/om bergvärmen funkar är det mycket bekvämt. När vi valde det jobbade vi båda heltid och hade två små barn så något annat var inte aktuellt. Så i din situation tror jag det är ett bra val. Att du dessutom ändå kan hålla varmt och laga mat vid eventuellt strömavbrott är ju bra.
Det där med termostaten på utsidan tycker jag också är knepigt. Speciellt i vårt hus där temperaturen varierar mycket beroende på väder och årstid. Solen värmer mycket på vår, sommar och höst och när det blåser mycket blir huset utkylt.
-
Att man sätter givaren utomhus är för att det är enkelt reglertekniskt. Man räknar med att huset läcker ungefär linjärt med värme (dvs är skillnaden inne versus ute 10 grader så läcker det dubbelt så mycket effekt än det gör när skillnaden är 5 grader) så genom att föra till värmeenergi proportionerligt jämfört med skillnaden mellan inne- och utetemperatur så får man ett system som är synnerligen enkelt reglertekniskt.
Skulle man gå enbart på inomhusgivare så betyder det att temperaturen måste sjunka lite för att systemet ska fatta att det är dags att börja jobba och då kommer inomhustemperaturen spegla utomhustemperaturen. Säg tex att temperaturen ute är 10 grader under önskad inomhustemperatur, för att systemet ska börja jobba krävs att inomhustemperaturen ska sjunka en grad men då kommer systemet i balans. Minskar nu utetemperaturen till 20 grader under önskad inomhustemperatur måste inomhustemperaturen minska två grader för att systemet ska ösa på dubbelt så mycket värme osv.
Det här är dumma system baserat på teknik som kommer från helt mekaniska system. Gamla mekaniska termostater på vanliga vattenradiatorer funkar också såhär; det finns en linjär koppling mellan uppfattad temperatur och effekt som dras på och det är därför det är klipp omöjligt att få en vattenradiator med mekanisk termostat att hålla en jämn temperatur som inte rör sig ett par grader beroende på väder och vind. Det är busenkelt med få felkällor och funkar tillräckligt bra för de flesta.
Det finns bättre system idag, tex i industrisammanhang köra man ofta med så kallade PID-, PI- eller bara I-loopar (finns massa text om det online, tex på wikipedia) men då börjar skiten bli komplicerad och det är inte speciellt lätt för vanliga Svenssons att ratta in dem eftersom systemen kan bli instabila och hamna i självsvängning om man skruvar fel. Det kräver en helt annan inblick än "om det blir kallt inomhus när det går under nollan så skruvar man upp värmekurvan lite".
Värmekurvor har många begränsningar, men det funkar, har få felkällor och folk begriper hur skiten funkar. Eldar du mycket måste du dock antingen sätta in en inomhussensor med (funkar sådär imo) eller se till att skruva på termostaterna på elementen som värms upp av kaminen så de stänger av innan det blir bastu...
-
Det skulle kunna vara värt att försöka med större elementyta i första hand, det är ju en ganska billig åtgärd.
Och kanske se om det går att öka flödet på köldbäraren - om det sitter ett smutsfilter/sil i köldbärarkretsen så kolla att det är rent, kolla också att cirkulationspumpen för köldbäraren går på högsta fart om den är omställbar.
Har anläggningen fungerat likadant ända sedan värmepumpen installerades eller har den blivit sämre med tiden?
Tanken är att börja med att byta ut en del av elementen och sätta upp ett extra i hallen (där har vi plockat bort ett för att det var för stort, när vi satte i ett större fönster). Eftersom det är lite tight med pengar så tänkte jag försöka hitta begagnade.
Om man skulle öka flödet på köldbäraren ( om det går) skulle inte det göra så att borrhålet kyldes ut mer och snabbare?
Anläggningen har funkat likadant hela tiden men, blev lite bättre efter att en ny kompressor sattes in ifjol.
-
Ser det ut så hela vintern?
Ja, i början på hösten kan det börja på +1 kanske. Nu mitt i vintern står det på -1 eller -2 och ett par graders skillnad tillbaka.
Om man dockar på en kökspanna/spis kanske man kan få hjälp med att få borrhålet mindre kallt?
-
Är det första vintern? Det mest intressanta är om/när temperaturen släpper från minus 1-2 och börjar krypa nedåt. Då har du nått gränsen för hålet. Och då behöver du värme från annat håll. Så länge temperaturen inte rasar i hålet så är det större element inne, eller fläktar/fläktelement som gör att du kan hålla lägre temp på radiatorvattnet och därmed få värmepumpen att jobba snålare, som sparar pengar.
Att avlasta hålet genom att värma huset med något annat, som ved, är bra. Vedvärme är ju också billigare än värmepumpad värme, men bara om du slipper dyra onödiga installationer av dyr utrustning.
-
Är det första vintern? Det mest intressanta är om/när temperaturen släpper från minus 1-2 och börjar krypa nedåt. Då har du nått gränsen för hålet. Och då behöver du värme från annat håll. Så länge temperaturen inte rasar i hålet så är det större element inne, eller fläktar/fläktelement som gör att du kan hålla lägre temp på radiatorvattnet och därmed få värmepumpen att jobba snålare, som sparar pengar.
Att avlasta hålet genom att värma huset med något annat, som ved, är bra. Vedvärme är ju också billigare än värmepumpad värme, men bara om du slipper dyra onödiga installationer av dyr utrustning.
Det är tionde vintern med pumpen men, första sen kompressorn blev bytt ifjol. Hittills på tio år har det inte blivit kallare än -1 eller -2.
Vi har en rörspis vi eldar i som komplettering men, den värmer bara en del av huset så tanken är att vi ska återskapa eldningsmöjlighet i köket när vi så småningom gör om där och i så fall borde det inte bli hysteriskt mycket dyrare med vattenmantlat och acktank som dockas på befintligt system.
-
OK, men då räcker hålet i alla fall. Skönt :)
Det blir lite pilligt med temperaturer och styrningar, men det låter som ett bra system. Ackumulering är bra, ju mer desto bättre ;D
-
Tack ni alla, nu har jag blivit liiiite klokare och tycker nog att det skall bli spännande med bergvärme efter 30 års vedeldande. Man blir ju lite lat med tiden. ;D