Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: LukeS skrivet 16 jul-15 kl 13:49
-
Jag är igång och bygger mig ett hus. Jag vill helst vara självförsörjande på el och inte vara kopplat till elnätet. Men hur gör jag. Ska jag köpa en massa bilbatterier för att lagra elen där eller hur göra jag på bästa sätt?
-
Bly batteri är tunga och dyra i förhållande till livslängd / energiutbyte.
Men de absolut vanligaste i dagsläget.
Till att börja med måste du skriva vad du ska ha elen till och hur länge.
Ska du bara ha några ledlampor så behöver du ett litet batteri men vill du köra ugn, spis, vvb, pump mm så krävs det ordentliga saker.
-
En bra början är att skaffa sig gedigna bakgrundskunskaper om el - ellära, elmaskinlära, elanläggningsteknik osv. Om man börjar bygga en offgridanläggning "på måfå", grundat på råd man har samlat ihop som hastigast på nätet och utan att ha så att säga sunt elförnuft i ryggmärgen, så brukar det hela sluta med misslyckanden, besvikelse och en känsla av att ha kastat pengar i sjön - om det nu inte slutar ännu värre med brand eller olycksfall.
Tänk på att om du har en egen offgridanläggning så måste du själv ta på dig alla roller som anläggningskonstruktör, driftingenjör, driftmaskinist, installatör, besiktningsman osv , och även om nu den egna anläggningen är något enklare och mer överskådlig än ett fullstort eldistributionsnät så krävs det ändå en hel del både teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter om man ska komma någon vart och nå sitt mål att göra och driva en anläggning som till lägsta kostnad och med god drift-, person- och brandsäkerhet levererar den energi man behöver.
Idag är elpriserna i Sverige så låga att det aldrig kan bli ekonomiskt lönsamt att driva en egen anläggning istället för att göra affärer med närmaste nätbolag, utan om man ska gå offgrid så ska det ske av andra skäl än de ekonomiska, och man måste vara beredd att betala vad det kostar.
-
Elpriserna ändras snabbt, ett politiskt beslut och det blir kaos, inte konstigare än så. Vänta tills i vinter! Alla minns väl när några kärnkraftverk stod stilla pga en kvarlämnad dammsugare som brunnit. Då hade de flesta svenska villaägare en elräkning på 5.000 SEK den januari månaden.
När det är brist på el i Europa pga kyla då säljer bolagen till Tyskland m fl via de kablar som dragits och då får vi samma pris som övriga Europa.
Så lita inte på elbolagen och våra politiker. Just nu är det svårt att höja priserna (politiskt självmord) men när högkonjunkturen kommer så kommer nätbolagen att ta för sig.
Svensk elmarknad är lätt att manövrera.
-
Då hade de flesta svenska villaägare en elräkning på 5.000 SEK den januari månaden.
Nja, möjligen det fåtal som inte hade bundit elpriset alls och dessutom använde sig av elvärme.
Vad vi ser idag på elmarknaderna är framför allt att storskalig vind- och solel är så billig att den håller på att konkurrera ut traditionella kraftkällor. Faktum är att elpriserna har varit lägre i Tyskland än i skandinavien de senaste åren!
-
Börja småskaligt är nog mitt tips. Vi har en anläggning på 200W. Räcker till ljus, dator, elmaskiner, dammsugare, thekokare, äggkokare. Bara en sak i taget och bara på vintern. Ju större anläggning man har desto närmare hamnar man kostnaderna att vara nätansluten. Speciellt om man måste ringa en tekniker varje gång det strular.
-
Börja småskaligt är nog mitt tips. Vi har en anläggning på 200W. Räcker till ljus, dator, elmaskiner, dammsugare, thekokare, äggkokare. Bara en sak i taget och bara på vintern. Ju större anläggning man har desto närmare hamnar man kostnaderna att vara nätansluten. Speciellt om man måste ringa en tekniker varje gång det strular.
Räcker det även på vintern? Nov-feb?
-
Börja nollskaligt skulle jag vilja säga. Varför lägga ut pengar på dyra fantasier. Gör en seriös beräkning vad allting kostar så ser du själv. Både solfångare och solceller är eviga förlustmaskiner.
De som trampat i klaveret och skaffat håller inte med. Dumma affärer vill man sällan medge.
-
Vi sparar massor med pengar på att slippa elbolagen. Skönt att slippa räkningar. Vi kan i princip glömma el under vintermånaderna och så anser jag att det är. De få ladddagar man har får underhållsladda batterierna. Jag har tänkt komplettera med vindkraft så småningom.
-
Att bygga en enkel anläggning som klarar några lampor och datorn är inga problem. Svårigheterna kommer när man vill driva exempelvis kyl och frys som har stor startström och drar en hel del ström över tid. Klart man kan köpa gasdrivna men då är man ju inte självförsörjande. Tvättmaskinen är ännu värre, det finns massor att läsa om det här på forumet men man kan glömma enkel tvättning som man är van vid. Och all uppvärmning kan man i princip glömma, det tar orimligt mycket ström. Man får elda för varmvatten, matlagning och inte minst inomhusvärme.
-
Va roligt med någon som vill försöka klara sig utan nätet. Jag blir nyfiken på Rubensgården, hur klarar ni er utan elnätet? Vad är det ni driver med el? Har ni ett bensin eller diseldrivet elverk? Hur mycket behöver ni använda det och till vad?
-
Om man skall komma undan med rimliga investeringar måste man anpassa sig till elproduktionen. Solceller ger ström på dagen de soliga dagarna och vinden kan vara borta ett antal dagar. Har man då stor strömförbrukning som måste matas dygnet runt eller vid fel tillfälle, så innebär det stora batterier. Du får t ex rätt många gångtimmar på ett diselelverk för den fasta avgiften elbolaget tar, men du kan inte ha ett sådant stå och puttra hela tiden för att kunna starta spisen när du vill.
Din budget för att klara dig utan nätet hänger förstås på vad du kan undvara, men också på om du har el idag eller om du måste dra fram. Om el saknas till din fastighet så kan det bli en kostnad på 2-300 000 att få koppla in dig, och då har du en skaplig summa att leka med.
-
Vi kör de flesta elmaskiner och borrmaskin på en hästkraft samt driver runt trumman på kompostanläggningen (asynkronmotor på en hästkraft) samt dammsugare. Vi kan koka allt vatten och kör en äggkokare på sommaren. Tyvärr fick nog batterierna en ordentlig urladdning på vintern och något fungerar nu inte som det ska. Håller på med felsökning. Har investerat ungefär 10000 SEK i vår anläggning. På vintern kan man ladda en dator och ha lite läslampor på sin höjd. Till traktorn har vi elverk som kan driva ett helt flerfamiljshus. Den startar vi när det ska cirkelsågas, svetsas eller göras andra mer krävande saker. Vi driver det men en BMC Mini traktor som har en enliters dieselmotor som är väldigt effektiv. Kraftuttaget har två växlar och kör man elverket på 1000 RPM verket går motorn på låga varv och bränsleförbrukningen på en hel dag märks knappt.
-
Va roligt med någon som vill försöka klara sig utan nätet. Jag blir nyfiken på Rubensgården, hur klarar ni er utan elnätet? Vad är det ni driver med el? Har ni ett bensin eller diseldrivet elverk? Hur mycket behöver ni använda det och till vad?
Bensin- eller dieseldrivna elverk har aldrig möjlighet att bli ekonomiska jämfört med ström från elnätet.
Låt oss göra ett räkneexempel, vi förutsätter optimala förhållanden för elverket dvs att det ständigt går fullbelastat då det är igång.
Bensin- och dieselpriset kan vi approximera till 14 kr/l. Båda bränslenas värmevärde är ungefär 10 kWh/l. Motorns verkningsgrad kan vi sätta till 25 % för bensin och 35 % för diesel. Generatorns verkningsgrad till 80 %.
Med bensinelverket får vi ut 10 * 0,25 * 0,8 = 2 kWh per liter bränsle, med bränslepriset 14 kr/l så kostar alltså elen från detta verk netto 7 kr/kWh.
I dieselfallet blir det 10 * 0,35 * 0,8 = 2,8 kWh/l , det ger alltså 5 kr/kWh.
I praktiken, då man får räkna med att elverket går med ganska lätt belastning stora delar av tiden, så blir verkningsgraderna mycket sämre så man får nog vara beredd på mer än dubbelt så hög bränsleförbrukning per kWh än i dessa exempel. Sedan tillkommer ju också servicekostnader för maskineriet - t ex oljebyte i motorn med 30-50 timmars intervall för småmotorer, kanske uppåt 100-200 timmar för större dieselmotorer. Räkna med att motorn är utsliten och kräver renovering eller byte efter mellan 1000 och 5000 timmar, förmodligen ännu kortare livslängd för de minsta bensinelverken.
Ska man producera el med ett eget kolvmotordrivet elverk så gäller det att hitta något billigare bränsle än köpt bensin/diesel. Förslagsvis gengas, även om det innebär mycket jobb med vedhantering och underhåll.
-
Sedan tillkommer miljöaspekten, dieseldrivna elverk släpper ut en massa avgaser. Man får ta ställning till om man tycker det är försvarbart för att slippa köpa elen. Men bor man i ett hus som inte har rimliga möjligheter att kopplas in på elnätet är det förstås en annan sak. Då är det nog optimalt att göra som Rubensgården, hålla förbrukningen låg och köra på sol dagligdags och köra dieseldrivet när man behöver mer ström.
-
Bensin- eller dieseldrivna elverk har aldrig möjlighet att bli ekonomiska jämfört med ström från elnätet.
Låt oss göra ett räkneexempel, vi förutsätter optimala förhållanden för elverket dvs att det ständigt går fullbelastat då det är igång.
Bensin- och dieselpriset kan vi approximera till 14 kr/l. Båda bränslenas värmevärde är ungefär 10 kWh/l. Motorns verkningsgrad kan vi sätta till 25 % för bensin och 35 % för diesel. Generatorns verkningsgrad till 80 %.
Med bensinelverket får vi ut 10 * 0,25 * 0,8 = 2 kWh per liter bränsle, med bränslepriset 14 kr/l så kostar alltså elen från detta verk netto 7 kr/kWh.
I dieselfallet blir det 10 * 0,35 * 0,8 = 2,8 kWh/l , det ger alltså 5 kr/kWh.
I praktiken, då man får räkna med att elverket går med ganska lätt belastning stora delar av tiden, så blir verkningsgraderna mycket sämre så man får nog vara beredd på mer än dubbelt så hög bränsleförbrukning per kWh än i dessa exempel. Sedan tillkommer ju också servicekostnader för maskineriet - t ex oljebyte i motorn med 30-50 timmars intervall för småmotorer, kanske uppåt 100-200 timmar för större dieselmotorer. Räkna med att motorn är utsliten och kräver renovering eller byte efter mellan 1000 och 5000 timmar, förmodligen ännu kortare livslängd för de minsta bensinelverken.
Ska man producera el med ett eget kolvmotordrivet elverk så gäller det att hitta något billigare bränsle än köpt bensin/diesel. Förslagsvis gengas, även om det innebär mycket jobb med vedhantering och underhåll.
Bensinaren tankas för sex kronor litern. Du glömmer de fasta avgifterna. Vad blir det på ett år? Traktorn behövs ändå. Det finns små byar uppåt i landet som gått över till dieselelverk för att det var billigare. Miljöaspekten. Ja inte är underhållet av det stora elnätet gratis heller. Än har jag nog inte ens förbrukat milköresurserna för att gräva ner en kabel. Dessutom drevs hela byn av elbolagets dieselelverk sista stormen. Vi visste inte ens att det var strömavbrott. Man kommer ganska snart upp till en förbrukningsnivå där fasta nätet vinner miljöracet.
-
Bensinaren tankas för sex kronor litern. Du glömmer de fasta avgifterna. ...
6kr per kwh menar du väl?
-
Miljöaspekten. Ja inte är underhållet av det stora elnätet gratis heller. Än har jag nog inte ens förbrukat milköresurserna för att gräva ner en kabel.
Är ni helt bortkopplade från elnätet?
Intressant diskussion, när når man brytpunkten på vad som är mest miljövänligt? Göra egen el eller använda elnätet?
Finns ledningen redan så är svaret självklart. Finns det ingen ledning beror det på hur mycket el man förbrukar varje år och hur man framställer den. Men jag tror det är svårt för en normalförbrukare (~10000 kWh/år) att bli miljövänlig på egen el.
-
6kr per kwh menar du väl?
Nej. En T31 tankas från gratis till sex kronor litern.
-
Nej. En T31 tankas från gratis till sex kronor litern.
vad kör du den på?
-
Är ni helt bortkopplade från elnätet?
Intressant diskussion, när når man brytpunkten på vad som är mest miljövänligt? Göra egen el eller använda elnätet?
Finns ledningen redan så är svaret självklart. Finns det ingen ledning beror det på hur mycket el man förbrukar varje år och hur man framställer den. Men jag tror det är svårt för en normalförbrukare (~10000 kWh/år) att bli miljövänlig på egen el.
Min förbrukning har aldrig varit över 400kWh per år. Jag har egentligen startat en annan tråd för den diskussionen här:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=167782.msg1581501#msg1581501 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=167782.msg1581501#msg1581501)
-
vad kör du den på?
Sa jag det skulle T31 bli en populär traktor. Vi är en liten skara människor som vet det. :)
-
Vi hade en Volvo T31 till gamla idrottsplatsen. Den startas på bensin och sedan slår man över till skitig skattebefriad fotogen. Billigt men idag inte så miljövänligt.
Men om fotogen kostar 6 SEK och akrylatbensin 33 SEK så finns där ett spann att välja från om man vill ha ner sina kostnader.
Borde inte en bonnläpp kunna generera biogas till ett elverk de gånger el behövs?
-
Och för en fotogenmotor får man nog räkna med ännu lägre verkningsgrader än vad jag angav för bensinelverk - med tanke på låg kompression och sen tändning för att kunna ta hand om ett bränsle med dålig knackningsbeständighet, ofullständig förgasning osv osv. Troligen kommer T31:an att gå mycket lätt belastad under elverksdriften så det mesta av bränslet går åt för att täcka tomgångsförluster i motorn (pumpförluster, mekanisk friktion mm). Ska vi gissa på runt 10 % verkningsgrad i bästa fall? Då är man i alla fall i klass med t ex ett ånglok eller ett kolkondenskraftverk från 1910-talet.
-
Sa jag det skulle T31 bli en populär traktor. Vi är en liten skara människor som vet det. :)
jag tror tyvärr att du lurar dig själv lite ändå.
Så vidare inte du inte har någon ledning till elen och det kostar mycket att ansluta
-
Borde inte en bonnläpp kunna generera biogas till ett elverk de gånger el behövs?
Nja, en biogasanläggning måste vara igång kontinuerligt för att fungera bra, och de brukar inte direkt vara lättskötta, hur liten anläggningen än är så kräver den nästan en eldsjäl som pysslar om den på heltid. Det ställs mycket högre krav på biogas om den ska vara användbar för motordrift än om man nöjer sig med att ha den som bränsle för värmepannor, gasspisar mm.
Biogasanläggningen blir mycket enklare om man kan bränna gasen i samma takt som den alstras så att man slipper försöka lagra den (och det innebär ju att det fungerar bäst om man kan använda biogasen som tillskott till eldstäder som ständigt eldas, och se den som en utdrygning av det ordinarie bränslet).
Problemet med "motor-biogas" är att det krävs ett antal extra reningssteg för att få den tillräckligt fri från vattenånga, koldioxid mm. Orenad biogas kan jämställas med riktigt usel gengas - det kan i bästa fall gå att få igång en motor och hålla den igång, men det är inte mycket nyttigt arbete som blir uträttat.
-
jag tror tyvärr att du lurar dig själv lite ändå.
Så vidare inte du inte har någon ledning till elen och det kostar mycket att ansluta
Bara de fasta kostnaderna motsvarar som billigast 300 liter diesel per år. Vi kanske tankar åttio på ett år varav max tjugo går till elproduktion. Vi har ingen ledning. När jag svetsar lagas gamla redskap så miljöinvesteringen är nog hyfsat försvarbar.
Våra totala fasta kostnader är nog kring 30000 per år. Allt inkluderat. Renoveringarna kostar desto mer.
Jag tycker den här tråden borde vara i eltillverkning istället. Ska den vara i uppvärmning kan man nog konstatera att man kan glömma solel. Solenergi går däremot bra förutom under de kallaste vintermånaderna.
-
Kan man styra sin storkonsumtion av el (svetsning, vedkapning, svarvning, fräsning mm) till dagar det blåser så är det ju inga större problem att få ut den kraften från ett billigt egenkonstruerat vindkraftverk. Dieselgeneratorn får man man ha som backup ifall planeringen inte håller.
Solel och batteribackup behöver då bara dimensioneras för lyxen att ha ständig 1-fas ström i kåken, och då hamnar man på rimlig lagring om man ser över sitt elbehov.
Vad gäller spannet på flytande bränsle så kostar Aspen 20-21 kr på mack, och spillolja är gratis om man är lagd åt det hållet.
-
Och mackpriset för E85 är omkring en tia per liter.
-
Bara de fasta kostnaderna motsvarar som billigast 300 liter diesel per år. Vi kanske tankar åttio på ett år varav max tjugo går till elproduktion. Vi har ingen ledning. När jag svetsar lagas gamla redskap så miljöinvesteringen är nog hyfsat försvarbar.
Våra totala fasta kostnader är nog kring 30000 per år. Allt inkluderat. Renoveringarna kostar desto mer.
Jag tycker den här tråden borde vara i eltillverkning istället. Ska den vara i uppvärmning kan man nog konstatera att man kan glömma solel. Solenergi går däremot bra förutom under de kallaste vintermånaderna.
Berätta gärna mer, hur värmer ni vatten till dusch, lagar mat, värmen i huset, pumpar vatten, kylskåp, frys mm?.
-
Vi har tänkt bygga bastu. Nu värmer vi vatten på spisen. Oftast duschar vi någon annanstans.
Maten lagas på vedspis vintertid och gasolspis somartid.
Huset värms med massaugn och vedspis. Övervåning med kamin. Vi bygger på en luftburen solvärmefångare. Lämnar vi huset vintertid klarar det två dagar innan det är helt utkylt.
Vatten bär vi. Vi har även högt placerade regnvattentankar. Handpump
för brunnsvatten ska installeras.
Vi har en kompressorkylbox från Engel som tillåts gå två gånger per dygn. På vintern har vi jordkällare och andra kyliga utrymmen.
/Jan
-
Vi har tänkt bygga bastu. Nu värmer vi vatten på spisen. Oftast duschar vi någon annanstans.
Maten lagas på vedspis vintertid och gasolspis sommartid.
Huset värms med massaugn och vedspis. Övervåning med kamin. Vi bygger på en luftburen solvärmefångare. Lämnar vi huset vintertid klarar det två dagar innan det är helt utkylt.
Vatten bär vi. Vi har även högt placerade regnvattentankar. Handpump
för brunnsvatten ska installeras.
Vi har en kompressorkylbox från Engel som tillåts gå två gånger per dygn. På vintern har vi jordkällare och andra kyliga utrymmen.
Hur gör ni med elektronik (som dator, TV och dylikt)?
-
Det är bara att starta invertern. TV har vi aldrig haft. Jag har fjärrstart på invertern med en liten vippströmbrytare som satts på ett 12V uttag på bottenvåningen.
-
Vi har tänkt bygga bastu. Nu värmer vi vatten på spisen. Oftast duschar vi någon annanstans.
Maten lagas på vedspis vintertid och gasolspis somartid.
Huset värms med massaugn och vedspis. Övervåning med kamin. Vi bygger på en luftburen solvärmefångare. Lämnar vi huset vintertid klarar det två dagar innan det är helt utkylt.
Vatten bär vi. Vi har även högt placerade regnvattentankar. Handpump
för brunnsvatten ska installeras.
Vi har en kompressorkylbox från Engel som tillåts gå två gånger per dygn. På vintern har vi jordkällare och andra kyliga utrymmen.
/Jan
har du koll på hur mycket gasol ni förbrukar per år?
-
Det är bara att starta invertern. TV har vi aldrig haft. Jag har fjärrstart på invertern med en liten vippströmbrytare som satts på ett 12V uttag på bottenvåningen.
Ber om ursäkt för att jag inte var så tydlig med min fråga. Det jag ville veta var mer i stil med vilka mojänger ni har i huset. Själv ersatte jag TV:n med ett dvb-T-kort till datorn. Datorn fungerar som stereo och DVD-spelare också
Det som är intressant (för mig) är vilka mojänger som blir kvar i ett hushåll som ditt. ...och varför det andra får stryka på foten.
-
har du koll på hur mycket gasol ni förbrukar per år?
Ca 20 kg.
@ vattuvarg: Jag har redan redogjort för det i tråden. Allt över 700W går bort. Vi kan ha det effektuttaget i minst två timmar. Inte varje dag dock. Förut hade jag en synthstudio. Har inte det intresset längre men det hade nog varit svårt med tanke på hur många timmar grejerna är igång. Lisa kan lyssna på musik och invertern lämnar skapligt bra kvalitet. Lite brum går igenom.
-
Jag har redan redogjort för det i tråden. Allt över 700W går bort.
Okidoki. Är inte mycket till självhushållare men det jag kan göra hemma det gör jag. Vill veta vad jag kan (och inte kan) göra i framtiden. Det är inte av överflödssituationerna man lär sig utan av när det är ont om något. Det är därför detaljer är så intressanta. Tack ändå.
-
När jag bodde i lägenhet hade jag el till matlagning, ytterst lite belysning, mobiltelefon och dator. Det enda som saknas i vårt hem är en tvättmaskin. Vi har ett objekt ståendes. Jag kan driva motorn men inte värmeslingorna. Ställ gärna specifika frågor så kanske någon kan svara. Man kan ha en solcellsanläggning som kan driva ett smältverk men någonstans finns en brytpunkt där man inte kan investera längre. Att låna pengar till solel är dålig ekonomi.
-
Är inte riktigt där än själv, så jag har inte kollat marknaden, men det finns tvättmaskiner som man kopplar till både varmt och kallt vatten. Då behöver bara motorn el, vilket sparar en hel del vare sig man är offgrid eller värmer vatten med något billigare än el.
-
Vi har en tvättmaskin från Samsung hemma som har ett läge som heter "super eco wash" som tvättar i kallvatten... jag tycker det fungerar för så gott som all tvätt vi har
-
Om man tvättar i kallvatten så kan det bli problem att få bort fet smuts, men de flesta andra avlagringar bör moderna tvättmedel kunna ta hand om ändå.
Sen finns ju alltid möjligheten att köra tvättmaskinen med solfångarvärmt vatten, om man är noga med temperaturregleringen och inte går upp över 40 °C så är det ju ingen risk att tvättresultatet blir sämre pga att proteiner i t ex svett hinner koagulera innan tvättmedlet har löst upp dem.
Saker som har nämnts i många tidigare trådar men som förtjänar att upprepas:
1) I länder med höga elpriser men tillgång till billig gasol eller naturgas (t ex Spanien), säljs tvättmaskiner med gaseldat värmeelement.
2) I vissa europeiska länder, dock oklart vilka, har praktiskt taget alla tvättmaskiner, även billiga modeller, separata anslutningar för kall- och varmvatten.
3) Om man har tillgång till hetvatten eller ånga från t ex en ackumulatortank eller lågtrycksångpanna, så är det inte så svårt att byta ut tvättmaskinens elektriska värmeelement mot en värmeväxlarslinga. Man kan behålla den ursprungliga termostaten (åtminstone om den är av till/från-typ) och låta den styra en magnetventil för hetvatten/ånga istället.
-
I länder med höga elpriser men tillgång till billig gasol eller naturgas (t ex Spanien), säljs tvättmaskiner med gaseldat värmeelement.
Jag har för mig att du nämnt detta tidigare.
Vet du var man kan köpa en sådan, jag har sökt på nätet men inte hittat någon?
-
Sen finns ju alltid möjligheten att köra tvättmaskinen med solfångarvärmt vatten, om man är noga med temperaturregleringen och inte går upp över 40 °C så är det ju ingen risk att tvättresultatet blir sämre pga att proteiner i t ex svett hinner koagulera innan tvättmedlet har löst upp dem.
Där är en bra lösning på flera problem. Om man ändå kör det mesta på 40 grader, och dessutom har en modern tvättmaskin som sköljer med minimal mängd vatten, och dessutom har ved eller solvärmt vatten så är det ju bara att termostatera vattnet till 38 grader och köra tvättmaskin på 30 grader. På köpet får man bättre sköljning. De få gånger man behöver högre temp får man väl slösa med el om man kan, eller köra tvätten två gånger med olika temperaturer.
-
Jag har för mig att du nämnt detta tidigare.
Vet du var man kan köpa en sådan, jag har sökt på nätet men inte hittat någon?
Nej, det enda jag vet är att jag har sett sådana i vitvaruaffärer båda de gånger jag har varit i Spanien (Barcelona 1992 och Sevilla 2006).
-
Nej, det enda jag vet är att jag har sett sådana i vitvaruaffärer båda de gånger jag har varit i Spanien (Barcelona 1992 och Sevilla 2006).
Hade jag varit i Spanien vore vitvaruaffärer ganska lågprioriterade besöksmål. Jag är glad att du finns.
-
Jag var i Barbate nu senast och det är på landet utanför Cádiz där få turister tar sig.
Allt gick på el utom varmvattenberedaren som gick på gas. En vanlig lösning i Spanien idag.
-
3) Om man har tillgång till hetvatten eller ånga från t ex en ackumulatortank eller lågtrycksångpanna, så är det inte så svårt att byta ut tvättmaskinens elektriska värmeelement mot en värmeväxlarslinga. Man kan behålla den ursprungliga termostaten (åtminstone om den är av till/från-typ) och låta den styra en magnetventil för hetvatten/ånga istället.
Det ovanstående har provats med gott resultat här i Sverige. Bra sammanfattning, förresten. :)
-
Nej, det enda jag vet är att jag har sett sådana i vitvaruaffärer båda de gånger jag har varit i Spanien (Barcelona 1992 och Sevilla 2006).
Kommer du ihåg namnet på någon av affärerna?
-
Kommer du ihåg namnet på någon av affärerna?
Nej, tyvärr. Möjligen kan det ha funnits på något stort varuhus, El Corte Inglez eller vad nu kedjan heter.
-
Vi har tänkt bygga bastu. Nu värmer vi vatten på spisen. Oftast duschar vi någon annanstans.
Maten lagas på vedspis vintertid och gasolspis sommartid.
Huset värms med massaugn och vedspis. Övervåning med kamin. Vi bygger på en luftburen solvärmefångare. Lämnar vi huset vintertid klarar det två dagar innan det är helt utkylt.
Vatten bär vi. Vi har även högt placerade regnvattentankar. Handpump
för brunnsvatten ska installeras.
Vi har en kompressorkylbox från Engel som tillåts gå två gånger per dygn. På vintern har vi jordkällare och andra kyliga utrymmen.
/Jan
ang kostnaden för el
http://www.kraftringen.se/Foretag/El/Elnat/Elnatsavgifter/Prislista-Nord/ (http://www.kraftringen.se/Foretag/El/Elnat/Elnatsavgifter/Prislista-Nord/)
Fast avgift:2750kr/år + 1kr/kwh som förbrukas om vi då räknar med att du förbrukar 400kwh
Ger dig en kostnad på 7,9kr/kwh
Ersätter man 300kwh gasol är man nere på ca 4kr /kwh
Då är det ändå en väldigt låg förbrukning
Kör ni inte vedsågar, vedklyvar mm
gasol innehåller 13 kwh /kg
en p11 innehåller då ca 140kwh och kostar ca 300 att fylla vilket ger ca 2kr per kwh
20kg gasol motsvarar ca 2 p11 tankar och den totala energi är då ca 300kwh
Så om du ökar din elförbrukning till 2500kwh per år är du nere i 2,1kr/kwh inkl de fasta avgifterna.
Total kostnad för el per år är då 5250kr
Missförstå mig rätt, om du väljer att inte ha el så är det helt okej.
Om du däremot tycker det är för dyrt så är jag inte så säker på att så verkligen är fallet.
Värdesätter du att slippa dra fram elverk för att göra småsaker och istället bara plugga in det i "väggen" så har du både en tidsvinst och en bekvämlighetsvinst.
Prissättningen på att bära vatten och en trasig rygg om x år, kostnad?
.... Att låna pengar till solel är dålig ekonomi.
Så länge som du någon gång går plus så är det väl inte en dålig investering? trots att man kanske har betalat lika mycket i ränta som anläggningen kosta( under dåliga förhållande)
-
Jag har lagt ut en krok hos en bekant med kontakter i Ukraina om att kolla om det finns gaseldade tvättmaskiner där.
-
Varför gå över ån efter vatten ... Med en gasoldriven VVB så kan man reglera kallt vatten till förtvätt alt använda flytande tvättmedel och sedan köra 40 alt 60 grader med VV från VVB.
Som med alla specialfall får man stå ut med att kanske styra lite kranar.
http://www.legoelektronik.se/varmvattenberedare-gasol-11l.html (http://www.legoelektronik.se/varmvattenberedare-gasol-11l.html)
-
Att lämna elnätet innebär att man får göra avkall på all lyx vad elnätet innebär.
Det går inte på något vis att tro att en solcellsanläggning ska kunna leverera vad elnätet gör.
Isåfall måste du upp i kostnader på flera hundra tusen kronor.
Sedan tillkommer löpande kostnader i utbyte av batterier som överstiger abonemangskostnaden för elnätet.
De andra möjligheterna sammanfattas väl såhär:
Sluta använda el.
Dimensionera elkonsumtionen väldigt lågt, så att en liten "sommarstuge"-solcellsanläggning klarar av det. Och acceptera att du kan vara utan även där på vintern.
Börja använda fossil energi stötvis med ett bensin/diesel-elverk.
Hemma hos mig så är projektet fortfarande pågående, bantar elförbrukning där jag kan.
Ligger på kring 4000kWh/år i nuläget, och omkring hälften av det går till en elektrisk VVB.
Höfläkt/hökanon gör att jag känner att jag har ett behov av att vara kvar på elnätet för tillfället.
Har skaffat en nätansluten solcellsanläggning som ska kunna ge ca 1500kWh/år.
Har en 1000W anläggning för off-grid, men batteriet är så underdimensionerat att det är svårt att få det att fungera.
Prislappen och kort livslängd på nya batterier gör att jag också drar mig för att köpa sådana.
-
Vi gick just ner till 80Ah för att spara lite batteripengar. Funkar bra ändå. 2x100Ah var en rest från när jag körde inverterad elbil. (Laddade husets batterier med dieselbil under jobbresor).
-
När jag var ungkarl tvättade jag mina kläder för hand ett par år. Det började alltid med att tvätten lades i blöt i förväg oftast över natten. Jag brukade använda speciellt tvättmedel för blötläggning. Tvättningen gick till så att jag tappade ur blötläggningsvattnet och vred ur tvätten. Till min hjälp med det hade jag en vridmaskin (sån som Biltema kallar för semskskinnstork) Sen lade jag tvätten i rent vatten tog upp, vred ur. Proceduren upprepades en fyra fem gånger innan jag hängde upp tvätten på tork.
-
Har nu loggat vår elenergiförbrukning sen i somras. Ser ut som att vår kyl drar ca 70kWh per år. Sen tillkommer kanske samma siffra för kokning av ägg, osv. Vedkapen, cirkelsågen och svetsverkstaden är traktordriven och ingår inte i den beräkningen och absolut inget som någon nödvändigtvis behöver.
-
Tvättmaskin för varmt och kalt vatten, ASKO W6863 Eco.