Alternativ.nu
Bygga & Bo => Vatten och avlopp => Ämnet startat av: Esters Egna skrivet 26 jan-23 kl 20:23
-
Jag vill använda regnvattnet till dricksvatten, så som görs på många håll i världen.
Fördelar:
Slipper ta av fossilt vatten, slipper gräva brunn.
Nackdelar:
Kan verka avskräckande (men ur ett mörkt hål i marken är vi vana vid att dricka :D), vi får inte de mineraler fossilt vatten kan ge.
Jag har ett "recept" på hur jag ska sätta en anordning för att inte få ned det första regnvattnet i tanken, det som tvättar av taket. Jag har vidare ett recept som säger att jag helt enkelt kan lägga en säck med kalk/snäckskal i en ibc-tank för att vattnet ska bli tjänligt.
En artikel på nätet berättar om en farbror som har "ett enkelt sandfilter i fyra lager" och sedan dricker de vattnet från tak sedan sexton år, med flera godkända vattentester gjorda. Men där finns ingen beskrivning av detta filters konstruktion.
Finns det mer kunskap där ute som någon kan hänvisa till?
Lillemor Lindskog
-
Varför då?
Jag tror vattentillgången blir ojämt fördelad över året och betvivlar att förvaring av vatten i plasttank om den placeras över jord är lämplig, så här års kan det frysa och sommartid är det stor risk att det börjar växa alger och annat i vattnet.
Om du räknar med att förbruka exempelvis 100l/dygn bör du också fundera på hur stor takyta du behöver för att fånga det vattnet och hur mycket tankkapacitet det krävs då nederbörden knappast kommer jämt fördelat över året.
-
Om någon vill svara på det lyder primära frågan så här Vattenrening av regnvatten till dricksvatten
Hoppas gärna svar från den som kan det! jag är också intresserad av eventuella svaren som kommer och tack på förhand!
Fri, 1.Tankarna kan man ha inomhus och om man vill svarta sådana. 2. Frågan handlar om dricksvatten (och matlagning) per troligen en person dvs ca 10 liter om dagen dvs en IBC tank räcker för ca hela tre månader och det motsvarar totala minusgraders perioden och totalt 4 tankar om året även ett dass tak klarar av det.
-
Skall man ha ett så rent vatten som möjligt med liten kostnad så är det nog som TS skrev att låta de första millimetrarna av regnet gå till bevattning, för att sedan låta det relativt rena vattnet gå genom ett filter (antingen sand, 5-10 µm nylonfilter eller kolfilter om man är extra orolig. Samla det i tankar i källaren, tillsätt gärna lite klor eller ozon.
-
Innan man börjar planera för ett filter så bör man veta säkert vad det är för föroreningar som måste avlägsnas ur det vatten som ska filtreras. Att bygga filter på måfå utan att ha satt sig in i biologin och kemin i förväg, innebär troligen bara bortkastat arbete och resurser och en oanvändbar anläggning.
Så jag föreslår att börja med att samla upp regnvatten under några år och skicka in prover på analys regelbundet om du inte har eget labb. Utifrån analyssvaren kan man sedan ta ställning till vad för filtrering man ev behöver kosta på.
Förslaget om kalk/snäckskal som trådstartaren nämnde, bör kunna fungera för att höja pH-värdet om man av någon anledning tycker att regnvattnet är för surt eller om ett senare reningssteg kräver alkalisk miljö för att fungera. Men surt nedfall är ju inget stort problem numera när det inte längre eldas så mycket kol eller högsvavlig olja (eller, för den delen i Västergötland, oljeskiffer).
Om man ska bygga sig ett filter av något slag så bör man också ha fått klart för sig i förväg vad det kommer att kräva för underhåll (t ex backspolning, byte av sandfyllning mm) för att fungera i längden.
-
Efter att merparten av fågelskiten, frön, pollen och vittring av takmaterialet spolats av under regnets början är det ju bara bråkdelar av sådant kvar. Jag skulle satsa på pås- eller patronfilter i nylon eftersom de finns billiga att köpa och även går lätt att bygga/rengöra utan att behöva kasseras. Kvarstår gör lite lösta föroreningar som är dyra att filtrera bort, och då dödar man det som kan växa till med klor eller syre. Vill man ha ett godare vatten som inte fräter på kopparledningar så kan man ju använda brunnskalk, antingen i tankarna eller som ett filter när vattnet pumpas vidare till kranen. Gör man så att man sätter kalkfiltret på röret till dricksvattenkranen så har man ju ett väldigt mjukt vatten till de andra grejerna där det är positivt med mjukt vatten (och lättare att rengöra tankarna). Och det är endast dricksvattnet som kan behöva mer rening, till allt annat är regnvattnet ok efter ovanstående behandling. Om inte något radioaktivt moln släpper sin last över taket...
I vattenreningsverken som tar ytvatten så brukar man fälla ut en del av föroreningarna med kemikalier, men det är överkurs. Innan man gör så eller köper dyrt filter så bör man som Torbjörn säger skicka in vattenprov, men ett partikelfilter på inkommande vatten är nödvändigt för att slippa rengöra tankarna ofta eller dosera onödiga mängder klor/syre.
-
Det är ju inte så mycket av vattnet som används till konsumtion. Så om du kokar dricksvattnet och filtrerar det i en kolfilterkanna kan det kanske räcka. Dush, tvätt, disk och spolvatten har du ju inte samma krav på.
-
Om någon vill svara på det lyder primära frågan så här Vattenrening av regnvatten till dricksvatten
Hoppas gärna svar från den som kan det! jag är också intresserad av eventuella svaren som kommer och tack på förhand!
Fri, 1.Tankarna kan man ha inomhus och om man vill svarta sådana. 2. Frågan handlar om dricksvatten (och matlagning) per troligen en person dvs ca 10 liter om dagen dvs en IBC tank räcker för ca hela tre månader och det motsvarar totala minusgraders perioden och totalt 4 tankar om året även ett dass tak klarar av det.
Ja om vi tänker oss att man likt TS vill ta tillvara regnet från ett dasstak till dricksvatten och bor på ett ställe med normal om nederbörd, hur stort tak räknar du @Vasa då med att behöva för dricksvatten?
Söder om Borås faller det väl 1000mm ett normalår och i östra Småland kanske hälften.
Vid tillfällen när nederbördsmängden är liten kan man tänka att något av regnet dunstar, åtminstånde sommartid.
Vill man avskilja något av nederbörden för att bli av med löst skräp fodras större takytor men det vattnet kan förmodligen tillvaratas för andra ändamål som handtvätt och växthusvattning för den som så önskar.
Jag tror att stillastående regnvatten behöver stå både mörkt och svalt om man inte snart ska drabbas av att det växer alger i det, en jordkällare vore nog en lämplig sval miljö för förvaring av tankarna.
-
Appropå det här så var jag ner och studerade Vilses lösning på kiwiön.
Där har man som regel fristående tankar av antingen plast eller betong.
Man har ett eller två filter på matarledni den som främst rensar bort bôs.
Inne i huset har man 2 tappställen.
Ena efter ett kolfilter och andra eventuellt nödvändiga till främst dricksvatten/rengöring av livsmedel som inte ska hettas upp.
Och det andra till förbrukning, som kokning av pasta, soppor, dusch och mm
-
Jag blir lite förvånad över uttrycket "fossilt vatten".
"Fossilt vatten" kan finnas i en akvifer, där det varit instängt utan yttre påverkan i tusentals år eller ännu längre.
Dricksvatten brukar vara grundvatten från ett kretslopp, med regnvatten som sipprat ner i marken. Det kan till exempel ha lagrats i håligheter eller i sprickor i berggrunden. Men jag förstår att TS vill ha ett vatten som inte varit i kontakt med alla möjliga ämnen i underjorden.
-
Ja om vi tänker oss att man likt TS vill ta tillvara regnet från ett dasstak till dricksvatten och bor på ett ställe med normal om nederbörd, hur stort tak räknar du @Vasa då med att behöva för dricksvatten?
Vad hade du för förväntningar när du ställde den här frågan? Ville du vara behjälpligt till TS eller någon annan med den här frågan? eller hur tänkte du överlag? Om du svarar ärligt svarar jag på din fråga.
-
Hur har det gått? Kommer du att vara självförsörjande på hushållsvatten från regn framöver?
-
Appropå det här så var jag ner och studerade Vilses lösning på kiwiön.
Där har man som regel fristående tankar av antingen plast eller betong.
Man har ett eller två filter på matarledni den som främst rensar bort bôs.
Inne i huset har man 2 tappställen.
Ena efter ett kolfilter och andra eventuellt nödvändiga till främst dricksvatten/rengöring av livsmedel som inte ska hettas upp.
Och det andra till förbrukning, som kokning av pasta, soppor, dusch och mm
Verkar vara en bra lösning!
Med extremväder på väg att bli normalväder tänker jag att det generellt borde vara bra att kunna spara vatten när det kommer mycket från himlen. Om inte annat som backup till trädgårdslandet ifall det blir en "2018-sommar". Så fri:s tankegångar om plasttankar, helst då nedgrävda, är inte fel.
-
Visst är nedgrävda tankar trevligt, men man skall inte tro att det går att gräva ned vad som helst och det klarar sig. IBC-tankar t ex klarar inte trycket utifrån.
-
Jag hade samlat upp regnvattnet i IBC-tankar och sedan koppla på ett gravitationsfilter (tex Sawyer Squeeze eller liknande) när jag behöver dricksvatten.
-
Hej,
Vill du få ett svar taget från verkligheten ska du ta kontakt med urvaken.com.
Han lever med vattenuppsamling, rotation av dunkar, manuellt uppkopplade reningsfilter och en klar beräkning på hur mycket vatten det EGENTLIGEN går åt till en person per dag/månad/år. Samt sedan en tid tillbaka även ett gäng höns och katter. Så har han levet under flera år och det sista året på heltid.
Det finns ett tankesätt bakom som teoretiker inte nämner.
Vilket vatten används till vad och hur används resurser sommar vs vinter.
Självfall och storlek på dunkar för att enkelt kunna hantera dem.
Hur lång tid tar det att rena x liter etc etc.
Modellen kommer att implementeras i min stuga inom två år.