Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: Ett svart får skrivet 10 aug-21 kl 20:52
-
I min kamin sitter det stenar på sidorna av eldstaden och en är sprucken och behöver bytas. Jag tänkte gjuta av den i eldfast bruk men det kanske inte är bra? Jag ser att man ofta använder vermikulit till detta men min sten ser snarare ut som något slags betong. Nu är ju min kamin en väldigt simpel modell som inte blir extremt varm vid förbränningen men det kanske ändå äter upp stenar av eldfast bruk på kort tid?
Man kan förstås köpa stenarna nya, men förmodligen bara i set om alla fyra, och jag behöver ju bara en för att den har spruckit. För övrigt ser den och de andra lika fina ut som när de kom från fabriken för över tio år sedan. Ett set kostar 77 pund i England, jag hittar inget i svenska webbutiker men det är väl det dubbla där. Hade varit trevligt att köpa en säck eldfast bruk för 125kr och gjuta flera stenar. Men det är ju ett murbruk, det kanske inte blir bra att gjuta med?
https://www.byggmax.se/eldfast-bruk-p01110 (https://www.byggmax.se/eldfast-bruk-p01110)
Annars kanske man kan gjuta med vanlig cement för nästan inga pengar alls, och byta varje år?
-
Jag tycker vermeculiten i skiva från tex Bauhaus är prisvärd, man behöver inga spec verktyg och det går fort och lätt att göra nya "eldfasta stenar" visst verkar den 3-4 gånger så dyr som det eldfasta bruket men det ska byggas form, armeras?, torkas, härdas? och kanske mer innan den hemgjutna delen är på plats.
Eldfast tegel från loppis är förmodligen bäst och billigast om man har tillgång till vinkelslip och diamantskiva för måttjusteringen
-
Hur är de där skivorna att arbeta med då, vad använder man för verktyg för att kapa och forma dom? Jag läser att de är så mjuka att man kan repa dom med veden, är det så? I såna fall är det ett helt annat material än det som satt där från början
-
Jag har sågat vermeculitskivorna med kasserad fogsvans och justerat det som behövts med morakniven, klart värt de ca 400kr som de brukar kosta.
De är ömtåligare än riktigt eldfast tegel men de håller några år och en skiva räcker till mer än 1 kaminrenovering.
-
Ja, då är det något annat än det som satt där original. Original hade nog även en del värmelagrande funktion, men det viktigaste är väl att man skyddar gjutjärnet på kaminsidan mot den värsta värmen
-
Det värmelagrande i kanske 5kilo sten kan knappast vara avgörande, en kakelugn väger väl tonnet?
-
Är vermculitskivor samma sak som mineritskiva?
-
Jag har nog lite mineritskiva liggande som blivit över, den kanske funkar?
-
Jag har haft minerit som strålningsskydd på en ved kamin och den sprack av värmen.
Vermeculiten fungerar bra i kamin, höjer förbränningstempen och är prisvärd och lättarbetad.
-
Fast som sagt ömtålig.
Jag har använt skivor, men även tegelsten från en gammal skorsten, men skall försöka mig på att blanda eldfast bruk nästa gång för att få till den form jag vill ha.
När jag var barn användes vanligt bruk med lite ståltråd iklippt till att elskydda ugnsdelen i vedspisen. Det höll rätt bra.
-
Kanske lönar sig att göra gjutformar och experimentera då. Har ändå några säckar cement över som jag måste göra något med, tänkte göra åtminstone gjutformar i vanlig cement.
-
Man borde kunna klippa ner lite hönsnät/putsnät och få den armering som behövs. Sedan är det ju viktigt att stenen får härda och att man värmer den sakta i början, precis som när man startar en kakelugn som stått oanvänd länge.
Bra att det är fler som experimenterar, då behöver jag inte göra alla fel själv ;D
-
Ja, jag har lite stumpar nät jag tänkt använda till armering, även om det inte fanns någon i originalstenarna
-
Ja, jag har lite stumpar nät jag tänkt använda till armering, även om det inte fanns någon i originalstenarna
Sånt där armerar man inte, pga materialens olika värmeutvidgning.
-
Sånt där armerar man inte, pga materialens olika värmeutvidgning.
Aha, då struntar jag i det. Eller testar både med och utan för att jämföra :)
-
Järn och betong utvidgar sig ju rätt lika, det är därför man kan ha armeringsjärn i betongkonstruktioner. Men det är ju en lagom stor och dyr grej att testa på, ingen som far illa av en liten kaminsten som spricker i den egna kaminen. Och gamlingarna hade det i alla fall i ugnsbruket, så de tyckte förmodligen att det var bättre med än utan. Vad jag minns klippte de trådstumpar av millimetertjock tråd i bitar som var 15-20mm långa.
-
Järn och betong utvidgar sig ju rätt lika, det är därför man kan ha armeringsjärn i betongkonstruktioner. Men det är ju en lagom stor och dyr grej att testa på, ingen som far illa av en liten kaminsten som spricker i den egna kaminen. Och gamlingarna hade det i alla fall i ugnsbruket, så de tyckte förmodligen att det var bättre med än utan. Vad jag minns klippte de trådstumpar av millimetertjock tråd i bitar som var 15-20mm långa.
Här i norra Östergötland användes svarvspån från metallsvarv i leran till köksspisen
-
Precis som i betong så är nog de viktigaste att inte armeringsjärn sticker ut. Utan ligger längre in . Kommer syre åt så blir den nog inte så långlivad.
-
Jag trodde det var ett nytt patent när norrmännen började blanda korta metallnålar i betong och spruta tak och väggar på vägtunnlar med
-
Här i norra Östergötland användes svarvspån från metallsvarv i leran till köksspisen
Man tager vad man haver. Kul att flera har minnen från den tiden. Mina släktingar har gått ur tiden så nu kan man inte fråga dem mer. Jag är uppväxt i södra utkanten av Norrköping, och det var stenhuggare och plåtslagare i de gamlas led. Har bara kontakt med några i min föräldrageneration här nere i gränsen mot Småland, och de är gamla nu. Skall se vad de har för minnen om spisunderhåll när jag träffar dem. Har märkt att de som är 80 här ute kan ha samma uppväxtförhållanden som de som är 100 och kommer mer centralt ifrån.
-
Jag trodde det var ett nytt patent när norrmännen började blanda korta metallnålar i betong och spruta tak och väggar på vägtunnlar med
Nja.... man har ju blandat i allehanda strå i lera för att bygga stabila väggar sedan herrejösses vad längesedan man kom på det.
Då är ståltrådsbitar bara en variant.
-
Nu är gjutformen gjuten. Tyvärr fick jag inte lös den gamla stenen hel trots att jag smorde den med matolja så nu måste jag få till något användbart. Funderar på om man skall vaxa formen kanske, för att få ut det man gjuter lättare? Fast egentligen behöver ju inte betongen ligga i formen medan den bränner, den skall vara styv nog att härda lös om man bara lyckas få ur den ur formen intakt.
-
Nu är gjutformen gjuten. Tyvärr fick jag inte lös den gamla stenen hel trots att jag smorde den med matolja så nu måste jag få till något användbart. Funderar på om man skall vaxa formen kanske, för att få ut det man gjuter lättare? Fast egentligen behöver ju inte betongen ligga i formen medan den bränner, den skall vara styv nog att härda lös om man bara lyckas få ur den ur formen intakt.
Har aldrig gjutit men kan man inte lägga en plastsäck emellan?
-
Har aldrig gjutit men kan man inte lägga en plastsäck emellan?
Ja, funderar på något sånt. Jag var inne på gladpack men plastsäckar är mer rejäla. Då får man ju en kant att ta i också, när materialet skall ut
-
Nu har du ju gjort formen i ett hårt material, så då blir det lite känsligare. Hade du använt t ex silikon så hade det bara varit att kränga av formen när delen härdat.
Jag skulle vaxa, men också borra ett hål i mitten så att när du vill få bort delen så pillar du ur den tillfälliga pluggen och sätter en vattenslang i hålet och spolar lite försiktigt. Använder du gladpack så får du lite mönster i delen efter vecken, men det gör ju inte så mycket.
-
Smart med hålen, antingen ett stort att spola vatten genom som du skriver, eller ett par små i var sin ände som man antingen kan trycka lite försiktigt med en pinne i eller blåsa tryckluft i
-
Tryckluft fungerar, men vatten är mer kontrollerat. Har du otur och bråttom så bygger tryckluften upp tryck bakom delen så den hoppar ut.
-
Eldfast bruk är väl ganska dyrt. Består förmodligen av aluminatcement + sand.
Aluminatcement finns väl att köpa i Sverige eller ? Plintcement är väl aluminatcement eller ? Finns det någon som provat att dryga ut bruken genom att blanda in krossad chamotte tegel eller krossad täljsten som ballast ?
-
Jag blir lite förvånad. Eldfast tegel är riktigt starkt. Det gäller bara att göra bitar som passar. En kapskiva på en vinkelslip blir perfekt.
Alltså vanligt eldfast tegel: inget med chamotte eller andra finheter.
Själv lagade jag köksspisen med eldfast tegel på detta sätt, med eldfast bruk. Det är rätt länge sen, men det håller. När jag skulle fästa tegelbitarna på sidväggen, höll jag emot med en snabbtving där jag vänt på ena klampen, så att den tvingade utåt. En bit plywood emellan. Småbitarna tegel som blev över, passade fint på några ställen runt eldstaden. De sitter kvar där idag.
Jag har ett minne av att stenar som skall sitta kvar, fästes med bruk, medan stenar som kan behöva tas loss i framtiden, skall sättas fast med lera. Sån här lera till exempel:
https://josefdavidssons.se/produkt/tillbehor/eldfast-lera-och-sten/kakelugnslera-5kg/
För övrigt är jag mycket imponerad av fårets gjutningsarbete!
-
Eldfast tegel hade varit bra, om det funnits i passande storlek. Jag vill helst inte behöva mura och skarva, jag vill ha en skiva som är stor nog och 20-25mm tjock.
Men nu är första stenen gjuten. Jag tänkte vaxa formen men det enda jag hade var stearinljus så jag smälte i lite sådant. Det funkade bra, var bara att värma formen på en spisplatta efteråt så släppte stenen. Men nu har jag en del stearin i porerna, får se hur det reagerar när jag eldar sedan. Ser ju helst att det smälter och rinner ner på botten av kaminen och inte brinner direkt från stenen. För övrigt blev stenen riktigt bra och även uttagen som är till för att haka fast stenen blev bra och den passar perfekt. Sedan får vi väl se hur bra den håller då. Jag skall gjuta åtminstone en sten till nu, fast av murbruk istället eftersom jag har en öppnad säck sådant. Den färdiga stenen är av byggmax fina gjutcement som är sandblandad.
-
Jag har även testat att såga ut en sten ur en eldfast våtrumsskiva, eftersom jag hade en bit liggande. Den är tunnare så jag har gjort två som jag skall ha ihop. Jag förväntar mig inte att den håller speciellt länge men det är kul att prova. Jag har även fallit till föga och köpt en bit vermeculitskiva. Vill ju inte riskera bli stående utan kamin i vinter när det är som kallast. Den skivan var mycket mjuk och lätt att såga, låshacken formade jag enkelt med en vanlig morakniv. Denna sten blev också mycket bra i passformen och jag sparar den till sist eftersom det är den jag tvivlar minst på.
-
Öppnade dörrar och fönster och eldade en hyfsad brasa idag och betongen ser fortfarande ut som ny, helt opåverkad. Men det är klart, det blir ju inte samma sak som en kall vinterdag när man eldar för fullt timme efter timme
-
Härligt!
Hoppas det håller i sig med upprepade uppvärmningar/avkylningar.
-
Nu har jag eldat ganska hårt under extremkylan och stenen är fortfarande som ny. Min slutsats måste bli att för en vanlig kamin duger det gott med billigaste cement på bygghandeln. Sedan är det säkert annorlunda med moderna pannor som blir supervarma inuti. Men till en simpel kamin eller tex. runt ugnen i en gammal vedspis duger det förmodligen långt med vanlig cement. Men nu blir det långtidstest fram till våren...
-
Nu har jag eldat ganska hårt under extremkylan och stenen är fortfarande som ny. Min slutsats måste bli att för en vanlig kamin duger det gott med billigaste cement på bygghandeln. Sedan är det säkert annorlunda med moderna pannor som blir supervarma inuti. Men till en simpel kamin eller tex. runt ugnen i en gammal vedspis duger det förmodligen långt med vanlig cement. Men nu blir det långtidstest fram till våren...
Roligt!
Uppfattar du att det brinner bättre och renare med dina betong stenar?
För mig är vermeculiten viktig på det sätter, förbränningen blir bättre askmängden minskar och sannolikt släpper brasan ut mindre oförbrända grejor i luften.
-
Skulle tro att det brinner exakt lika rent/orent som med originalstenen, jag tror inte det påverkar alls
-
Tänkte på ditt experiment i går när jag tittade på min reparation av murstocken vid kaminen. När jag gjorde om för ett par tre år sedan så brydde jag mig inte om att åka och köpa anpassat bruk, utan tog vanlig portlandcement och putsade med. Grannen kom in i köket och dömde ut mitt arbete med ett -Det där spricker snart.
Inte den minsta spricka trots att det eldas ganska hårt i kaminen. Så det är skönt när fler provar sådant som anses fel, och lyckas.
Jag fixade en riseldningstunna för några veckor sedan (en oljetank som jag tänkt skära ned). Tyckte den var lite för stor för att det skulle brinna bra så jag staplade upp lite gamla Leca-block i den så jag fick en lagom eldstad. Har eldat upp gamla staketstolpar i ek och en med märlor och taggtråd, och värmen har varit duktig. Skall bli intressant att se hur länge stenarna håller i den.
-
Tänkte på ditt experiment i går när jag tittade på min reparation av murstocken vid kaminen. När jag gjorde om för ett par tre år sedan så brydde jag mig inte om att åka och köpa anpassat bruk, utan tog vanlig portlandcement och putsade med. Grannen kom in i köket och dömde ut mitt arbete med ett -Det där spricker snart.
Inte den minsta spricka trots att det eldas ganska hårt i kaminen. Så det är skönt när fler provar sådant som anses fel, och lyckas.
Jag fixade en riseldningstunna för några veckor sedan (en oljetank som jag tänkt skära ned). Tyckte den var lite för stor för att det skulle brinna bra så jag staplade upp lite gamla Leca-block i den så jag fick en lagom eldstad. Har eldat upp gamla staketstolpar i ek och en med märlor och taggtråd, och värmen har varit duktig. Skall bli intressant att se hur länge stenarna håller i den.
Lecan har ju en klart isolerande effekt, Leca kulor skulle jag absolut tänka mig att blanda i bruket om jag inte hadde chamotte eller vermeculit till inklädnad av förbränningsutrymmet.
-
Lecan har ju en klart isolerande effekt, Leca kulor skulle jag absolut tänka mig att blanda i bruket om jag inte hadde chamotte eller vermeculit till inklädnad av förbränningsutrymmet.
Såg en filmsnutt häromdagen där en firma som bygger vedeldade pizzaugnar använde just Leca i bruket som dom göt bottenplattan med.
Så visst är det något som funkar bra som isolering.
-
Tror du inte på vermeculitens isolerande effekt i moderna renbrännande kaminer?
-
Tror du inte på vermeculitens isolerande effekt i moderna renbrännande kaminer?
Det kanske brinner lite renare om temperaturen höjs genom att vermeculiten isolerar sidorna på förbränningskammaren, det har jag inte reflekterat över. Men på en kamin som inte är anpassad för det på andra vis har det nog mindre betydelse, det finns förmodligen andra faktorer som begränsar. Och vad är det egentligen för ämnen som förbränns i en högre temperatur, men blir kvar hos mig? Askan sprider jag i skogen och återför således mineraler som träden en gång upptagit. Det kan ju vara både nyttiga ämnen som tex. kalium, och onyttiga som kadmium, vad är det som försvinner och vad blir kvar? Sedan vill jag ju inte isolera bort för mycket av värmen, kaminens sidor får gärna vara varma för att öka uppvärmningen på det viset.
-
Det kanske brinner lite renare om temperaturen höjs genom att vermeculiten isolerar sidorna på förbränningskammaren, det har jag inte reflekterat över. Men på en kamin som inte är anpassad för det på andra vis har det nog mindre betydelse, det finns förmodligen andra faktorer som begränsar. Och vad är det egentligen för ämnen som förbränns i en högre temperatur, men blir kvar hos mig? Askan sprider jag i skogen och återför således mineraler som träden en gång upptagit. Det kan ju vara både nyttiga ämnen som tex. kalium, och onyttiga som kadmium, vad är det som försvinner och vad blir kvar? Sedan vill jag ju inte isolera bort för mycket av värmen, kaminens sidor får gärna vara varma för att öka uppvärmningen på det viset.
Vad som brinner upp av nyttiga och onyttiga änmen vet jag inte, däremot har jag provat samma eldstad både med och utan isolering och jag anser att fördelarna överväger.
+renare eld
+mindre aska/sot
+mindre ved förbrukning
+mindre slitage på kaminen
-kostnaden
-trängre förbränningsutrymmme
-ömtåligare yta i förbränningsutrymmmet
-
Här var det faktiskt lite åt andra hållet. När sotaren dömde ut min kamin som saknade det mesta inuti, och jag köpte en renoverad av samma modell, full av sten, så blev rökgaserna för varma och köket för kallt. Så jag satte in en bastukamin istället som helt saknar sten. När man bor ensligt så spelar inte några få gram halvförbrända vedgaser någon roll, och får jag en hink aska mer per år så spelar det heller ingen roll jämfört med all ved jag bär.
-
Jag askade ur första gången för säsongen idag, så det är inte så illa. Om jag får göra det fyra eller fem gånger per år saknar betydelse.
-
Jag undrar, kan man istället för att lägga lerbruk i en kakelugn använda vermiculitskivor på sidorna istället? Man kunde t.ex. bocka till en ram av plattjärn som håller skivorna i skick. Vad tror ni? Jag funderar på detta eftersom jag försöker hjälpa en finne att ta igång sin gamla plåtugn som den tidigare ägaren konverterade till eldrift, den saknar lerbruk i eldstaden men borde nog ha det innan den tas i bruk, men det tar ju ganska länge att torka det så man bör inte göra det på vintern. Så jag försökte tänka ut alternativ till lerbruk. Fick idén härifrån.
-
Jag tror säkert man kan använda vermiculitskivor till det, de är mjuka och lätta att forma. Men det blir ju dyrt, att gjuta cement kostar en tiondel, fast det tar ju några dagar för det att härda och fukten måste torka ur innan man kan elda för fullt
-
Jag personligen skulle inte vara bekväm att rekommendera nån annan prova cement dock, med skivor vet man det bör funka. Dom är dock inte så billiga nej...
-
De är lite känsliga, så man får se upp när man lastar in veden. Jag satte två skivor på sidorna i en kakelugn här, och de har blivit nötta på ett par år. Eldar nog inte mer än en kubik i den per vinter, så min gissning är att just de håller 8 kubik.
-
Finns det något som håller längre men uppfyller samma funktion?
-
Järn. Gjutjärn är väl bäst, tror jag (eller så är det billigast och tillräckligt bra)
Det man vill är ju att hindra elden från att avkylas, och skall man inte upp i höga temperaturer så att keramik behövs så fungerar plåt bra för att bilda ett varmare rum i rummet.
-
Det låter dock som en ganska komplicerad metod. Och en fördel med keramik är ju att den inte blir så kall och högre värme = mindre föroreningar = mindre sot och bättre effektivitet.
Det jag undrade var mera om det finns keramik som är tåligare än vermikulitskivor, t.ex. hur är det med eldfast tegel, sånt kommer väl i ganska tunna bitar ibland.
-
Det låter dock som en ganska komplicerad metod. Och en fördel med keramik är ju att den inte blir så kall och högre värme = mindre föroreningar = mindre sot och bättre effektivitet.
Det jag undrade var mera om det finns keramik som är tåligare än vermikulitskivor, t.ex. hur är det med eldfast tegel, sånt kommer väl i ganska tunna bitar ibland.
Jag har /har haft eldfast tegel i eldstäder,järnspis ar, husqvarna och morsö kaminer tex, men det är så dyrt och svårbearbetat så när det behöver kompletteras blir det vermeculit
-
Vermikulit kommer ju i säckar också, kanske man kunde gjuta egna vermiculit formar och plattor. Blir väl lite komplicerat det också, kanske bäst för den här finnen att bara lägga lerbruk eller eldfast bruk och hoppas vädret är varmt ett par veckor.
-
Vore ju intressant att gjuta med vermikulit på samma sätt som man gör med leca. Eller kanske perlit.
-
Det skulle kunna vara intressant jo, t.ex. om man kunde gjuta några sidoformar till kakelugnen med lufthål, så luft från rosten kan strömma upp via sidorna och ut ovanför. Det kunde ge fördelar.
-
Kom på att vår kakelugn är byggd av gjutna formar, och huvudingrediensen i det är krossad olivinsten. Det kanske går att använda.
-
Eldfast tegel hade varit bra, om det funnits i passande storlek. Jag vill helst inte behöva mura och skarva, jag vill ha en skiva som är stor nog och 20-25mm tjock.
Den färdiga stenen är av byggmax fina gjutcement som är sandblandad.
Finns inte täljstensplattor, eller eldfast tegel i tjockleken 20-25 mm.
Aluminatcement skall du använda, inte portlandcement.
-
Kom på att vår kakelugn är byggd av gjutna formar, och huvudingrediensen i det är krossad olivinsten. Det kanske går att använda.
Finns här någon som har lust att testa om det går att gjuta eldfasta stenar, med en blandning av krossad sten, stenmjöl, sand, kaolin och vattenglas. Torkas i ugn med långsamt stegrad temperatur före första användning.
-
Låter som att det skulle bli en hårdare, sprödare sten. Men man vet inte förrän man prövat.
-
Finns inte täljstensplattor, eller eldfast tegel i tjockleken 20-25 mm.
Aluminatcement skall du använda, inte portlandcement.
För sent, nu har jag redan gjutit av portlandcement och det funkar ännu så länge väldigt bra ;)
-
Nu är det april och eldningssäsongen är nästan över. Den gjutna stenen har hållit hela vintern, men när jag skärskådar den nu finns det några små sprickor i kanterna. Dessutom tror jag det ätits bort lite material från ytan, men det är svårt att säga säkert. Jag får nog gjuta en ny sten i sommar så jag har en i reserv till nästa vinter. Och så har jag ju kvar den i vermiculit, som jag inte ens haft anledning att prova ännu. :)
Slutsatsen måste bli att vanlig billig cement från bygghandeln fungerar bra som tillfälligt substitut. En säck med 25kg kostar 40kr och räcker riktigt länge i en eldstad, jag skulle inte tveka att använda det till vedspisar eller kakelugnar, dock inte dagens moderna eldstäder som brinner supervarmt. Men tex. för att lägga runt ugnen på en gammaldags vedspis skulle jag inte tveka en sekund.
-
Evidensbaserad kunskap när den är som bäst ;D (Någon man litar på har gjort sig besväret, och man tar till sig det på några sekunder) Tack Fåret!
-
Om man säger det så här.
Dom fungerar men kräver ofta underhåll.
-
Jag har funderat på diverse modifikationer till min bastukamin, som ska användas i vinter för att hjälpa värma huset.
-Tänkte prova gjuta skivor likt fåret av portlandcement för att höja tempen på förbränningen, kanske man kan blanda i vermikulitkulor också. Sådana är ju jättebilliga.
-Tänkte bygga radiatorer som jag lägger på rökröret som sen ska blåsas på med fläkt för att få så mycket värmed luft som bara går ur rökgaserna. Som FTX systemet sedan fördelar ut i huset.
Jag tänker det är bäst med så bra förbränning osm går om man ska ta energi ur rökgaserna, kyler man rökgaser som är dåligt förbrända får man mycket skit i skorstenen.
Jag tänkte även jag skulle installera en rökgastermometer i rökröret innan det går ut i skorstenen, så jag kan se vad för temp det är på rökgaserna och hur det ändras av mina förändringar.
-
Det verkar ofta var spänningar i stora bitar som förstör stenarna när man eldar, så det bästa vore om man tillverkar mindre delar, gärna så att de löst hakar i varandra. Blir tåligare, och får man till det med designen så en "kloss" går att använda till det mesta så har man lätt att underhålla.
-
Jag tror det ska gå att göra precis så, jag tänkte man behöver väl inte klä in väggarna helt, den lutande delen ovanför rosten är viktigast tänker jag. Sen de raka sidorna. Borde gå att fixa med rektangulära delar.
-
Så länge man kan få dom att stå kvar. Desto enklare form, desto enklare att gjuta, det bästa är ju om man kan göra en form av trä som bara är att skruva isär när biten skall ur. Jag fick gjuta en form av betong för att jag hade lite knepiga former på mina stenar
-
Silikon kan ju vara bra också.
Här har jag den lyxiga varianten att kunna skriva ut formar i 3D-skrivaren. Med lite tankearbete först så kan det bli riktigt bra. Men infettade träformar är inte tokigt det heller.
-
Blandade ihop igår till två stenar som jag tänkte lägga längst nere i kaminen, dom hade inte härdat helt ännu morse, låg temp. Kanske borde ta in dom i rumstemp. Planen är att gjuta två till likadana och placera ovanpå de existerande om dessa inte går sönder. Har sen funderat att också göra en sorts ställning som håller dom på plats med hjälp ax 6x6mm fyrkantsstång, denna stång skulle ligga bakom plattorna och skapa ett mellanrum som borde skapa en sekundärluftseffekt. Ska testas utan sekundärluft först.
(https://i.imgur.com/MrCUT3q.jpg)
Dom är 100x300x20mm och består mest av perlite, lite sand och cement. Tänker om man byter ut portlandscementen mot eldfast bruk så bör det vara ganska skottsäkert. Men ska se hur detta funkar. Vill mäta rökgastemperaturen före och efter. Har inte mätt före tempen nåt men har skaffat en analog mätare som måste installeras i skorstensröret innan det går in i väggen.
-
Kul att fler experimenterar. Jag eldar vidare på min lätt spruckna sten så får vi se om den överlever en säsong till.
-
Den ena gick sönder då jag skulle plocka ut den. Jag tror jag gjorde dom för tunna, 20mm. kollade en säck med eldfast massa och där stod det 50mm om man ville gjuta stenar med den massan.
-
En annan sak jag funderar över är om perlitens granulatform är viktig för dess isolerande egenskaper, eller om den försvinner om man skulle mala det finare.
-
Höll för en eldning iallafall, det brann bra men vet inte om det gjorde nån större skillnad. Ska fortsätta bygga upp på sidorna
(https://i.imgur.com/4ZgjG7Kh.jpg)
-
Jag måste göra noggrannare test och skriva upp saker, men spontant undrar jag om verkningsgraden far ner på kaminen då jag eldar med skivorna i. Fick inte upp samma ökning av FTXens lufttemp denna gång trots jag eldade ordentligt.
Den eldar förmodligen renare men jag misstänker designen i kaminen tar värme direkt från eldstadens väggar för att värma luften. Så när jag isolerar detta sjunker det värmeutbytet, men förbränningen blir renare.
Rökgastemperaturen borde också bli högre då. Har inte kommit till skott med att installera rökgastermometern ännu.
Jag tror jag kan kompensera genom att installera kylflänsar på skorstensröret.
Från fabrik kunde kaminen ha fixat detta genom att installera mera konvektionsyta i utrymmet ovanför eldstaden, typ luftrör som går igenom från sida till sida som värmer luften, istället för att kyla ner eldstaden. Men det är nog inte en prioritet hos tillverkarna...
-
Självklart handlar det om en renare förbränning och inte effektivare värmeuttag. Men det finns en fördel, och att det är att kaminen lever längre om sidorna slipper närkontakten med elden. Värmen kan göra att metallen spricker med tiden, speciellt om det är gjutjärn. Cement emellan hindrar de värsta temperaturtopparna och jämnar ut temperaturen, det bli inte lika varmt när elden brinner och kallnar inte lika mycket mellan vediläggningarna.
-
Det stör mig något otroligt personligen att elda för kråkorna, jag tror jag har lite OCD på den där punkten.
-
Luft in och luft ut gör verkligen en skillnad vad gäller elda för kråkorna så spjäll är det som gör det avgörande jobbet men tyvärr är det inte många som har spjäll på rökkanalen på murstocken.
-
Luft in och luft ut gör verkligen en skillnad vad gäller elda för kråkorna så spjäll är det som gör det avgörande jobbet men tyvärr är det inte många som har spjäll på rökkanalen på murstocken.
Kaminer är väl numera så täta att det räcker med ventilerna på kaminen, det ser jag som en stor anledning att det inte brukar installeras spjäll i dagens skorstenar.
-
Det har jag faktiskt så jag kan prova med det.
-
Kaminer är väl numera så täta att det räcker med ventilerna på kaminen, det ser jag som en stor anledning att det inte brukar installeras spjäll i dagens skorstenar.
Men fördelen med en skorstensspjäll är att man har lagom långt utrymme mellan luft in ventilen under eldkammare och upp till skorstensspjäll. Däremellan kan man ha bra luft rörelse genom reglering och därmed en häftig eld som värmer upp plåten/stenen/ugnen snabbt och effektivt men nästan inget efter spjällen, kråkorna får ta könummer och turas om för värme ;D
-
En nackdel med att strypa skorstensspjället är att det ökar risken för inrykning och koloxid inomhus, om det inte är perfekt tätt överallt. Ur förbränningssynpunkt är det som sagt lika effektivt att strypa primärluften till eldstaden.
-
Jag har installerat en rökgastermometer på kaminen nu.
(https://i.imgur.com/O48VFSg.jpg)
Plockade ur stenarna och eldade normalt med skorstensspjället heltöppet. Rökgastemperaturen varierade mellan 350-450 grader, då jag slängde in några klabbar kunde den högre tempen nås. Ska testa igen med plattorna installerade och se om det gör nån skillnad.
-
Jag lyckades maxxa rökgastermometern då jag lastade i några färska vedträn i en redan värmd kamin, den visade förmodligen 600 grader då. Nu blir det ju lite svårt att säga vad det gör för skillnad om jag klär in eldstaden eller ej...
Synd att man inte hittat en rökgastermometer som klarar 1000 grader.
Jag tänker också på hur jag kunde maxxa värmeuttaget.
Det försvinner ju så mycket värme i rökgaserna om dom är 600 grader i rökröret. Jag tänker om jag skulle plocka av det vertikala röret och svetsa fast rör runt röret. Tanken är att dessa rör ska bli varma och skapa en stark luftcirkulation, då kan jag förhoppningsvis plocka mycket mera värme ur veden innan den far ut i skorstenen.
-
Försök att elda så att värmen kommer rummet tillgodo istället, att skicka ut en massa värme i skorstenen är slöseri och om du har varmare rökgaser än 300-350° riskerar du förstöra din skorsten.
-
Hur gick det med de andra mtrl experimenten Fåret, gjorde du inte nån kaminsten av nån badrumsskiva också?
-
Det här med att sätta in stenar i förbränningsutrymmet i kaminen höjer ju förbränningstemperaturen och gör det möjligt att bränna veden mer fullständigt, och det är ju positivt. Problemet är dock att gör man det i en liten kamin så isolerar man bort möjligheten att få tag i värmen.
Jag hade en sönderbränd kamin som gav mycket värme och låg rökgastemperatur, men så kom sotaren och dömde ut den. Då köpte jag en renoverad av samma modell, fina nya stenar överallt inuti. Rökgastemperaturen gick upp oroväckande och huset kallnade. Tar man inte hand om strålningsvärmen så måste man ta hand om värmen från rökgaserna. Harvian bygger på att allt sker i förbränningsrummet, så isolerar man det med sten så behöver man lägga till något därefter.
-
Försök att elda så att värmen kommer rummet tillgodo istället, att skicka ut en massa värme i skorstenen är slöseri och om du har varmare rökgaser än 300-350° riskerar du förstöra din skorsten.
Så varmt blir det ju då jag eldar kaminen i fabriksutförande. Min skorsten är nåt keramiskt påfund, av märket Schiedel.
Jag kommer nog få gå vidare med min modifikation av rökröret för att få ner rökgastempen.
-
Har du på något sätt fått dålig cirkulation mellan höljet och kaminen, eller att det är igensotat i sidorna på kaminen utan att du märkt det? Igensotning i sidorna råkade jag ut för i min Harvia 2, och då värmde den inte så bra.
Jag får låga rökgastemperaturer i den fastän den eldas ganska hårt.
-
Jag vet inte riktigt hur det skulle gå till, det går väl ingen rökgas på sidorna som kan sota åter luftflödet där.
-
Det sätter igen i de båda små hålen i riktning framåt. Du har ditt rökrör uppåt, medan jag har mitt bakåt, så jag kommer åt lättare genom det stora hålet också.
-
Jag behöver nog kolla noggrannare hur det ligger till då jag kommer hem.
-
Jag kommer nog få gå vidare med min modifikation av rökröret för att få ner rökgastempen.
Det enklaste är väl att ha ett relativt långt oisolerat rör mellan eldstaden och skorsten, titta på hur man gjorde/gör med rökrör till bergslagskaminer.
-
Ja men det är inte görbart i min bastu, har existerande utgång att jobba mot.
Plockade bort alla stenar och inspekterade kaminen. Inne i sidorna så finns det sotbeläggning men annars ser det inte ut att vara täppt.
Jag kan tänka mig dock att jag placerat stenarna för tajt i kaminen, ska lägga dit de största och försöka maximera mellanrummet mellan dom för bättre luftflöde där.
Eldade saktare igår med mindre brasa men en längre tid, det gick upp till 450 som mest men höll sig runt 350 mest av tiden då det brann.
Jag är ju fortfarande intresserad att få renare förbränning så det kommer innebära högre rökgastemperaturer, så lika bra jag optimerar rökröret för detta.
-
Ok, min täpper till med flygaska.
Ja, att bygga en egen konvektordel att sätta dit istället för rökröret skulle nog göra susen. Bygg den lättsotad bara, gärna anpassad för att sota med skruvdragare.
Jag har rätt dåligt drag i den kanalen kaminen sitter kopplad till, så det kan också vara en orsak till att vi får så olika rökgastemperaturer på likadan kamin.
-
Hur gick det med de andra mtrl experimenten Fåret, gjorde du inte nån kaminsten av nån badrumsskiva också?
Har inte kommit dit än, först skall jag köra slut på cementstenarna
-
Har inte kommit dit än, först skall jag köra slut på cementstenarna
För tillfället verkar det inte gå att köpa vermiculitskivor hos byggvaruhusen i Linköping, funderar på om jag ska försöka gjuta lite reservstenar eller leta eldfast tegel på loppis, på bygghandeln kostar nytt eldfast tegel>50kr/st nu
-
För tillfället verkar det inte gå att köpa vermiculitskivor hos byggvaruhusen i Linköping, funderar på om jag ska försöka gjuta lite reservstenar eller leta eldfast tegel på loppis, på bygghandeln kostar nytt eldfast tegel>50kr/st nu
Cement kostar fortfarande under 50kr säcken och räcker till massor med kaminstenar
-
Jag vill ju egentligen ha hetare förbränning, renare rökgaser och mindre aska än vad jag tror betonggjutna kaminstenar kan ge, men att nyttja sista skvätte i en överbliven öppnad cementsäck och göra lite kaminsten kanske ändå ska provas innan säcken stelnar och gör innehållet värdelöst.
Grannen några hundra meter bort har dessutom nån1/2 säck flytspackel över och blir gjutformarna bra kan jag förmodligen få experimentera med det också.
-
Jag blandade lös perlit i cementen, den blev jättelätt och isolerar bra.
-
Perlit i vilket avseende då? Vanligtvis menar man ju en viss slags kristallstruktur i stål då man talar om perlit. Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Perlit_(st%C3%A5l)
-
Fel perlit
https://sv.wikipedia.org/wiki/Perlit
-
Jag blandade lös perlit i cementen, den blev jättelätt och isolerar bra.
Det kanske är en bra idé, men perlit är inget jag har hemma och att gjutna egna stenar är för mig ett lågbudgetprojekt med överbliven cement och sand/grus direkt från högen, bara cement tror jag inte ger nån hållbarhet då betong behöver ballast.
Hur länge lät du dina stenar torka innan du eldade?
Jag tänker gjuta nu i nov, låta formen sitta kvar över vintern och byta de spruckna stenarna i april eller maj när uppvärmnings säsongen är över om det inte går att köpa vermiculitskivor då.
-
Några dar, sen eldade jag en pytteliten brasa med stenarna i, sen en lite större.
Perliten kostade 3-4 euro och jag plockade upp den på samma gång jag handlade mat.
Jag blandade också i grovsand från en hög jag har.
-
Perlit i vilket avseende då? Vanligtvis menar man ju en viss slags kristallstruktur i stål då man talar om perlit. Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Perlit_(st%C3%A5l)
Isoleringsmaterial https://perlite.nu/ (https://perlite.nu/)
-
Efter säsong två hade inte skicket försämrats. De små sprickorna hade inte utvidgats, det verkar ha varit något som skedde väldigt tidigt, och sedan stabiliserade stenarna sig. Nu är säsong tre igång, inte för värmen men för fukten.
-
Efter säsong två hade inte skicket försämrats. De små sprickorna hade inte utvidgats, det verkar ha varit något som skedde väldigt tidigt, och sedan stabiliserade stenarna sig. Nu är säsong tre igång, inte för värmen men för fukten.
Då tycker jag du lyckats väl med den egna gjutningen.
Jag tänker att det är bra om kan inspirera fler att gjuta egna stenar, vermeculitskivor i bygghandeln har ungefär dubblat sitt pris på <5år och Bauhaus tar nu 900kr för 1 skiva.
Jag bar in en korg ved förut, men det är för varmt att elda i dag.