Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: amillacan skrivet 29 okt-15 kl 01:48
-
Jag bygger om i mitt kök och vill gärna installera en stor vedeldad köksspis i gjutjärn. Jag har letat på nätet men hittar ingen riktigt stor. Någon här som har tips om en stor köksspis. Gärna märke och modell. Tack på förhand.
-
Husqvarna 3027! Vedspisarnas vedspis :) .
-
Husqvarna 3027! Vedspisarnas vedspis :) .
Det är ju den lille av dem...
__________________
Prisklass? Begagnat? Nytt? Designkrav?
-
3026 då? ;)
-
3027 är en lättviktsspis med ganska liten massa. Det borde göra att den får högre verkningsgrad eftersom värmen leds igenom snabbare. Det är ju också en någorlunda modern spis. Ska kunna värma 150 m2. Försvaret sålde ut en massa vedspisar för ett tag sedan. Lite olika modeller. Annars ser man ju mycket på Blocket.
-
Å andra sidan är ju 3026 och 3027 ganska välisolerade på sidorna, så det är egentligen bara hällen som avger strålningsvärme till rummet. Men det beror ju på vad syftet med vedspisen är - vill man i första hand laga mat på den med minsta möjliga vedåtgång (och utan att det blir odrägligt varmt i köket på sommaren) eller vill man ha den som värmekälla som i nödfall också går att använda för matlagning?
-
När jag läste trådstarten tolkade jag frågan som om denne vill ha en spis i rent gjutjärn. Har jag fel? Den ni föreslår ovan är väl en emalgerad gjurtjärnsspis från 1940-talet?
Det är sällan man ser några stora gamla gjutgjärnsspisar på blocket. Jag har dock sett husqvarna nr 25 på blocket några gånger och den är stor.
"En spis nr 28 eller 27 är avsedd för det lilla hushållet, 26:an för den vanliga bondgården och en 25:a - en enorm pjäs som väger nästan 150 kilo - för det riktigt stora köket med kapacitet för hushåll med fler än 15 personer."
http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/skorsten-kakelugn-och-eldstäder/järnspisen-allt-utom-lysande (http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/skorsten-kakelugn-och-eldstäder/järnspisen-allt-utom-lysande)
-
Gjutjärnet i sig är mer en nostalgikänsla och förbränningsmässigt ligger de vanliga gamla h-qvarna,kockum,thermia,klaverström,ankarsrum,nävekvarn mfl. långt efter de modernare spisvarianterna. Eldar man bara nån enstaka gång eller bara när det är strömavbrott och dessemellan ser den som en assessoir till huset finns en del charm med dem men som brukbar värmekälla för dagens livsstil.....nä nä. Det var förr som det alltid satt nån med en sprucken kaffekopp och stoppade in småpinnar var 7:nde minut som den var av nöden tvungen. Var man borta 10 min hade det slocknat. AGA-spisen började så smått likna nåt och finns i nytillverkning om nån har råd. En köksspis är gjord för att laga mat på och har som regel en effekt på 4-6 kw som i huvudsak är koncentrerat till kokplattorna där det ska lagas mat. Ska man värma huset väljer man en kökspanna som kopplas till radiatorsystemet.
-
Varför inte en tullikivi?? Då har du en vedspis som håller värmen .
-
Tulikivi 1200 kg med bakugn är ett bra val. Men kostar en del initialt
-
Det finns ett antal i 3027 storlek på blocket nu. Tycker de är ganska vanliga. Olivia.k har en poäng i att de emaljerade har högre verkningsgrad. Har själv uttryckt mig just så och det blev en del förvirrning på grund av det. De nyare spisarna har en plåtmantling som är emaljerad. Det är där skillnaden ligger. Även gjutjärnsspisar kan vara emaljerade och jag ser ingen anledning att de skulle ha högre verkningsgrad på grund av emaljeringen. Rätta mig gärna.
-
Jag har sett en typ av värmedriven fläkt som man sätter på spisen. Då presterar spisen ganska så bra som värmekälla också. Ganska så fiffigt. Så fort spisen blir varm så sätter den igång och sprider behaglig varme i hela rummet. Det tog inte lång tid att höja temperaturen i 15 kvm kök. När man skall använda spisen till matlagning är det bara att ta bort den. Jag mins dock inte vad den hette eller var den kom ifrån. Kanske någon annan vet?
Mvh
Magnus
-
Gjutjärnet i sig är mer en nostalgikänsla och förbränningsmässigt ligger de vanliga gamla h-qvarna,kockum,thermia,klaverström,ankarsrum,nävekvarn mfl. långt efter de modernare spisvarianterna. Eldar man bara nån enstaka gång eller bara när det är strömavbrott och dessemellan ser den som en assessoir till huset finns en del charm med dem men som brukbar värmekälla för dagens livsstil.....nä nä. Det var förr som det alltid satt nån med en sprucken kaffekopp och stoppade in småpinnar var 7:nde minut som den var av nöden tvungen. Var man borta 10 min hade det slocknat. AGA-spisen började så smått likna nåt och finns i nytillverkning om nån har råd. En köksspis är gjord för att laga mat på och har som regel en effekt på 4-6 kw som i huvudsak är koncentrerat till kokplattorna där det ska lagas mat. Ska man värma huset väljer man en kökspanna som kopplas till radiatorsystemet.
+1 på den
-
Det kan finnas skäl att påminna om en tidskriftsartikel som jag tror att jag har länkat till i någon tidigare vedpistråd.
http://runeberg.org/tektid/1937a/0448.html (http://runeberg.org/tektid/1937a/0448.html)
Beträffande Husqvarna 3026 och 3027 så ingår både gjutjärn och stålplåt i de konstruktionerna. Hällen, inre stommen, ugnslådan och allt material som direkt kommer i kontakt med rökgaser är av gjutjärn, men alla ytterplåtar, ugnslucka, värmeskåp mm är av stålplåt.
-
I Finland har man oftast en cirkulationskanal i muren bakom vedspisen. Den fungerar i princip som en kakelugn. Då man kokar mat sommartid öppnar man sommarspjället och släpper upp röken i skorstenen genom en genväg. Vintertid har man sommarspjället stängt och öppnar vinterspljället då man eldar. Då cirkulerar röken och värmer hela muren. På det viset får man ut väldigt mycket värme ur en vanlig Högfors N:o5 som i sig själv är en enkel gjutjärnsspis.
Om du satsar stort på vedspis tycker jag du skall satsa på en finländsk murning med cirkulationskanal.
Nu känner jag inte till alla märken och modeller i Sverige men här i Finland är Högfors N:o1 den största vedspismodellen som finns. De var tänkta för storkök på institutioner och för riktigt stora gårdar där mycket arbetsfolk skulle utspisas i åkertiden. Jag har sett några stycken och de är enorma. Det finns två eldstäder en i var sida och ugnen däremellan. Ovanpå är det 5 eller 6 kokplattor med hällringar. Den största är så stor så man kan koka potatis i en 30literskastrull minst.
En annan typ av spis som jag tycker du skall titta närmare på är en murad vedspis med gjutjärnshäll ovanpå. De förekom i nybyggen ännu efter kriget men vanligast var de i vedspisarnas barndom på 1910-talet. Invändigt fungerade de som en vanlig vedspis men det mesta var murat av tegel. Ungstaket var en gjutjärnsplatta och luckorna var av gjutjärn. Man fick köpa färdiga satser med alla gjutjärnsdelar så det var bara att mura. En sådan spis går att bygga med större eldstad och så magasinerar den värmen bättre än en vanlig järnspis.
-
Alla verkar förutsätta någon form av funktionalitet. Men idag är det ju allra vanligast att man av estetiska skäl installerar en äldre vedspis, sedan behöver den inte fungera tekniskt, man kanske inte ens behöver ha en rökkanal! TS har ju inte förklarat vad/om den skall användas till
-
Det kanske inte handlar om vilken tid man lever i utan vilket liv man väljer att leva. Vi lagar all mat på vedspis vintertid och det är vår enda ugn förutom den stora murade bakugnen. Tror många andra här hör det samma.
-
Gjutjärnet i sig är mer en nostalgikänsla och förbränningsmässigt ligger de vanliga gamla h-qvarna,kockum,thermia,klaverström,ankarsrum,nävekvarn mfl. långt efter de modernare spisvarianterna. Eldar man bara nån enstaka gång eller bara när det är strömavbrott och dessemellan ser den som en assessoir till huset finns en del charm med dem men som brukbar värmekälla för dagens livsstil.....nä nä. Det var förr som det alltid satt nån med en sprucken kaffekopp och stoppade in småpinnar var 7:nde minut som den var av nöden tvungen. Var man borta 10 min hade det slocknat. AGA-spisen började så smått likna nåt och finns i nytillverkning om nån har råd. En köksspis är gjord för att laga mat på och har som regel en effekt på 4-6 kw som i huvudsak är koncentrerat till kokplattorna där det ska lagas mat. Ska man värma huset väljer man en kökspanna som kopplas till radiatorsystemet.
Skitsnack!
Elda ett ilägg klenare ved, ca 5 cm. När det brunnit ut till glöd går det fint att stoppa in så grova bitar som ryms i luckan. Ja det går att lägga in grövre också om man lyfter på en platta. Grov, torr björkved brinner betydligt länge än 7 minuter.
Vet dem som fyllt varmvattenberedaren med grus och ugnen med täljsten för att magasinera värme men har inte provat själv så jag kan inte säga hur det fungerar.
Vilken spis jag eldar i? Husqvarna 726.
-
Intressant denna skillnad mellan Finland och Sverige. Undrar varför det smarta draget att lägga in en sommar och en vinterkanal inte användes i Sverige?
-
Man kan även lägga stenar - tegel eller vanliga stenar utifrån - på och omkring eldstaden. När man inte behöver värmemagasinet längre, tar man bara ut dem!
-
Alla verkar förutsätta någon form av funktionalitet. Men idag är det ju allra vanligast att man av estetiska skäl installerar en äldre vedspis, sedan behöver den inte fungera tekniskt, man kanske inte ens behöver ha en rökkanal! TS har ju inte förklarat vad/om den skall användas till
I dagens värld lönar det sig att ställa frågan till sig själv hurudant liv man vill ha.
-Vill man leva ett fantasiliv i en teaterkuliss som ger atmosfär och status men där hela världen rämnar om "de andra" inte sköter allt så man själv kan leva bekymmersfritt? Där det kvittar om inkomsterna täcker och utgifterna och allt handlar om att konsumera sig lycklig i dag. Många gör det livsvalet........och många brukar få sina liv krossade då bubblan spricker.
-Vill man leva så att man har flera olika möjligheter att klara sig och så att det man äger är ens eget och fungerar när man behöver det. Så att små problem inte kan krossa hela ens liv eftersom man står stadigt på flera ben och har inbyggda säkerheter i systemet. Jag anser att det valet är det ända rätta.
-
Alla verkar förutsätta någon form av funktionalitet. Men idag är det ju allra vanligast att man av estetiska skäl installerar en äldre vedspis, sedan behöver den inte fungera tekniskt, man kanske inte ens behöver ha en rökkanal! TS har ju inte förklarat vad/om den skall användas till
Jag trodde sådant inte existerade innan igår då jag läste senaste numret av lantliv (nr 11-2015) där det på sidan 54 finns ett reportage om Jessica som "köpte den gamla gården i gläntan", och se där, på s.60 står det; "köket har också fått en liten vedspis som inte är installerad utan bara finns för den passar så bra in", och om kakelugnen står det "matrummet har fått en kakelugn som använts vid en filminspelning. Den går inte elda i, men den är handgjord och pryder sin plats."
Hur som helst, eftersom det är svårt att få tag i stora spisar av rent gjurtjärn antog jag trådskaparen letade en sådan. Sådana där emaljerade spisar finns det ju hur många som helst av på blocket.
-
Intressant denna skillnad mellan Finland och Sverige. Undrar varför det smarta draget att lägga in en sommar och en vinterkanal inte användes i Sverige?
Det har "inte" varit så förbannat fattigt här. En orsak kanske.
-
Fast det har inte varit fett för torpare och småbönder här heller, och vi har liknande klimat och inburen ved borde man vilja ha nytta av fullt ut på vintern även här. Kakelugnar i all ära, men de släpper in rökgaserna i huvudhöjd i skorsten.
Även den där typen av spishäll med murad botten/sida är ju otroligt smart i sin enkelhet.
-
Jag trodde sådant inte existerade innan igår då jag läste senaste numret av lantliv (nr 11-2015) där det på sidan 54 finns ett reportage om Jessica som "köpte den gamla gården i gläntan", och se där, på s.60 står det; "köket har också fått en liten vedspis som inte är installerad utan bara finns för den passar så bra in", och om kakelugnen står det "matrummet har fått en kakelugn som använts vid en filminspelning. Den går inte elda i, men den är handgjord och pryder sin plats."
Hur som helst, eftersom det är svårt att få tag i stora spisar av rent gjurtjärn antog jag trådskaparen letade en sådan. Sådana där emaljerade spisar finns det ju hur många som helst av på blocket.
Ja vad skall man säga..... enfald......... ???
Annars så borde såna där satser med gjutjärnsdelar till en murad vedspis troligtvis finnas att köpa än i dag. Jag såg dem i en finsk broshyr för några år sedan. Tyvärr minns jag inte vem som tillverkade dem.
Kombinationen gjutjärnsspis med cirkulationskanaler i muren bakom lär förekomma ganska allmänt i vissa delar av Norrbotten men av någon orsak hann inte uppfinningen sprida sig söderut i Sverige innan vedspisarna gick ur modet. Här håller de på att försvinna nu för tiden då folk bara eldar för trivseln och inte vill ha någon värme. Det är ju synd på en bra lösning.
-
Intressant denna skillnad mellan Finland och Sverige. Undrar varför det smarta draget att lägga in en sommar och en vinterkanal inte användes i Sverige?
Det har jag i min spis!
-
Fast det har inte varit fett för torpare och småbönder här heller, och vi har liknande klimat och inburen ved borde man vilja ha nytta av fullt ut på vintern även här. Kakelugnar i all ära, men de släpper in rökgaserna i huvudhöjd i skorsten.
Även den där typen av spishäll med murad botten/sida är ju otroligt smart i sin enkelhet.
Kanske influenser från öst eller trakter där det inte finns så mycket bränne? Finns rätt mycket eldstäder på andra sidan sjön som jag aldrig sett här i Sverige. I Estland och Finland är det vanligt med rörspisar av plåt som fyllts med sand. Jag får efterkrigsvibbar av sådant. Eller så är man helt enkelt bättre på att nyttja resurserna.
-
Kanske influenser från öst eller trakter där det inte finns så mycket bränne? Finns rätt mycket eldstäder på andra sidan sjön som jag aldrig sett här i Sverige. I Estland och Finland är det vanligt med rörspisar av plåt som fyllts med sand. Jag får efterkrigsvibbar av sådant. Eller så är man helt enkelt bättre på att nyttja resurserna.
De runda plåtklädda rörspisarna jag har sett är inte fyllda med sand. De är mycket mera avancerade än så.
Plåtklädseln består av ungefär 60 cm höga ringformade rektioner. Man satte upp en sektion i gången och murade med tegel och lerbruk inuti. Kanalerna gick ned vid sidorna precis som i en kakelugn. Ytterskal och mellanbalkar är normalt murade med teglet på kant. Det gav stor värmeupptagande och värmeavgivande yta i proportion till tegelmassan. Eftersom ytterskalet var så tunt behövdes plåten som en extra säkerhet mot sprickor och läckor i muren. När de var utbrända efter 50 års eldning pytsade man in vatten och plockade bort teglet ur en plåtsektion i gången och tog ned dem och murade om med nytt tegel och nytt bruk i de gamla plåtsektionerna.
Tack vare den oömma och täta konstruktionen kunde man elda en plåtugn betydligt varmare än en kakelugn eller vanlig rörspis. Det blev effektivare förbränning och betydligt mer värme.
Om jag skulle få välja mellan plåtugn och kakelugn skulle jag absolut välja en plåtugn. De är helt fenomenala.
Jag har set en dylik plåtugn i nordvästra hörnet av Ångermanland. De lär ha förekommit här och var i Norrlands inland. I synnerhet i byskolor och på mindre välbergade gårdar.
-
Det har jag i min spis!
Inbyggt i murstocken alltså? Kan det varit en finne (eller norrbottning) som byggt huset? Vad är det för byggår?
-
Visst finns det många lika varianter i Sverige med.Vedspisar med en extra kanal som värmer upp muren bakom köket där man tex har ett finare rum där man inte ville ha en eldstad.Att man inte använde den kanalen på sommaren beror dels på att det varmt så det räckte och att draget vart för dåligt med stor sot bildning till följd.Finns även en variant av murspis där man eldar i källaren och muren har en extra kanal så röken åker upp på övervåningen och vänder sen till detta en varmluftskanal.Har sett värmeugnar i tegel likt dom stora tullikivi ugnarna fast större.Där man eldade med halvmeters ved! I dom allra flesta fall så beror skillnader på uppförande av skorstenar och tillväga gångs sätt av lokala traditioner.Om man kollar på en bakugn tex så skiljer det sig mycket vart i landet man bor.Vissa lösningar visade sig fungera riktigt bra medan andra inte alls gjorde det.Likaså tillgång på matreal .Sen om man tittar över tid så ändras trender och mode vilket gör att olika förfarande uppstår.
-
Inbyggt i murstocken alltså? Kan det varit en finne (eller norrbottning) som byggt huset? Vad är det för byggår?
Japp, värmevägg mot rummet från köksspisen, samt ett spjäll så man kan köra rakt upp, det var ett mycket lite undantag till ett soldatorp från början (det är påbyggt i två omgångar). Årtal vet jag inte.
-
>själv är bäste dräng, jag gissar att det kan ha med brandskyddsteknik att göra i kombination med att du behöver tre kanaler om man ska använda en normal murstock. Sen hade vi öppenspis eller kakel/rörugn för att värma med. Att bara ha en normalstor vedspis för att värma ett hus går inte, inte ett standard 1800-talstorp iaf.
Eller så var de helt enkelt smartare än oss men det kan jag inte tänka mej. ;)
-
Smartare i vissa fall, trögare i andra. Som Gottfrid skriver så är det nog lokalt och det var ju inte så snabb spridning på smarta ideer förr.
Brandskydd var det nog inte så hysteriskt med förr, och en välmurad kanal i en tjock skorstensfot är ju inte så brandfarlig.
-
Brandskydd går precis lika bra att ordna med cirkulationskanaler som utan. Med en vanlig halvstens murning har man precis lika bra brandskydd kring tre kanaler som kring en. Ovanför spjällen går allting ihop till en kanal så där kan man använda de övriga kanalerna för ventialtion från spiskupan och för någon eldstad på vinden eller så murar man skorstenen med förre kanaler därifrån och uppåt.
Jag tror att det här med era raka rör från vedspisarna är samma fenomen som med de finska kofötterna. Då en misslyckad konstruktion har blivit samhällsnorm och den del av den nationella kulturen är folk inte intresserade av förbättring.
Det är totalt fullkomligt omöjligt för finnarna att tillverka eller importera fungerande kofötter. Fastän ni i Sverige har haft bra kofötter i flera generationer....men nej..... finnen vill använda en likadan krökt rundstålsbit som alla andra finnar använder. Hur dåligt den än fungerar.
Samma sak gäller för skogskärror med fällbara bankar (stakar). Jag har själv importerat en sådan begagnad från Sverige och den sparar mycket på kroppen då man kör ut virke och ved med traktor och inte har råd att skaffa hydraulkran. Till och med erfarna karlar har blivit imponerade då jag lossar stocklass vid sågen nästan utan ansträngning.
Då en finne får tag i en sådan kärra är det första han gör att svetsa fast låsmekanismen så att man inte längre kan fälla ned bankarna. Sedan fortsätter han precis som tidigare generationer att lyfta varenda stock över de fasta bankarna både vid lastning och lossning. För att det är så man gör i Finland.
-
:)
Nu blir man onekligen nyfiken på hur en finsk kofot ser ut.
-
ja med;) bild tack
-
Finsk kofot av det bättre slaget:
http://www.motonet.fi/fi/tuote/388168/FISKARS-sorkkarauta (http://www.motonet.fi/fi/tuote/388168/FISKARS-sorkkarauta)
"Svensk" kofot:
http://www.clasohlson.com/se/Kofot-Cocraft/40-8131?userSelection=B2C&rememberCookie=false (http://www.clasohlson.com/se/Kofot-Cocraft/40-8131?userSelection=B2C&rememberCookie=false)
Den Finska sjunker djupare ner i mjukt trä när man bryter med den. Sämre stabilitet har den också. Fördel om man ska dra spik som inte ska dras vinkelrät mot underlaget. Vi har bara Finska. Containerfynd och har inte unnat mig bättre. *PERKELE*
-
Finsk kofot av det bättre slaget:
[url]http://www.motonet.fi/fi/tuote/388168/FISKARS-sorkkarauta[/url] ([url]http://www.motonet.fi/fi/tuote/388168/FISKARS-sorkkarauta[/url])
"Svensk" kofot:
[url]http://www.clasohlson.com/se/Kofot-Cocraft/40-8131?userSelection=B2C&rememberCookie=false[/url] ([url]http://www.clasohlson.com/se/Kofot-Cocraft/40-8131?userSelection=B2C&rememberCookie=false[/url])
Den Finska sjunker djupare ner i mjukt trä när man bryter med den. Sämre stabilitet har den också. Fördel om man ska dra spik som inte ska dras vinkelrät mot underlaget. Vi har bara Finska. Containerfynd och har inte unnat mig bättre. *PERKELE*
Så det är sådana som är "finska"? http://verktygsboden.se/kofoetter/kofot-50.0.67536.1 (http://verktygsboden.se/kofoetter/kofot-50.0.67536.1)
De är inte så bra nej.. Farfar och morfar hade sådana och de finns nog kvar någonstans, hos någon av oss..
-
"Jag har sett en typ av värmedriven fläkt som man sätter på spisen. Då presterar spisen ganska så bra som värmekälla också. Ganska så fiffigt. Så fort spisen blir varm så sätter den igång och sprider behaglig varme i hela rummet. Det tog inte lång tid att höja temperaturen i 15 kvm kök. När man skall använda spisen till matlagning är det bara att ta bort den. Jag mins dock inte vad den hette eller var den kom ifrån. Kanske någon annan vet."
Claes Olsson har kampanjpris för en värmedriven kaminfläkt fram till jul. Den har fått väldigt bra recensioner från kunder. Jag tänker köpa en till mitt fritidshus.
-
Helt rätt Rubensgården.
Hultafors och Gränsfors TOVE är riktiga kofötter. Fiskars och billighetskopor av den och billighetskopior av billighetskopiorna är det som gäller i Finland........ ett efterblivet U-land i kofotsvärlden.
-
Fläktarna man sätter på spisen eller kamin heter Ecofan.Den skiten Classe säljer ska ni INTE köpa! Dyrt skräp. Tänk på att det finns olika modeller beroende på om den ska stå på en gjutjärns häll eller täljstens häll.
-
Fläktarna man sätter på spisen eller kamin heter Ecofan.Den skiten Classe säljer ska ni INTE köpa! Dyrt skräp. Tänk på att det finns olika modeller beroende på om den ska stå på en gjutjärns häll eller täljstens häll.
Användarrecensionerna var i alla fall positiva. Vad anser du vara felet på dom?
-
För dålig kvalitet.Du får ju vad du betalar för.Har du någonsin sett en reklam där alla klagar på produkten?? I detta fall med fläkten är det inget jag läst utan har egen erfarenhet i frågan.
-
För priset en termoelektrisk fläkt kostar kan man köra en billig elektrisk fläkt i väldigt många år!
-
Hmmm....jag har absolut noll erfarenhet av fläktar men jag har märkt att folk som säger att det lönar sig att köpa dålig kvalitet och byta brukar glömma att ta med kostnade/tidsåtgången för installationen och kostnaden/tidsåtgången för stadsresorna i sin kalkyl...... men jag vet ju inte hur det är med dig kurt. Forhoppningsvis har du beaktat allt.
-
Vet dem som fyllt varmvattenberedaren med grus och ugnen med täljsten för att magasinera värme men har inte provat själv så jag kan inte säga hur det fungerar.
Vilken spis jag eldar i? Husqvarna 726.
Vi har med en Husqvarna 0726. Vi köpte högereldad speciellt för att få ut strålningsvärmen från eldstaden in mot rummet.
Det fungerar fint att vara borta hemifrån 1-2 timmar om man ser till att lägga in precis innan man går. Där är glöd kvar efteråt för att tända igång igen.
Vattenbehållaren ska man för övrigt fylla med vatten, det är ett betydligt bättre värmemagasin än sten. Nackdelen är att det dunsar upp så småningom men det är inget heltidsjobb precis att hålla koll på det :)
Hmmm....jag har absolut noll erfarenhet av fläktar men jag har märkt att folk som säger att det lönar sig att köpa dålig kvalitet och byta brukar glömma att ta med kostnade/tidsåtgången för installationen och kostnaden/tidsåtgången för stadsresorna i sin kalkyl...... men jag vet ju inte hur det är med dig kurt.
Är det något som säger att en EcoFan håller i 10 år? Det är vad som krävs om den ska konkurrera ekonomiskt med en billig fläkt som håller max två år. Har mina tvivel om att en lågvoltskonstruktion som kontinuerligt utsätts för några hundra graders värme och sen avsvalning, skulle hålla särskilt bra i längden.
I avdelningen anekdoter om livslängd kan jag berätta att i 5 år har jag haft en fläkt av billig 150 kronors modell i dygnetrunt-drift i ett serverrum och än har den inte gått sönder.
Vore intressant om någon med EcoFan som haft i drift längre tid kunde ge sig till känna. Det är en suveränt bra idé men om den inte håller mer än, säg, tre år så blir den ju nästan dyrare än en billig luft-luft-värmepump.
-
Jag skulle inte vilja ha blåst över spisen, det är inte renaste stället med bästa luften i mitt hus. Bättre då att leda förbi luft i en kanal med fläkten placerad på kalla sidan. Då fungerar det med en vanlig tyst datorfläkt.
-
För dålig kvalitet.Du får ju vad du betalar för.Har du någonsin sett en reklam där alla klagar på produkten?? I detta fall med fläkten är det inget jag läst utan har egen erfarenhet i frågan.
Men kan du ange mer i detalj vad det är som går sönder på dem (t ex lager, elektriska delar av motorn, elektronik, mekanik, peltierelement), och vad kvalitetsbristerna beror på? Är det en dålig konstruktion, slarv i tillverkningen, alltför billiga komponenter köpta från underleverantör eller något annat?
-
Dom lägger av Torbjörn,och materialet är är billigast möjligt. Dom hade ju även gjort tester och dom höll ju inte måttet som utlovades.Lagren skulle jag gissa att dom håller,men frågan är hur elementen håller? Har haft min Ecofan i fyra år och den tuffar på. Som nån skrev att denne inte ville ha den på spisen för att den skulle sprida smuts tyckte jag var rätt roligt! Det är ju ingen kompressor! Och den den blåser inte genom hela huset! Utan sätter luften lite i rotation där den står.Skulle den sprida så mycket skit så är det hög tid att börja städa lite oftare! och visst kan man köpa en golvfläkt som blåser mycket mer men den låter och är inte lika trevlig. Som i sommar stugan där man inte har ström,som för övrigt förstör lite av charmen med sommarstuga.
-
Charmigt med en futuristisk fläkt på vedspisen? Nåja, smaken är som baken, delad.
-
Värmevägg med kanaler upp och ned, två spjäll, var ganska vanligt i Mellansverige, sett en antal på Öland också. Tyvärr renoverar men dem oftast inte när de inre kanalväggarna rasar, använder då bara den som går rätt ut. Vi har en från 1937, värmer gott i både kök o kammare med en Huskvarna 3026.
Sörmland.
-
Vi satte för några år sen in en stor, nytillverkad köksspis med eldfast tegel i eldstaden av märket Wamsler. Vi är mycket nöjda i synnerhet eftersom ugnen ger jämn värme, den är snål på ved och har en stor vedlucka.
-
Finns kapitalet för en större investering så tycker jag en modern eldstad är självklar, Lohberger, Wamsler etc gör bra grejer. Se t.ex http://www.waltherab.se/ (http://www.waltherab.se/)
Vi ersatte en klassisk vedspis med en Lohberger och den förbrukar ungefär en 1/3 i ved och sotarn får ut aska så det täcker en halv hink=superbra förbränning. Ugnen går att använda. Hällen ger steglösa zoner vid matlagning. Finns i klassiskt utseende med emalj om man önskar. En gammal Husqvarna utan keramaik och sekundärförbränning må vara vacker men är verkligen inget att sträva efter att elda i tyvärr och jag är mycket skeptisk till moderna konstruktioner som ofta inte har en livslängd värd namnet, men i detta fall har det hänt mycket genom åren.
-
Jag bygger om i mitt kök och vill gärna installera en stor vedeldad köksspis i gjutjärn. Jag har letat på nätet men hittar ingen riktigt stor. Någon här som har tips om en stor köksspis. Gärna märke och modell. Tack på förhand.
Här får du ett fint tips: https://www.youtube.com/watch?v=ZUnxP8D-lsk (https://www.youtube.com/watch?v=ZUnxP8D-lsk)
Den är inte billig, du kan kolla med den Svenska generalagenten i Halmstad, som heter Narvells.
Det är en Irländsk spis, som det finns en del dyra, och lite onödiga tillbehör till.
Jag har själv en likadan svart, i grundutförande.
-
Dom lägger av Torbjörn,och materialet är är billigast möjligt. Dom hade ju även gjort tester och dom höll ju inte måttet som utlovades.Lagren skulle jag gissa att dom håller,men frågan är hur elementen håller? Har haft min Ecofan i fyra år och den tuffar på. Som nån skrev att denne inte ville ha den på spisen för att den skulle sprida smuts tyckte jag var rätt roligt! Det är ju ingen kompressor! Och den den blåser inte genom hela huset! Utan sätter luften lite i rotation där den står.Skulle den sprida så mycket skit så är det hög tid att börja städa lite oftare! och visst kan man köpa en golvfläkt som blåser mycket mer men den låter och är inte lika trevlig. Som i sommar stugan där man inte har ström,som för övrigt förstör lite av charmen med sommarstuga.
Jag har ingen sån fläkt själv, jag köpte min direkt från kinalotteriet i Augusti och är nöjd fram tills nu. Med stor sannolikhet samma tillverkare som gör elementen i både ecofan och claes ohlsson varianten. Däremot så satt jag i min kusins kök när bladen på hans ecofan kom swishande som en karatestjärna bara några cm från mina öron och krashade in i väggen.
Detta är förstås bara anektoriska bevis, men jag skulle gärna vilja se de oberoende tester som visar på så stor kvalitetsskillnad på ecofan och alla de andra. Med kvalitetsskillnad menar jag hållbarhet.
MVH
Magnus
-
Tack för alla svar. Jag sökte en vedspis i gjutjärn. Tyvärr var jag så uppe i min renovering att jag glömde mitt inlägg här på Alternativ. Det blev i alla fall en Norrahammar. Den är ganska stor så jag kan nog baka bröd och pizza i den. Här på bilden ser ni när jag provar in den. Nästa vecka ska den proveldas i.
-
Va roligt den ser fin ut.
-
En sak till: om du skaffar kamplattor, blir din spis dubbelt så effektiv! Det brukar enkelt passa att lyfta borr ringar och lägga dit kamplatta.
-
Det var något nytt för mig. Det har jag aldrig hört talas om. Vad är det för slags plattor?
-
Antar att det är plattor med rillor under för att värmen ska ledas in bättre. De går att vrida på för att styra hur mycket värme som ska ledas in. Har man inga kamplattor så är det effektivast att ha grytor med kant så att man får ner dom i spisringarna men det kan bli sotigt.
-
Till exempel här kan man köpa flänsade kokplattor (kamplattorna som nämndes tidigare):http://josefdavidssons.se/kategori/tillbehor/kokplattor-spisringar/ (http://josefdavidssons.se/kategori/tillbehor/kokplattor-spisringar/)
-
Tack för svaren om plattorna. Jag har inte lagat mat på vedspis innan så jag har en del och lära mig. jag har tänkt försöka använda vedspisen en hel del till matlagning.
Spisen är på plats och till helgen ska sambon koppla in den helt till skorstenen sen blir det till att provelda lite försiktigt i helgen. Längtar!!!
-
Spisen är på plats och till helgen ska sambon koppla in den helt till skorstenen sen blir det till att provelda lite försiktigt i helgen. Längtar!!!
Ska du inte låta provtrycka den, eller få installationen godkänd av någon innan du sätter igång och eldar, eller behöver man inte göra sånt? Tänkte att om huset brinner ned får man väl ut noll och ingenting på försäkringen om man inte har godkända eldstäder.
-
Ska du inte låta provtrycka den, eller få installationen godkänd av någon innan du sätter igång och eldar, eller behöver man inte göra sånt? Tänkte att om huset brinner ned får man väl ut noll och ingenting på försäkringen om man inte har godkända eldstäder.
Det beror på om det kan bevisas att brandskadan orsakades av en felaktig eldstad eller inte.
Och, för den delen, om arbetet bara rör sig om att byta ut en befintlig eldstad mot en annan liknande så brukar det inte krävas någon myndighetskontroll.
-
Värmevägg med kanaler upp och ned, två spjäll, var ganska vanligt i Mellansverige, sett en antal på Öland också. Tyvärr renoverar men dem oftast inte när de inre kanalväggarna rasar, använder då bara den som går rätt ut. Vi har en från 1937, värmer gott i både kök o kammare med en Huskvarna 3026.
Sörmland.
Intressant. Har hört att de finns i Norrland. Vinterspjäll och sommarspjäll. Skulle vilja ha själv. Hur murar man såna?
-
"Byte av eldstad skall ALLTID besiktigas ! Dom där satans mupparna på försäkringsbolagen har inte betalt för att betala ut pengar! Utan för att betala ut så lite som möjligt! Har huset brunnit ner och det står rester av en ny Wamsler där det tidigare stod en klaferström så kollar dom me Sotarn direkt! Och det kan va bra att veta om något är fel eller har blivit fel vid den nya installationen .
-
"Byte av eldstad skall ALLTID besiktigas ! Dom där satans mupparna på försäkringsbolagen har inte betalt för att betala ut pengar! Utan för att betala ut så lite som möjligt! Har huset brunnit ner och det står rester av en ny Wamsler där det tidigare stod en klaferström så kollar dom me Sotarn direkt! Och det kan va bra att veta om något är fel eller har blivit fel vid den nya installationen .
Kan du påvisa något fall där sotaren sparar dokumentation på fabrikat och modell eldstad osv? Vad jag vet så finns det bara uppgifter om eldstadens placering och en grov indelning av typer (oljepanna, öppenspis, kamin osv) i registret.
Och, för den delen, om nu ett hus skulle ha brunnit ner så kan försäkringsbolaget bara vägra att betala ut ersättning om det går att bevisa att det är en felaktig installation av eldstad som är brandorsaken. Om branden har annan orsak eller om orsaken inte går att bevisa, så ersätts skadan ändå.
Om du har några andra uppgifter, så bör du länka till lämpliga officiella dokument som styrker dem (försäkringsvillkor, lagtexter, myndigheters förordningar mm) för att bli trodd.
Den enda säkerhet man vinner på att låta sotaren besiktiga eldstaden är att två ögon till har sett på den, och om det trots allt skulle finnas något kvarstående fel som orsakar en skada så går det att utnyttja sotarens ansvarsförsäkring för att få ersättning om det inte går att ordna på annat sätt.
-
Den enda säkerhet man vinner på att låta sotaren besiktiga eldstaden är att två ögon till har sett på den
Har man någon bra sotare och själv är lite osäker så är det guld med dubbelkoll på plats. Dessutom så ändrar de reglerna rätt ofta tycker jag, så helt fel är det inte även om man har koll på det praktiska.
Att de skulle ha någon koll på vad som står på de olika platserna är nog bara i undantagsfall. Här är det bara om det är någon av dem som minns det som man kan få ut den datan av sotaren. Ena brodern har vedpanna i köket men där står det i pappren vedspis.
-
Och vad är skillnaden på en vattenmantlad vedspis,spispanna eller kökspanna??
-
Vattenmantlad vedspis och spispanna borde väl vara samma? Kökspanna behöver väl inte gå att laga mat på, men det namnet används väl på det mesta som är kopplat till vattnet och är menat att eldas i köket.
Men om du undrar över min bror så stod det en klassisk emaljerad Husqvarna där förr, men nu står där en ren vedpanna avsedd för pannrum, visserligen vit den också men det går inte att förväxla dem. Därför skrev jag spis och vedpanna.
-
Dom ser ju lite olika ut.En del ser ut som en vedspis men har en vatten mantel. En del ser ut som en panna . Och som med allt annat så beror det ju på hur noga man är med att bokföra dom olika detaljerna. likasom skillnaden av en sparspis och en smalspis.