Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: alfredsson skrivet 30 sep-09 kl 00:07
-
Jag far gratis ved av min hyresvard.
Bjorkved skall vara bast, men det ar nastan ingen sadan.
Mest gran och tall.
Jag ar ej saker, men ar inte det den samsta veden? Har for mig att kadan i den gor det.
-
Jag har eldat med (torr!) björkved den senaste tiden och är förvånad över hur bra den värmer. Veden är dessutom riktigt tät (långsamvuxen?)
Får du veden gratis är det väl bara att tacka och ta emot och bära in lite mer.
Fast det är e bra tråd för även jag har fundert på vilken ved som är bäst.
Vill tillägga en fråga: på vilket sätt är det bäst (mest ekonomiskt) att elda? Så att det brinner snabbt eller långsamt?
-
Saken har varit uppe i flera trådar tidigare, t ex
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=48942.0
Fördelen med björkved är ju att den kan eldas även om den är rå, tack vare dels att färsk björk innehåller mycket lättflyktiga ämnen och dels att björkveden har en öppen cellstruktur så att vattnet drivs ut snabbt när ett vedträ hamnar i elden och börjar bli varmt.
En nackdel med björk är att den sotar mer och ger mer tjära än annan ved om man pyreldar den med luftunderskott eller i kall eldstad, så har man en gammal dålig vedpanna måste man sota ofta och har ändå risk för soteld i skorstenen.
Men vanligtvis eldar man ju ganska torr ved och då blir skillnaden mindre mellan de vanligaste trädslagen. Dock är det helt klart att det är absolut viktigast med torkningen för tallved.
Ur sot- och tjärsynpunkt verkar det bästa vara "lövträ utom björk", alltså t ex al, lönn och rönn.
Om man ska elda snabbt eller långsamt beror på hur eldstaden är gjord osv. Man måste ju alltid se till att tillföra så mycket luft att det blir en fullständig förbränning, men om man tillför onödigt mycket luft leder det till att spisen/kaminen/pannan kyls i onödan och mycket av värmen går ut med röken. I en modern eldstad med separat insläpp för sekundärluft behöver man inte kompromissa så mycket, då stryper man primärluften så att det brinner så sakta man vill, och släpper in tillräckligt med sekundärluft längre upp i eldstaden för att de halvförbrända tjärångorna ska brinna upp fullständigt.
För min egen del har jag litegrann murken björk att göra slut på, den räcker nog en dryg månad till. Sedan blir det tall och gran för resten av den här vintern och inför nästa år blir det ett rejält tillskott med lönn.
-
Värmevärdet i trä /kg är i stort sett konstant. Skillnaden mellan träslagen kommer nästan enbart från att vissa träsorter är lätta (tex tall o gran) och andra tunga (rönn, ek etc). DVS tungt trä värmer mer per m3. Björken ligger lite mitt emellan densitetsmässigt av de trä som växer i Sverige.
Vad gäller effektivitet, det ska brinna så häftigt som möjligt, så tempen i eldhärden når 1000-1100 grader. Då förbränns nästan allt i veden (= man får värme istället för sot i skorstenen). Men man behöver ju ett acktankssystem för att till fullo utnyttja detta så man effektivt kan lagra all den avgivna värmen och pytsa tillbaka den bitvis.
-
Jag har inte så mycket att tillföra efter två uttömmande inlägg men jag gillar att blanda veden.
Nu har jag mycket nedblåst gran som funkar bra att starta med och sen är det blandat kompott. Vår kamin gillar inte för hård eldning så för mycket ek t ex samtidigt är inte bra.
-
Vad gäller effektivitet, det ska brinna så häftigt som möjligt, så tempen i eldhärden når 1000-1100 grader. Då förbränns nästan allt i veden (= man får värme istället för sot i skorstenen). Men man behöver ju ett acktankssystem för att till fullo utnyttja detta så man effektivt kan lagra all den avgivna värmen och pytsa tillbaka den bitvis.
Gamla vedspisar, kaminer och kakelugnar tycker inte om att du hetseldar, dom är gjorda för mera långsamt eldande i en tid då rökgaser ansågs ofarliga. Livslängden lär förkortas drastiskt om du eldar så kraftigt
-
Farfar sa alltid att björk var "börjeldsbränne" till och tända med, sedan eldade han i stort sett bara med bok. Sotade gjorde han själv emellanåt, framför allt efter sotaren varit där för de kunde ju inte sota redigt, bara upp och ner en gång. He he, dom gamle kunde me att.
-
Värmevärdet i trä /kg är i stort sett konstant. Skillnaden mellan träslagen kommer nästan enbart från att vissa träsorter är lätta (tex tall o gran) och andra tunga (rönn, ek etc). DVS tungt trä värmer mer per m3. Björken ligger lite mitt emellan densitetsmässigt av de trä som växer i Sverige.
Har jag också hört. Men min erfarenhet är att gråal är riktigt uselt att elda med. Jag har börjat ge bort den. Men jag vet att man använder det när man gräddar tunnbröd. Är det nån som har koll på saken?
-
Fjällbjörk skall också vara extremt dålig att elda med säger dom, men jag vet inte, jag har varken fjällbjörk eller gråal här. Klibbal funkar väll halvbra i alla fall, varken väldigt bra eller dåligt
-
Fjällbjörk är väl snudd på det enda som brinner i rått tillstånd. Men det måste vara fruset om det ska brinna, sa i alla fall min sons morfar som låg ute och högg upp mot ishavet redan innan motorsågen kom.
-
Även al går bra att elda med om den bara är torr och fräsch. Men det påstås att rötskadad al är hopplös att elda, även om den är torr.
Det fina med al är att den inte ger så mycket tjära eller starkt luktande rök även om man "sureldar" den, så den är lämplig dels för gamla dåliga vedpannor och dels för att röka kött och fisk om man inte vill ha för stark röksmak.
-
Träslag Värmevärde i % jämfört med Björk
Rönn + 24
Bok + 17
Ask + 12
Ek + 12
Alm + 12
Lönn +- 0
Lärk - 6
Tall - 16
Sälg - 16
Al - 16
Asp - 23
Lind - 25
Gran - 26
-
Träslag Värmevärde i % jämfört med Björk
Rönn + 24
Bok + 17
Ask + 12
Ek + 12
Alm + 12
Lönn +- 0
Lärk - 6
Tall - 16
Sälg - 16
Al - 16
Asp - 23
Lind - 25
Gran - 26
Har du någon källa för den värmevärdestabellen? Avses värmevärde per vikt- eller volymsenhet? Vid vilken fukthalt?
-
Även al går bra att elda med om den bara är torr och fräsch. Men det påstås att rötskadad al är hopplös att elda, även om den är torr.
Det fina med al är att den inte ger så mycket tjära eller starkt luktande rök även om man "sureldar" den, så den är lämplig dels för gamla dåliga vedpannor och dels för att röka kött och fisk om man inte vill ha för stark röksmak.
Jag tycker det går utmärkt att elda gråal, även sådan som är rötangripen. För att brinna bra i småpannor och kaminer behöver den dock, så som all ved, vara torr.
Jag utgår från att den presenterade tabellen är skillnaden i värmevärde per kubikmeter. Skillnaden i värmevärde per kilo torrvikt mellan olika trädslag är mycket liten
-
Jag var hos en tant när jag jobbade i hemtjänsten. Om riktigt gott och hett kaffe sa hon alltid att det minsann var kokat på riktig björkved. Det var beröm det.
-
Har du någon källa för den värmevärdestabellen? Avses värmevärde per vikt- eller volymsenhet? Vid vilken fukthalt?
Tyvärr kommer jag inte ihåg var jag fick tabellen ifrån.
Eftersom tabellen är en relativ tabell där man utgår från björk som "0" har det nog inte så stor betydelse med vilka enheter eller fukthalter som avses, bara det är lika genom hela linjen.
Och det här pratet om att trädslag fungerar bättre eller sämre när de inte är så torra det handlar nog om ifall de brinner våta eller inte, inte hur mycket energi man får ut. Det borde ju vara så att all värme, dvs energi som går åt till att koka bort vattnet ut veden försvinner ut med vattenångorna i skorstenen och det oavsett vilket träslag det handlar om. Dvs vått är alltid sämre än torrt och ju torrare desto bättre.
-
Eftersom tabellen är en relativ tabell där man utgår från björk som "0" har det nog inte så stor betydelse med vilka enheter eller fukthalter som avses, bara det är lika genom hela linjen.
Jo, det har faktiskt ganska stor betydelse. Utgår man från energi per viktenhet så är skillnad minimal mellan trädslagen. 10kg gran värmer ungefär lika bra som 10kg rönn
-
Jo, det har faktiskt ganska stor betydelse. Utgår man från energi per viktenhet så är skillnad minimal mellan trädslagen. 10kg gran värmer ungefär lika bra som 10kg rönn
Det är ju ett viktigt påpekande. Kanske granen är mer lättarbetad... man får mer energi per arbetstimme. Lättare att få tag på gran dessutom? Inte finns det väl rönnskogar?
-
Jag tycker gran är ganska tungarbetad. Proppfullt med gren som gör dom svåra att klyva, mängder med kladdig kåda och kvist till förbannelse som man måste dra ihop i högar om man vill kunna gå genom skogen efteråt. Att energivärdet dessutom är dåligt gör att enda anledningen till att elda gran är att man inte har tillräckligt mycket annat.
Rönnskogar finns tyvärr inte, och rönn blir heller inte tillräckligt storvuxen för att vara lämplig som vedplantering. Den är mer en lite bonus som man kan hitta i skogsbryn och i blandskog
Det är ju ett viktigt påpekande. Kanske granen är mer lättarbetad... man får mer energi per arbetstimme. Lättare att få tag på gran dessutom? Inte finns det väl rönnskogar?
-
Torr ved värmer klart bäst ;D
-
Jag tycker gran är ganska tungarbetad. Proppfullt med gren som gör dom svåra att klyva, mängder med kladdig kåda och kvist till förbannelse som man måste dra ihop i högar om man vill kunna gå genom skogen efteråt.
Håller med, speciellt (!) om man klyver med yxa. Och det känns som om man kapar mer grenar än man kapar ved....
-
Jo, det har faktiskt ganska stor betydelse. Utgår man från energi per viktenhet så är skillnad minimal mellan trädslagen. 10kg gran värmer ungefär lika bra som 10kg rönn
Ja det tänkte jag inte på, det är ju självklart, men man utgick säkert från volym för det är ju så vi mäter ved, det är ju ingen som springer o väger vedstaplarna. Att prata om vikt är ju bara teori tycker jag.
-
Rönnskogar finns tyvärr inte, och rönn blir heller inte tillräckligt storvuxen för att vara lämplig som vedplantering. Den är mer en lite bonus som man kan hitta i skogsbryn och i blandskog
Dit vi nyss har flyttat så har en skogsfastighet fått växa igen spontant efter en avverkning för ungefär 20 år sedan. 9 av 10 "träd" är rönnar. Även på vår mark trivs rönnen utomordentligt bra; där det har "slyat" igen dominerar rönnen nästan lika kraftigt på sina ställen.
-
Dit vi nyss har flyttat så har en skogsfastighet fått växa igen spontant efter en avverkning för ungefär 20 år sedan. 9 av 10 "träd" är rönnar. Även på vår mark trivs rönnen utomordentligt bra; där det har "slyat" igen dominerar rönnen nästan lika kraftigt på sina ställen.
En rönnskog skulle jag ge mycket för att ha, det måste vara något alldeles speciellt. Vårda den väl och gallra bort gran och annat som med tiden kommer kväva rönnarna!
-
Rönn växer som ogräs på min tomt. Det behövs egentligen inte så många år för att de ska duga att göra ved av.
Den är ju inte kvistig och därmed lättkluven, men alldeles för hård för att göra t ex flis eller gengaskubb av.
Gran är ett elände även om man har hydraulisk vedklyv, det är så mycket vresiga och kvistiga ställen att man nästan får välja mellan att antingen lägga 10-20 % av veden åt sidan okluven eller ta risken att böja sönder något i vedklyven.
-
Granen är ju sådan att grenarna sitter i krans runt stammen, alltså samlade. Jag brukar kapa en kortare kubbe där grenarna ser riktigt jobbiga ut, så blir det åtminstone enklare att klyva. Kortare vedträn behöver inte klyvas lika noga heller, för att få plats i kaminen.
-
Granen är ju sådan att grenarna sitter i krans runt stammen, alltså samlade. Jag brukar kapa en kortare kubbe där grenarna ser riktigt jobbiga ut, så blir det åtminstone enklare att klyva.
Ett alldeles utmärkt tips som jag ska försöka följa i vinter när jag ska såga gran!
-
Skåne, blekinge o halland bögebränne. Resten av landet, björk med inslag av övriga lövträd. Denna ved värmer bäst. Men man gör väl som Kajsa Varg.
Förbränningen är det viktiga. Tror det är densiteten, i veden. Som är svaret på grundfrågan. En regnig dag i skogen, tjärved.
-
Tycker nog att furu blir läbbigt varmt jämfört med te x. björk som mera är en mysvärme.
Hälsningar Micke
-
Det är väll för att en frodvuxen fura flammar upp och brinner som sjutton. Men dom varar ju inte så länge...
-
Jag har eldat en del med bok och oxel i höst eftersom jag har fått fälla en del döda träd. Inte mycket vedämne kvar i dem. Svårtorkade men sen brinner de väldigt snabbt och med hög värme.
-
Jag har eldat lite med Körsbär i höst, veden har torkat 2 år inomhus, och det är hög densitet på vedklabbarna. Det värmer väldigt bra.
-
Vilken ved värmer bäst?
Den som kostade gratis såklart! :D
-
Klok är du, Jenses 8) !
Hemma eldar vi endel med "baggaträn" (granar som fått granbarkborrar och dött), som varit så torra att det princip varit fälla-kapaåklyva-elda.
-
Läs Yngve Ryds bok om Eld.
Där finns allt som är värt att veta om ved. Förutom om man vill veta något om värmevärden hos bok, ek med flera sådana träd.
-
Boken eld är toppen för skogsvandrare .Förr när det var riktigt kallt och det var svårt att hålla värmen högg och eldade man tjälad björk ,problemet var bara att man brände ut spisarna.Den klafreströmspanna som vi hade från 1955 fungerade bäst med tjälad björk ,lite mer drag bara sen blev det varmt,lika bra som min moderna panna med acktank
-
eldade man tjälad björk
Vad betyder tjälad björk?
-
Vad betyder tjälad björk?
Rå, nyfälld björk som var frusen när trädet fälldes och inte har fått tillfälle att tina innan den eldas.
-
Jag blandar friskt i mina kakelugnar. Björk bra det tar lite plats, dvs vägar ganska mycket. Gran okej, tall ok om inte för mkt kåda. Ek bra men ej ensamt.
Jag eldar på ordentligt ca 20 minuter, sedan drar jag spjället och får lång värme, dvs teglet suger värmen.
Alltid en kompromiss mellan ren het eld, som försvinner i skorstenen, och lång svalare eld, som sotar, men värmer kakelugnen-rörspisen.
Valter i
Rönninge
www.isander.se (http://www.isander.se)
-
Lite off topic, men är det ingen här som eldar med briketter?
Vi har gjort det i 12 år nu, och det funkar perfekt.
Nu kan jag köpa dom svart, så jag betalar bara 1 krona kilot, det går en 4-4,5 ton om året, enda jobbet (utöver själva eldningen då:-) Är att bära in dom, köper lass om 500-700 Kilo, så är jag ensam bär jag in ett lass på en halvtimme, när två grabbar hjälper mig bär vi in ett lass på 10 - 12 minuter:-)
-
Lite off topic, men är det ingen här som eldar med briketter?
Vad är briketter? Sådana man grillar med?
-
Nixpix, inget grillfjoll här inte:-) Briketter görs vanligen av träindustriföretag, det är kutterspån som pressas till runda stavar, som ramlar av när det lämpar sig, dom e ungefär som en hockeypuck i omfång o vanligen mellan 5 - 10 cm långa lite olika hur hårt dom pressas, man får ha skyffel för å slänga in dom i pannan.
Jag testade att se hur mycke spån de va i en liten brikett, la den lille skiten i ett enlitersmått o fyllde på me vatten, fasen va spån de vällde över kanten :)
Testa o sök på briketter bilder på google så kan du se hur dom ser ut
Har som sagt eldat me sånt i 12-13 år nu, och det är hur bra som helst. Annorlunda än träeldning så sett att de brinner helt jämt, men väldigt fort, pannan ä uppe i åtti grader på en halvtimme, även om de e kallt ute.
-
Hej!
Ved som är torr har mer användbar energi än fuktig!
Per kubikmeter har tunga träslag mer energi än lätta träslag!
Per kilo däremot har barrträd något lite mer energiinnehåll än lövträd, detta tack vare att kådämnena innehåller mer energi per kilo än träet. Denna skollnad mellan barr och löv är dock inget man brukar ta hänsyn till.
Eftersom ved köps/säljs per kubik så borde priset vara högst för tex ek, bok och rönn, lite lägre för bla björk, ännu lägre för tall och lägst för gran...
Den listan som redovisas tidigare i tråden borde vara energiinnehållet per volymenhet!
Briketter som nämns är oftast köpta/sålda per kilo och har en låg fukthalt (6-8%).
Sedan kan det vara bra att veta att ett snabbvuxet barrträd har lägre energiinnehåll än ett långsamvuxet! Hos flera lövträd är förhållandet det motsatta!!!
mvh!!
-
I England ha dom lite mer utbud på ved att elda, därifrån kommer denna dikt som beskriver vilken ved som är bra respektive dålig. Mina kompisar i England menar att björk är halvbra ved, ask är det som gäller för dem.
The Firewood Poem
Beechwood fires are bright and clear
If the logs are kept a year,
Chestnut's only good they say,
If for logs 'tis laid away.
Make a fire of Elder tree,
Death within your house will be;
But ash new or ash old,
Is fit for a queen with crown of gold
Birch and fir logs burn too fast
Blaze up bright and do not last,
it is by the Irish said
Hawthorn bakes the sweetest bread.
Elm wood burns like churchyard mould,
E'en the very flames are cold
But ash green or ash brown
Is fit for a queen with golden crown
Poplar gives a bitter smoke,
Fills your eyes and makes you choke,
Apple wood will scent your room
Pear wood smells like flowers in bloom
Oaken logs, if dry and old
keep away the winter's cold
But ash wet or ash dry
a king shall warm his slippers by.
-
Rå, nyfälld björk som var frusen när trädet fälldes och inte har fått tillfälle att tina innan den eldas.
Har mycket svårt att förstå varför rå frusen björk skulle vara något särskilt bra bränsle, i synnerhet jämfört med samma björkved efter torkning. I det senare fallet slipper du slösa energi på att tina upp och förånga vattnet i veden, vilket är mycket energikrävande. Så vitt jag vet saknar både Klafreström och andra vedspisar rökgaskondensering varför energin som används för att förånga vattnet i veden försvinner ut i skorstenen till ingen nytta
-
Har mycket svårt att förstå varför rå frusen björk skulle vara något särskilt bra bränsle, i synnerhet jämfört med samma björkved efter torkning. I det senare fallet slipper du slösa energi på att tina upp och förånga vattnet i veden, vilket är mycket energikrävande. Så vitt jag vet saknar både Klafreström och andra vedspisar rökgaskondensering varför energin som används för att förånga vattnet i veden försvinner ut i skorstenen till ingen nytta
Björk innehåller en hel del lättflyktiga ämnen som brinner bra (alkoholer av olika slag m fl kolväten), men de avdunstar fortare än vattnet när veden torkar. Anledningen till att färsk, frusen björk brinner bra är alltså att de där lättflyktiga ämnena deltar i förbränningen, och det kompenserar mer än väl den energi som går åt för att förånga vattnet.
Om man tar gammal torr björkved och blöter ner den till samma fukthalt som färsk vinterbjörk så brinner den mycket dåligt.
-
Hej!
Nu har nåt snille uppfunnit "evighetsmaskinen"!!
Det inser väl var och en som har minsta sundt förnuft att rå björkved med en temp understigande 0grader C brinner oerhört mycket sämre än torr rumstempererad björkved!!?!!
Däremot kan man elda rå björkved i pannan och få ett energiöverskott att leda ut i radiatorerna men det är en nödåtgärd ( tom vedbod!!)
I värmeverk eldas det med bränsle med hög vattenhalt!- detta beror på att man i skorstenen har en "kondensor" som sänker rökgastemperaturen, får kondenserat vatten som buffras och släpps ut i avloppsnätet, och man tillvaratar stor del av den energi som gått åt att koka bränslet torrt!!
Om de som anser att jag har fel- svara gärna och kom med en förklaring som är detaljerad!!
MVH
-
Hej!
Nu har nåt snille uppfunnit "evighetsmaskinen"!!
Det inser väl var och en som har minsta sundt förnuft att rå björkved med en temp understigande 0grader C brinner oerhört mycket sämre än torr rumstempererad björkved!!?!!
Däremot kan man elda rå björkved i pannan och få ett energiöverskott att leda ut i radiatorerna men det är en nödåtgärd ( tom vedbod!!)
I värmeverk eldas det med bränsle med hög vattenhalt!- detta beror på att man i skorstenen har en "kondensor" som sänker rökgastemperaturen, får kondenserat vatten som buffras och släpps ut i avloppsnätet, och man tillvaratar stor del av den energi som gått åt att koka bränslet torrt!!
Om de som anser att jag har fel- svara gärna och kom med en förklaring som är detaljerad!!
MVH
Läste du inte Torbjörns inlägg?
-
Några länkar om värmevärde på olika träslag.
http://www.novator.se/bioenergy/wood/A4.pdf (http://www.novator.se/bioenergy/wood/A4.pdf)
http://dalea.du.se/research/archive/a9ca89b3-edc2-4841-aed6-59510f60d94b/fbbb48b3-e661-433a-8fa0-5a17d466c235.pdf (http://dalea.du.se/research/archive/a9ca89b3-edc2-4841-aed6-59510f60d94b/fbbb48b3-e661-433a-8fa0-5a17d466c235.pdf)
http://www.svo.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=39449 (http://www.svo.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=39449)
http://www2.slu.se/forskning/fakta/faktaskog/pdf95/4S95-05.pdf (http://www2.slu.se/forskning/fakta/faktaskog/pdf95/4S95-05.pdf)
http://www.agriwise.org/demo/wordfiler/25energivolym.doc (http://www.agriwise.org/demo/wordfiler/25energivolym.doc)
http://www.garp-giab.se/links/Hogskolan/Publikationer/Sammanfattning%201%2005.doc (http://www.garp-giab.se/links/Hogskolan/Publikationer/Sammanfattning%201%2005.doc)
Den relativatabellen kommer här i från men jag kan inte klura ut hur de har kommit fram till den då man säger att genrellt så ger 1kg ved ca 4.3 kWh vid 20% fuktighet. I tabellen diffar det ju 50% mellan rönn och gran.
http://www.vedborsen.com/vedfakta.html (http://www.vedborsen.com/vedfakta.html)
-
Den relativatabellen kommer här i från men jag kan inte klura ut hur de har kommit fram till den då man säger att genrellt så ger 1kg ved ca 4.3 kWh vid 20% fuktighet. I tabellen diffar det ju 50% mellan rönn och gran.
[url]http://www.vedborsen.com/vedfakta.html[/url] ([url]http://www.vedborsen.com/vedfakta.html[/url])
Tabellen handlar förmodligen om energi per volym. Energi på kilo är nog bara en notering som kommer efteråt. Men jag håller med om att det var slarvigt skrivet. Förmodligen har skribenten inte ens förstått att det är skillnad på energivärdet i volym och vikt, och bara hämtat siffror på nätet någonstans.
-
Hej!
PÅSTÅR Ni på fullt allvar att "tjälad rå björkved" värmer lika bra som samma vedvolym i torkad form???!!
MVH
-
Hej!
PÅSTÅR Ni på fullt allvar att "tjälad rå björkved" värmer lika bra som samma vedvolym i torkad form???!!
MVH
Nej, den kan mycket väl vid en noggrann mätning visa sig vara antingen bättre eller sämre än helt torr björkved. Ingen har påstått att den skulle vara identisk med torr ved i eldningsegenskaper.
Men den är definitivt mycket bättre än halvrå björkved som har börjat torka men inte är färdigtorkad, eller för den delen jämfört med ved som har varit torr men sedermera blivit fuktig igen.
Helt klart är i alla fall att den tjälade veden kräver en annan eldningsteknik, i en panna eller annan sluten eldstad måste man först ha fått igång en bra glödbädd och fått allting genomvarmt innan man börjar elda den tjälade veden. Det är också viktigt att eldstaden är tillräckligt hög och att man har tillräckligt stort luftöverskott, gärna i form av sekundärluft, för att de lättflyktiga ämnena ska hinna förångas och brinna färdigt i eldstaden.
Ska man sedan övergå till torr ved måste man minska lufttillförseln för att inte all värme ska gå ut i skorstenen.
-
Hej!
Några funderingar/frågor........
1) Varför skulle värmen från den torra veden gå ut i skorstenen mer/lättare än den från den tjälade råa björkveden??
2) Hur länge är den tjälade veden frusen? I pannan altså? Frigörs dessa lättflyktiga ämnen du nämner vid temperatur under noll grader eller är vedträt töat??
3) Du skriver att torr björkved kan vara en aning bättre eller sämre än det av dej förordade råa tjälade björkveden! Menar du att den i princip skulle vara lika bra att elda i en vanlig panna utan rökgaskondensator?!
4) Således skulle du ha två vedpartier, det ena halvtorrt och tio grader varmt, det andra helt rått och fruset du då välja att elda det råa frusna först?
5) Vart tar vattnet i det frusna veden vägen? Kokas det bort före eller efter att den största mängden energin i veden frigjorts?
6) Varför ska man torka veden överhuvudtaget om det inte finns någon vinst med det?
ÄR DET BARA JAG I DETTA FORUM SOM TYCKER ATT DETTA, AV TORBJÖRN FÖRDA RESONEMANG VERKAR KONSTIGT??!!??
Som jag skrev tidigare i denna tråd: Rå björkved kan man elda men det är en nödåtgärd när vedboden är tom!
Du kan även elda rå granved, granris osv med också detta är en nödåtgärd!
Om man nödgas elda rå ved är det som du skriver viktigt att ha fullt drag annars sotar/tjärar pannan igen!!
-
svarar tvivlarna till tjälad björk. Jag har läst någonstans om det vetenskapliga i ämnet men glömt var och hur .Men är övertygad om att det fungerar det kanske gick åt mer ved men det brann hett och bra mycket bättre än halvtorr ved.
-
Hej!
Enligt Torbjörn är det en aning skillnad i utvunnen effekt torr/rå tjälad ved.
Leta gärna fram detta vetenskapligt genomförda test.........Och om nu det är som ni påstår, varför torka ved alls??
mvh
-
Hej!
Enligt Torbjörn är det en aning skillnad i utvunnen effekt torr/rå tjälad ved.
Leta gärna fram detta vetenskapligt genomförda test.........Och om nu det är som ni påstår, varför torka ved alls??
mvh
Man skall torka den eftersom det inte går att lagra de kolväten som brinner så bra i tjälad, färsk björk. När den är torr brinner den som vanlig torr ved.
-
Hej!
Några funderingar/frågor........
1) Varför skulle värmen från den torra veden gå ut i skorstenen mer/lättare än den från den tjälade råa björkveden??
2) Hur länge är den tjälade veden frusen? I pannan altså? Frigörs dessa lättflyktiga ämnen du nämner vid temperatur under noll grader eller är vedträt töat??
3) Du skriver att torr björkved kan vara en aning bättre eller sämre än det av dej förordade råa tjälade björkveden! Menar du att den i princip skulle vara lika bra att elda i en vanlig panna utan rökgaskondensator?!
4) Således skulle du ha två vedpartier, det ena halvtorrt och tio grader varmt, det andra helt rått och fruset du då välja att elda det råa frusna först?
5) Vart tar vattnet i det frusna veden vägen? Kokas det bort före eller efter att den största mängden energin i veden frigjorts?
6) Varför ska man torka veden överhuvudtaget om det inte finns någon vinst med det?
ÄR DET BARA JAG I DETTA FORUM SOM TYCKER ATT DETTA, AV TORBJÖRN FÖRDA RESONEMANG VERKAR KONSTIGT??!!??
Som jag skrev tidigare i denna tråd: Rå björkved kan man elda men det är en nödåtgärd när vedboden är tom!
Du kan även elda rå granved, granris osv med också detta är en nödåtgärd!
Om man nödgas elda rå ved är det som du skriver viktigt att ha fullt drag annars sotar/tjärar pannan igen!!
1) När man eldar ett bränsle som innehåller mycket flyktiga ämnen, så blir flammorna längre och det krävs en tillräckligt stor eldstad för att allt ska brinna färdigt utan att träffa en kall metallyta där de kondenserar till tjära eller bildar sot. Torr björkved där de där flyktiga ämnena redan är borta är inte lika petig på den punkten, precis som jag skrev förut. Det är precis samma skillnad som mellan s k långflammiga stenkol och antracit.
2) En del av dem kan säkert ge sig iväg redan vid minusgrader, men det blir mycket lättare för alla sådana rörelser när isen i björkveden har tinat. Och, för den delen, veden tinar ju redan vid några minusgrader just för att saven inte består av rent vatten utan innehåller en del fryspunktsnedsättande kolväten.
3) Jag menade att jag inte vet, och det vet nog ingen förrän man har genomfört grundliga och väldokumenterade prov.
4) Ja, eftersom den frusna veden förmodligen försämras om den får ligga och vänta på att eldas - de flyktiga ämnena avdunstar ju fortare än vattnet ur den (vi förutsätter att den är ganska färsk och aldrig har varit upptinad sedan trädet fälldes). Den halvtorra veden har däremot chans att torka mer och bli bättre som bränsle om den får ligga till sig ett tag. Observera dock att det enbart är björkved som har bra egenskaper som tjälad. Är det något annat träslag så funderar man inte ens på att elda det i rått tillstånd om det finns annan ved till hands.
5) Ur björkved avgår vattnet ganska snart när vedträt börjar värmas upp i eldstaden, tack vare att cellstrukturen är så öppen i längdled. Om man lägger ett långt björkvedträ över en liten eld så att det bara värms upp på mitten, så blir ju hela vedträt snabbt kokhett och det tränger ut vatten i ändarna (till skillnad från barrved). Sedan beror det på hur eldstaden är gjord och var i eldstaden det fuktiga vedträt ligger, vart det vattnet tar vägen. Om det förångas och går upp i skorstenen på en gång eller om det droppar ner i en tämligen kall asklåda och avdunstar därifrån först efter ett tag.
6) För att, som det har skrivits i den här tråden, den tjälade björkveden är färskvara. Blir det töväder en gång efter att björken har fällts så har ju det mesta av de värdefulla kolvätena avdunstat och då är ju veden så att säga förstörd och går ändå inte att använda förrän den har fått torka. Förmodligen bör man även om det är kallt elda den tjälade veden inom några dagar efter att trädet fälldes. Dessutom är det ju, som också har skrivits flera gånger i tråden, enbart björk som har bra egenskaper som tjälad. Och mycket av den ved man använder kommer ju från andra träslag.
-
Hej TORBJÖRN!
Tack för dina svar, har fortfarande inte fått kläm på hur du menar att vattnet i den tjälade björken avdunstar utan att det går åt energi!!
De mycket flyktiga ämnena i björken som avgår redan vid minusgrader- varför avgår de inte från en björk som står på rot tex på hösten?
Vad består dessa ämnen av??
MVH
-
Hej!
Du efterlyser vetenskapliga "bevis", duger denna länk jag till slut hittade....
http://www.novator.se/bioenergy/wood/A4.pdf (http://www.novator.se/bioenergy/wood/A4.pdf)
mvh
-
Räknat per kilo så innehåller allt trä ungefär lika mycket värme, lite mer för gran. Räknat per volym har barrträd mindre värme.
Jag eldar alla träslag, och frånsett att vissa väger mindre per volym, kan jag inte se att det har någon större betydelse vilket slags trä man eldar med.
Jag har aldrig mycket sot vid sotningen. I skorstenen knappt något, det som finns är i de kanaler ovan eldstaden där rökgaserna överför den mesta värmen till vattnet. De kan man vid behov dra rena emellan sotarbesök, och då får man mer nytta av värmen.
Det finns spisar och skorstenar som inte tål höga eldningstemeperaturer, och de som har en liten (trivsel)braskamin och nu när det är extra kallt, vråleldar i dem dygnet runt, kan få för anläggningen för heta gaser.
-
Bara först kort om detta med tjälad björk:
enda gången det fungerar, är om du har en panna med STOR eldstad, där du kan få en så lång tid i översta skiktet i eldstaden, att veden kommer till det läge där den förgasas. Det infaller mellan en fuktighetsgrad på 20%-35%. Men då ska det till att pannan också arbetar så att den verkligen förbränner vedgaser fullt ut effektivt. En gengaspanna, med andra ord, med underförbränning.
Har man vanlig överförbränning blir det direkt farligt att ägna sig åt detta. Får man en förgasning med efterförbränning av vedgaser kommer det att ske i rökgången. Och DET kan leda till soteld, vilket - se nedan - du garanterat inte vill ha.
Teorin stämmer. Men teori och praktik ska nu inte blandas ihop.
Då över till allmänt om vedeldningens när, var och hur!
Detta med vilken ved som är bäst - ja, det visas tydligt av tabellen här ovan. Men det är inte hela sanningen. Det säger egentligen bara att man måste lägga på oftare, ifall veden är sämre. Kådrik ved är INTE sämre, tvärtom. Det handlar om specifik vikt på torrsubstans, inget annat. Sedan har vi exempelvis det vi kallar för tjärgadd, en slags skada som gör att tallen fäller ut tjära och som brinner så det bara dånar! Har man sådan, har man snabb värme och det är mycket bra att få slänga in ett par såna i en värmepanna full med rönn för att få förbränningen effektiv.
Eller varför inte ett litet torvblock? Det ger en värme effekt som nästan är kuslig! Ska det in i kaminer och vanliga vedspisar ska det vara i mycket, mycket små mängder...
Nej, efter ett helt livs eldande i panna, vedspis, kamin och gevetvadallt kan jag ärligt säga att det inte är alltför petigt. Men jag såg ett inlägg om det där med huruvida spis eller kamin tål att eldas hett. Det är inte en fråga om ålder, utan om material. Är det gjutjärn tål den en hel del! Även plåt tål, men då vill det till att man har eldfast tegel eller gjutgjärnsrrastergaller att elda på, för annars förstörs den med tiden.
Det som tar kål på eldstäder och murar, är sot. För att inte tala om risken för soteld, vilket INGEN vill ha. Blir det för mycket sot i rökgångarna och rökgaserna sedan råkar bli alltför varma, kan sotet börja brinna. Förr var detta ett mycket vanligt sätt att få hela huset nerbränt. Risken är störst när man har skorstenen mitt i huset och - som vi säger häruppe - fiseldar.
Vad alla vill ha, är maximalt utbyte av sin ved. Som sagts flera gånger, är det inte så intressant vad veden heter, utan att den är riktigt ordentligt torr! Sedan ska den också, vilket man lätt glömmer, också vara varm! Är det vinter, ska man inte ta in veden och elda den samma dag eftersom det går åt en hel del energi för att värma veden till den punkt där den tar eld. Bättre då att ha en dags framförhållning.
Det som oftast missas, är att lägga på ved ofta. Viktigast i hela förbränningsprocessen är glödbädden och den ska vara tjock och vackert orangeröd! Det är nämligen inte så att själva träet förbränns mer än till dels, utan huvuddelen av förbränningen är en förbränning av vedgaser. Ni kanske har hört talas gengas, som man körde bilar på under kriget. Det är inget mindre än de gaser som frigörs ur veden när den blir varm.
Har man en panna med underförbränning är detta extra viktigt. Där fungerar eldstaden så, att man i botten har en glödbädd, därpå torr ved som förgasas, därpå ved som värms till den punkt att den kan förgasas.
INGEN eldstad tycker om sur ved och INGEN eldstad mår bra av ineffektiv förbränning. Däremot kan det vara så, att rökgångarna inte riktigt tål om rökgaserna blir för varma. Eldar man med sur ved, får man dessutom sura rökgaser på så vis att de håller lågt och försurande pH-värde. Det är dåligt för miljön, men också för eldstad och skorsten.
All förbränning blir effektiv av ordentlig tillgång på syre. Förr var det vanligt att man alltid hade spjällen fullt öppna och fiseldade genom att ha dragluckan mer eller mindre stängd. Idag vet vi att man ska göra så gott som tvärtom. När man gjort upp eld och fått en ordentlig glödbädd lägger man fullt med ved och stryper spjället såpass att det brinner effektivt men inte så det dånar.
Sedan har man dragluckan fullt öppen. Man ser på elden när man kommit rätt, för lågan ska vara tydligt blåtonad. Då blir sotbildningen också minimal. Tittar man på skorstensröken ska den vara vit, vilket betyder att det i stort sett bara släpps ut vattenånga.
Det är ofta en fördel att ha lite lättare träslag i starten, eftersom de lättare tar eld. Vi har blandved av björk, rönn, sälg, asp och gran. Torr asp, tall och gran är bra att ha inblandat när man snabbt vill ha varmt, men när det är dags att strypa spjället ska det vara så tung ved som möjligt. Alltså rönn eller björk. Och varmt blir det...
Men nu när vi råkade ha en vecka där termometern sakta föll från minus femton ner till minus tjugosju, råkade vi också ha kommit till en del i vedhögen som i stort sett bara bestod av asp. Då märktes det verkligen hurpass mycket mindre bränslevärde den har än rönn och björk. För första gången hade jag verkligen problem med att få tillräckligt varmt i de två husen för att det skulle börja ladda i ackumulatortankarna.
Å andra sidan har jag bott i ett hus där vedspisen var så övereffektiv att det blev olidligt varmt om man eldade björkved! Asp, däremot, fungerade utmärkt!
Nu ska det också, i rättvisans namn, sägas att vår vedpanna egentligen bara är dimensionerad för att värma ett hus. Men vi kopplade ihop båda med en värmekulvert och det har fungerat riktigt bra. Pannan är en Albin med underförbränning från 1981, en gjutjärnspanna som är så bra att den förmodligen kommer att hålla tjugofem år till.
Eldar man rätt, är eldstaden inte så viktig.
Vad som vidare är precis lika viktigt som veden, är att värmen kommer dit den ska. Har man vattenburet värmesystem gör sig ju saken själv, men har man inte det krävs lite koll på luftströmmarna.
Vad som är enklast är ofta effektivast! En vanlig toafläkt uppe vid taket, som blåser varmluften till nästa rum är alldeles utmärkt. Sen finns det kanalfläktar och vanliga flexibla ventilationsslangar som kan föra luften till rum längre bort i huset. Det har också den goda egenskapen att man får lite rotation på luften rent allmänt. Ofta blir det väldigt varmt vid taket, men kallt på golvet, alltså måste varmluften ta sig ner till golvet på något vis.
Takfläktar är - enligt min mening - horribelt fula, men fungerar utmärkt! Detta gäller inte minst i trapphus, där värmen far uppåt av de termiska lagarna - varm luft stiger ju. Ett diskretare alternativ är att använda sig av just en sån där kanalfläkt. Om man har en garderob eller liknande utrymme där det inte är så petigt med det estetiska, sätter man ett rör genom väggen vid taket och vid golvet till det rum där man vill få ner varmluften.
Sedan sätter man lämpligen galler på "finsidan" och drar en flexibel ventilationskanal på "fulsidan" med en kanalfläkt som drar in vid taket och blåser ut vid golvet. Och vill man, kan man naturligtvis grena ut systemet så att man får ut varmluft vid golvet i fler rum. Men oftast duger det gott med att ha ett utsläpp vid taket, eftersom luften rör sig såpass med fläktens hjälp att den cirkulerar runt i rummet.
Den allra enklaste versionen använde jag när det var smällkallt! Vår lillstuga är mycket avlång, med köket i ena änden. För att få värmen från vedspisen där satte jag helt enkelt en bordsfläkt på bänken intill, som fick blåsa över spisen och in mot resten av huset. Det fungerade förvånande bra!
Alltså:
* lägg på ofta
* alltid torr ved
* ta in veden en dag i förväg
* mycket luft in i eldstaden, draget ordentligt öppet - lågan ska vara klart blåtonad
* stryp rökspjället när du fått en ordentlig glödbädd (efter 10-20 minuter)
* se till att få varmluften dit där den gör nytta!
TIPS! Det är ofta störande med surrande fläktar. Paxfläktar är bra men dyra. Ett bra budgettips är de fläktar som heter "Silence" och säljs av Clas Ohlson som är lika tysta men kostar hälften.
Annars hittar du de billigaste sakerna på Jula. Du kan dubbla effekten av din vedspis eller kamin med en insats av ett par tusenlappar genom att flytta varmluft mellan rum eller från tak till golv.
Superbudgetalternativet är alltså att använda vanliga bordsfläktar som ställs vid eldstaden och riktas dit man vill ha luften.
Ett annat intressant tips har jag efter exempel från min mammas hus. Det är ett mycket välisolerat hus från 1950 med hel källarvåning. När hon och hennes man tog över efter morfars, var det enbart oljeeldat. De ville då sätta in en kamin någonstans, men det fanns inget bra ställe uppe i själva huset. Därför installerades en vanlig jaktstugekamin nere i källaren!
Detta har fungerat så förbluffande bra, att de förbrukar ungefär en kubikmeter olja per år! Kaminen står mitt i huset och har ett långt rökrör till muren, vilket gör att även den värmen tas tillvara. Sedan gör de termiska lagarna resten. Dörren ner till källaren står alltid öppen och därmed letar sig värmen dit den behövs. Sedan gör placeringen också att det i praktiken blir golvvärme. Golvet i nedervåningen är marginellt kallare än innertaket nere i källaren.
Denna märkliga lösning kan jag bara rekommendera. Jag har sett militärkaminer på ÖoB för under tusenlappen. Har du ett liknande hus är det ett mycket enkelt och effektivt sätt att få huset varmt.
Varmaste Hälsningar
Fredrik Larsson i Riskälen
-
Det finns eldstäder som inte är installerade för att elda hårt och länge, det kan vara begränsningar ner till två kilo/tim. Branden uppstår inte i skorstenen alltid, utan i husets konstruktion, då det till slut blir så mycket värme som leds dit att det tar fyr.
För bara kanske 15 min. talade man om detta i Rapport.
-
Hej!
ullisochfredrik! Bra inlägg! Har ni läst hela tråden, speciellt om tjälad björks förträfflighet??! ;) ;) ;)
mvh!!
-
Jag gjorde nyss ett experiment som gav det totala svaret på alla vedfrågor. Det var eld i kaminen (Laxen 2) och jag la på några finkluvna bitar nyss fälld, tjälad björk. Det fräste men efter några minuter brann det hett som tusan. Då la jag på några finkluvna bitar nyss fälld, tjälad körsbär. Det fräste först men brann riktigt bra sedan.
Så det är bara snack att veden ska vara torr. Alla förståsigpåare utom jag, bara ljuger. Nu lägger vi ned den här diskussionen som redan gått några varv för mycket!
Nu ska jag till vebon och hämta in ved så den hinner avfukta sig till i morgon.
-
Jag gjorde nyss ett experiment som gav det totala svaret på alla vedfrågor. Det var eld i kaminen (Laxen 2) och jag la på några finkluvna bitar nyss fälld, tjälad björk. Det fräste men efter några minuter brann det hett som tusan. Då la jag på några finkluvna bitar nyss fälld, tjälad körsbär. Det fräste först men brann riktigt bra sedan.
Så det är bara snack att veden ska vara torr. Alla förståsigpåare utom jag, bara ljuger. Nu lägger vi ned den här diskussionen som redan gått några varv för mycket!
Nu ska jag till vebon och hämta in ved så den hinner avfukta sig till i morgon.
Gör gärna om samma prov med dels färsk tall och dels gammal blöt björk (eller annat lövträ)!
-
Nä du Torbjörn, mig lurar du inte. Nu har jag fått det resultat jag vill, om jag gör mera experiment kanske jag får veta det jag inte vill och det vill jag inte.
-
Det finns pannor som värmer bättre med fuktig ved. Det kräver en varm panna, då man skapar vattengas som ger en ren förbränning. Det kräver panna för uppgiften.
Det kräver nog en panna för lokal fjärrvärme.
-
Nä du Torbjörn, mig lurar du inte. Nu har jag fått det resultat jag vill, om jag gör mera experiment kanske jag får veta det jag inte vill och det vill jag inte.
Intressant vetenskaplig hållning. Men du är kanske bara ironisk?
Om en tes ska hålla måste man kunna uppreda den och dessutom testa på olika sätt. Att det fungerat för dig en gång säger inte att verkligheten verkligen är så...
-
Ja, det är ironi. Jag har ändå inte resurser att göra riktig vetenskap och det har inte du heller.
-
Ang elda tjälad björk. Min sons morfar (salig i åminnelse) låt ute och högg redan under 40-talet. Han har berättat att man eldade fjällbjörk som var färsk, och att det gick utmärkt, men att den måste vara frusen. Intressant att nu få reda på varför det funkar.
-
Hej!
- Ja det GÅR att elda rå ved, frusen eller tinad.
- Det är FULLSTÄNDIGT vedoekonomiskt om du inte har rökgaskondensor.
-Det krävs en panna med rökgaskondensor för att tillgodogöra sig den energi som går åt att koka bort vattnet i rå ved.
-Att elda rå ved är ett NÖDBETEENDE (tom vedbod)
Se lite tidigare i tråden där jag lagt in en webadress, där finns "bevis" Alla som hävdar att det är rent av bättre att elda "tjälad rå björkved" än torr ved har inte torrt på fötterna. Det var när vedförugnarna kom som dessa tillverkare ville att man skulle ha lite fuktigare ved för att det inte skulle bli för varmt! Detta "maskerade" man genom att visa att det krävs vattenmolekyler för att slå isär de förenade kolvätena i de brännbara gaserna och på så sätt få en bättre förbränning. Detta är sant men den låga andelen vatten som finns i "torr" ved är fullt tillräckligt för detta!!
mvh
-
Hej!
- Ja det GÅR att elda rå ved, frusen eller tinad.
- Det är FULLSTÄNDIGT vedoekonomiskt om du inte har rökgaskondensor.
-Det krävs en panna med rökgaskondensor för att tillgodogöra sig den energi som går åt att koka bort vattnet i rå ved.
-Att elda rå ved är ett NÖDBETEENDE (tom vedbod)
Se lite tidigare i tråden där jag lagt in en webadress, där finns "bevis" Alla som hävdar att det är rent av bättre att elda "tjälad rå björkved" än torr ved har inte torrt på fötterna. Det var när vedförugnarna kom som dessa tillverkare ville att man skulle ha lite fuktigare ved för att det inte skulle bli för varmt! Detta "maskerade" man genom att visa att det krävs vattenmolekyler för att slå isär de förenade kolvätena i de brännbara gaserna och på så sätt få en bättre förbränning. Detta är sant men den låga andelen vatten som finns i "torr" ved är fullt tillräckligt för detta!!
mvh
Jag föreslår att du läser igenom hela tråden en gång till och ser till att förstå vad som verkligen står skrivet i de olika inläggen innan du uttalar dig mer. Du bortser hela tiden från de flyktiga kolväten som finns i färsk björkved och som försvinner fortare än vattnet när veden torkas. Du har inte heller presenterat några som helst siffror på vad rökgaskondensering skulle kunna göra för nytta, så då får väl jag göra det istället:
Torr ved har värmevärde omkring 20 MJ/kg torrsubstans. Vattnets ångbildningsentalpitet (den energi som går åt för att förånga vatten) är 2,26 MJ/kg.
Antag att veden har 50 % fukthalt, dvs att av vedens totalvikt är det lika delar torrsubstans och vatten. Det är ganska typiskt för "genomblöt" ved. Av de 20 MJ/kg som frigörs när man eldar veden går då 2,26 MJ, alltså ungefär 11 %, åt för att förånga vattnet.
I detta fall skulle alltså energiutbytet från ett givet parti fuktig ved bli 11 % större med rökgaskondensering (eller om man torkar veden ordentligt). Den skillnaden är inte så stor att det är något att röra upp himmel och jord för eller (förutom i riktigt stora värmeverk) använda som motivering för att installera en dyr kondenseringsanläggning.
Det fel som många gör när de dömer ut fuktig ved helt och hållet beräkningsmässigt är att jämföra t ex 1 kg fuktig ved med 1 kg torr ved. Det är i det här fallet mer ärligt att jämföra torrsubstansvikt eller volym än att jämföra totalvikten inklusive vatten för de olika vedpartierna.
-
I år tog jag in ved i pannrummet, som legad där o torkat i 30 graders värme. Jag skulle uppskatta att det är uppmot 20 % mer energi i den, är om jag tar den direkt från vedboden, och då är den ändå torr.
Mer energi är det inte, men eftter som vattnet har avdunstar ännumer, så blir det mer värme per vedträ.
-
Hej (torbjörn) och övriga!
Kan du presentera "bevis" för dessa "flyktiga kolväten"!
Om det nu är viktigt att veden är nfrusen och inte får vara tinad- hur går det då i naturen med perioder av kyla och töväder..... ;)
Om det nu skulle vara så j..la bra att elda rå björkved.... varför står det då i alla handledningar on vedeldning, panninstruktioner mm att ved ska vara torkad(helst 2 år)????
Dessutom vill alla som förordar rå björkved att det ska finnas en rejäl glödbädd innan första råa veden läggs in, vore det inte rimligt att det är "onödigt" för de kolväten som är lättflyktiga borde räcka!
mvh
-
Hej (torbjörn) och övriga!
Kan du presentera "bevis" för dessa "flyktiga kolväten"!
Om det nu är viktigt att veden är nfrusen och inte får vara tinad- hur går det då i naturen med perioder av kyla och töväder..... ;)
Om det nu skulle vara så j..la bra att elda rå björkved.... varför står det då i alla handledningar on vedeldning, panninstruktioner mm att ved ska vara torkad(helst 2 år)????
Dessutom vill alla som förordar rå björkved att det ska finnas en rejäl glödbädd innan första råa veden läggs in, vore det inte rimligt att det är "onödigt" för de kolväten som är lättflyktiga borde räcka!
mvh
Instämmer fullständigt.
Det finns ingen vits att elda med "färsk" ved om det inte är i nödfall. Dessutom ryker det väl mer också och ger väl också mer tjärbildning så att det blir risk för soteld i skorstenen eller ???
Beuty
-
Jag far gratis ved av min hyresvard.
Bjorkved skall vara bast, men det ar nastan ingen sadan.
Mest gran och tall.
Jag ar ej saker, men ar inte det den samsta veden? Har for mig att kadan i den gor det.
Vad jag har hört så är björkveden den som ger bäst värmeutbyte av trädslagen. Sedan tror jag att veden som har mycket kåda i sig "töre" är det som är bra att ha i småstickor att tända med. Har läst någonstans på internet värmeutbytet för de olika trädslagen.
Beuty
-
Halaj!
Har en annan fråga. Läst nånstans att barrved innehåller terpentener som dunstar när veden får ligga i flera år. Detta borde sänka vedens värmevärde.
Men gör det mycket eller är det försumbart?
//T
-
Halaj!
Har en annan fråga. Läst nånstans att barrved innehåller terpentener som dunstar när veden får ligga i flera år. Detta borde sänka vedens värmevärde.
Men gör det mycket eller är det försumbart?
//T
Det anses ju att gammalt rivningsvirke - 50 år gamla plankor av furu och gran - ska vara sämre att elda än någotsånär "modern" ved. Och den känns ju mer knastertorr i brottytorna än vad nyare ved gör.
-
Jag såg ett test dom hade gjort, där dom provade energiinnehållet i ny, torr ved jämfört med timmer från hundra år gamla hus. Vädligt lite av energin hade försvunnit, timret var i stort sett lika bra fortfarande.
-
Hej (torbjörn) och övriga!
Kan du presentera "bevis" för dessa "flyktiga kolväten"!
Om det nu är viktigt att veden är nfrusen och inte får vara tinad- hur går det då i naturen med perioder av kyla och töväder..... ;)
Om det nu skulle vara så j..la bra att elda rå björkved.... varför står det då i alla handledningar on vedeldning, panninstruktioner mm att ved ska vara torkad(helst 2 år)????
Dessutom vill alla som förordar rå björkved att det ska finnas en rejäl glödbädd innan första råa veden läggs in, vore det inte rimligt att det är "onödigt" för de kolväten som är lättflyktiga borde räcka!
mvh
Om du läser och förstår mina tidigare inlägg i tråden så har du svar på dina frågor.
Men jag kan upprepa en gång till: så länge trädet lever så har de flyktiga kolvätena ingen chans att avdunsta genom den täta nävern. Men när det är avverkat och upptinat så avdunstar kolvätena snabbare än vad vattnet gör.
I mina tidigare inlägg ser du också varför tjälad björk inte alltid är användbar och varför man i praktiken som regel bör torka veden. I instruktionsböcker som ska ge allmänna regler som gäller för många olika förhållanden, olika länder där pannorna säljs osv måste man nog bortse från sådana här "lokala specialiteter".
Jag kan rada upp några av argumenten igen:
1) Det är inte alla som har tillgång till björkved, och de här egenskaperna vi har diskuterat gäller ju endast björk, kanske i viss mån en del andra liknande lövträd. Har man tillgång till andra trädslag måste de torkas i vilket fall.
2) Den tjälade björken förstörs i stort sett på en gång när den får tina. Det innebär att man för att veden ska vara användbar utan torkning så måste den avverkas, kapas, klyvas och eldas omedelbart inpå vartannat utan att det råkar bli töväder emellan eller att veden förvaras i uppvärmd lokal. De villkoren uppfylls ju ganska sällan, de flesta vedeldare som ordnar veden själva vill hålla på med det när det är trevligt arbetsväder utomhus och göra allt klart i förväg så man slipper sticka näsan utanför dörren när det kommer en riktig köldknäpp. För en kommersiell vedhandlare skulle det vara en helt orimlig affärsrisk att sitta med ett vedlager som riskerar att bli värdelöst efter ett par dagars töväder (man kan förvisso torka veden och sälja den först nästa säsong, men den ränteförlusten kanske man inte hade räknat med). Ved som redan är torkad håller ju sig i stort sett hur länge som helst, den blir inte sämre för att man inte gör slut på den den säsong man hade tänkt utan låter den ligga till nästa år.
3) Man eldar ju även under de tider på året då det är plusgrader ute, och då finns ju ingen tillgång alls på tjälad björk.
3) Bra bevis för kolväteförekomsten är lukten hos färsk björksav.
Som sagt: läs och förstå HELA tråden en gång till!
-
SUCK!! ??? ??? ???
-
Skulle gissa att den frusna veden tinar upp senast i pannan i allafall! ::)
Oh visst brinner vatten, bara det får fatt! ::) ::)
-
Hej!
Fan trot!!
;D
-
Råkade halka in på denna tråd och jag måste ge torbjörn en eloge för att han på ett otroligt tålmodigt och pedagogiskt sätt förklarar hur tjälad björkved kan brinna och dessutom ge ett gott värmeutbyte.
-
Det finns pannor som värmer bättre med fuktig ved. Det kräver en varm panna, då man skapar vattengas som ger en ren förbränning. Det kräver panna för uppgiften.
Det kräver nog en panna för lokal fjärrvärme.
Och i så fall även rökgaskondensering.
-
Hej!
Ja!- Tålmodig är väl det man kan säga om torbjörn....................men inte övertygande! Lättflyktiga ämnen?????? Bestående av vad??
Det finns flera vetenskapliga undersökningar om att torra saker (ved) brinner med bättre värmevärde än blöta saker (ved)...!
En fråga; varför måste man tända pannan med torr ved och ha den brinnande innan man lägger på den tjälade björken??
mvh
-
Hej!
Ja!- Tålmodig är väl det man kan säga om torbjörn....................men inte övertygande! Lättflyktiga ämnen?????? Bestående av vad??
Det finns flera vetenskapliga undersökningar om att torra saker (ved) brinner med bättre värmevärde än blöta saker (ved)...!
En fråga; varför måste man tända pannan med torr ved och ha den brinnande innan man lägger på den tjälade björken??
mvh
Läs igenom tråden en gång till så ser du att samtliga dina frågor redan är besvarade flera gånger om.
De lättflyktiga ämnen det är frågan om, är olika slags kolväten. Man kan säga samma slags ämnen som finns i tjära, men kortare kolvätekedjor som därmed har högre ångtryck vid rumstemperatur och avdunstar snabbare. Det kan röra sig om t ex alkoholer, estrar, terpener och alkaner.
Beträffande skillnaden mellan fuktig och torr ved så är det ingen som har sagt emot dig på den punkten, så länge veden har identiska egenskaper förutom vattenhalten.
Jag föreslår att du studerar dina källor lite mer kritiskt än du har gjort tidigare, studerar andras praktiska erfarenheter av att elda tjälad björk (en bok som kan rekommenderas är Eld - flammor och glöd - samisk eldkonst, av Yngve Ryd), gör egna eldningsförsök under kontrollerade förhållanden nu när det är kallt ute och det faktiskt finns tillgång på tjälad björk, och inte minst att du repeterar fysik- och kemikunskaperna från högstadiet, gärna också gymnasiets N- eller T-linje.
-
De eldfängda kolvätena som då skulle finnas i tjälad ved, måste då ge ifrån sig energi överstigande ångbildningsvärmen i överskottsvattnet.
Detta är inget jag har hör förrt, eller ens kan finna om jag googlar. Att det skulle vara en fördel att elda med tjälad björk, hittar jag bara en träff på Google, nämligen denna tråd.
Värme från vattenånga kan återvinnas med kondensation, men en annan viktig faktor är vattengas(i modern mening). Med strypt (kontrollerad) syretillförsel avges C0 och H20 i en temperatur på ca 500 grader, då bildas CO2 och H2,vattengasen förbränns i senare steg.
Vattengas framställs ibland för att få ett gasformigt bränsle från kol, och en stor del av vätet i gengas är vattengas.
http://en.wikipedia.org/wiki/Water_gas_shift_reaction (http://en.wikipedia.org/wiki/Water_gas_shift_reaction)
-
Det är ingen direkt fördel att elda tjälad björk jmf med torr varm björk... men det funkar aldeles utmärkt.
När man är ute i skogen och är i behov av ved så är det sommartid i princip bara tall som går att elda "direkt från trädet" men är det rejält kallt ute så funkar det utmärkt att elda med även björk "direkt från trädet" - det är bara att ta sågen och skiva upp björken.
Detta är något som jag personligen har praktiserat då jag har tillräckligt många fältdygn för att kunna räkna dom i år... det går visserligen att elda med sur ved också, men då får man inte ut nån värme av det hela ;)
I en brasa kan det mycket riktigt som Torbjörn skriver förekomma en hel del tämligen lättflyktiga ämnen som terpener, alkoholer, estrar och tom aromatiska kolföreningar (vilket även återfinns hos bensin och diesel...).
Att framställa träsprit är ju tex inget kemiskt sett avancerat... och förutom sprit så har människan länge utvunnit terpentin från trä - det är många gånger terpener som luktar "fräscht" från sågspån och som ger lukten av nysågat.
-
Hej!
Jag citerar här "torbjörn";
Björk innehåller en hel del lättflyktiga ämnen som brinner bra (alkoholer av olika slag m fl kolväten), men de avdunstar fortare än vattnet när veden torkar. Anledningen till att färsk, frusen björk brinner bra är alltså att de där lättflyktiga ämnena deltar i förbränningen, och det kompenserar mer än väl den energi som går åt för att förånga vattnet.
Om man tar gammal torr björkved och blöter ner den till samma fukthalt som färsk vinterbjörk så brinner den mycket dåligt. slut citat
Här läser man att "tjälad björk"s energiinnehåll mer än väl kompenserar för för eneriåtgången att förånga vattnet!!
I ditt senaste inlägg har du ändrat dej till att hålla med mitt påstående att torr ved är bättre än fuktig- jag väntar fortfarande på ditt svar på mina senaste frågor....(Inlägget 16/2)
Jag ÄR läskunnig och HAR läst på gymnasiet ( bla Fysik)
mvh!
-
Hej!
Har en ide; om någon kunde lägga en bit "tjälad björk" i en lufttät behållare och sedan lät den bli, låt oss säga 10 grader varm ( och således avge den stora mängden lättflyktiga och brännbara gaser den tydligen innehåller) borde det ju vara mer eller mindre en explosiv gas?!?!?
(Är det någon som kan göra detta experiment???)
Dessutom "torbjörn" säger du som ett "bevis" i din argumentation att man genom att lukta på björksav "förstår" att du har rätt- är således björksav i rumstemperatur brännbar??
mvh
-
Hej!
Ett klipp från "skogforsks" hemsida:
Alla som har provat att elda färsk ved vet att rått skogsbränsle ger mindre värme än torrt, eftersom det åtgår mycket energi för att förånga vattnet i materialet (ångbildningsvärme). Energivärdet hos skogsbränsle sjunker snabbt med ökad fukthalt.
slut citat
mvh
-
Hej!
Och här kommer skogsstyrelsens uppfattning, klippt ur deras "vedskola"
De fyra faserna
I princip kan brasan beskrivas i fyra förbränningssteg.
Upptändningsfasen. Allt vatten ska torkas bort och lyftas upp genom skorstenen. Vatten är världens bästa kylmedel. I tio liter ved finns i bästa fall två liter och i sämsta fall fem liter vatten som skall kokas och lyftas upp genom skorstenen. Stora mängder oförbrända kolväten, bl a tjära, kommer upp i skorstenen. Temperatur ca 100º C.
Eldfasen. Nu har vattnet försvunnit och veden brinner med rödaktig låga. Håller man en grillkorv över brasan blir inte korven riktigt varm utan mest sotig. Förbränningen kan även kallas kolmila eller tjärdal. Temperaturen stiger snabbt till 400ºC.
Gasförbränning. Lågorna på veden frigör gaser som börjar brinna. Blåaktiga, nästan osynliga lågor brinner sekundärt långt från veden. Nu börjar förbränningen bli bra. Temperaturen är nu 800 - 900 ºC.
Kolförbränning. Glöden knastrar och svaga blåaktiga lågor fladdrar. Temperaturen är cirka 800º C.
Det som beskrivits ovan gäller i vanliga, småskaliga anläggningar. I verkligheten blir det en oreda av temperaturer i en panna eller spis, beroende på nya vedinlägg, hur veden ligger, förbränningsrummets utformning, samt hur syretillförsel sker etc.
I stora värmeverk sker förbränningen i "flytande" bäddar av het, 800º C, sand, som likt en eldstorm rusar runt i hela förbränningen. Dessa stora anläggningar kyls inte ned av inkommande fuktig ved utan allt förgasas omedelbart till små glödande korn. De heta vattenångorna som kommer med i avgaserna, kan tas tillvara i värmeväxlare. Stora anläggningar är alltså oberoende av vedens fuktighet och kan eldas med fuktig ved.
slut citat
mvh
-
I tio liter ved finns i bästa fall två liter och i sämsta fall fem liter vatten som skall kokas och lyftas upp genom skorstenen.
Har inte någon missat grundläggande fysikkunskaper där och inbillat sig att alla ämnen här i värden har densiteten lika med 1?
Jag skulle nog snarare vilja säga att i 10 kg ved ingår 2-5 kg vatten. Fukthalter mellan 20 och 50 %, då räknat som vattnets massa i procent av vedens totala massa inklusive vatten, är ju ganska normala för utomhustorr respektive rejält sur ved. Men eftersom vedens torrsubstans har mycket lägre densitet än vatten kan man inte översätta siffrorna rakt av mellan vikt och volym.
En ytterligare detalj: var i eldstaden avses de där temperaturerna finnas? Det är orimligt med så låg temperatur som 100 °C ens under "upptändningsfasen" just på de ställen där förbränningen pågår, vid så låg temperatur kan normalt inga nämnvärda exoterma reaktioner komma igång. En förutsättning för att synliga lågor ska finnas är att temperaturen i dem (eller, mer exakt, i de glödande partiklar som utgör lågan) kommer upp närmare 1000 °C. Vore temperaturen där lägre än omkring 700 °C skulle de inte kunna ge ifrån sig synligt ljus.
Det är orimligt att likna eldfasen vid en kolmila eller tjärdal. I sådana anläggningar sker ju hela förbränningen med stort luftunderskott (lambdavärde långt under 1), vilket är en förutsättning för att inte kolet respektive tjäran ska brinna upp. Däremot brukar temperaturen i en kolmila anges till uppåt 800 °C . Kolugnar kan arbeta med lägre temperatur, vilket visserligen ger fördelen av bättre kolutbyte (mindre avbränning) men istället finns det kvar mer tjärämnen i sådant träkol vilket ökar risken för självantändning.
I en vanlig eldstad har man alltid ett visst luftöverskott om man inte är värsta sortens "sureldare" (jag tänker på t ex gammaldags vedpannor med termostatstyrd draglucka).
-
Det går som flera omvittnat att fälla och elda björk "rå" vintertid. Det går också att elda "rå" ask. Jag tror inte det har något att göra med att den är frusen. Skulle man tina upp veden först skulle den säkerligen brinna minst lika bra. Det eventuella innehållet av kolväten som är så lättflyktiga att veden måste vara frusen för att de inet ska avgå är så litet att det rimligen inte kan kompensera för den energi som åtgår för att förvandla isen till vattenånga.
Den hypotes jag har kring det upplevda fenomenet att frusen "rå" björk går att elda till skillnad från ofrusen "rå" björk är just nu följande:
Fukthalten i stående skog varierar något med årstiden. Den är sannolikt lägre vintertid, både i björk och ask, vilket gör det lättare att elda. Gammal björkved som lagrats illa (typiskt liggande direkt på mark i fukt och skugga) kan nog t o m ha högre fukthalt än de rotstående träden.
Vore jag piggare skulle jag räkna på energin som åtgår för att förånga isen och bakvägen skatta hur mycket lättflyktiga kolväten som skulle åtgå, men jag är både för trött och lat för det.
-
Hej!
Jag har aldrig förnekat att det GÅR att elda rå eller tjälad björk men det är INTE vedekonomiskt, men är vedboden i det närmaste tom kan man tända upp pannan med torr ved och sedan fortsätta att elda rå björk men det ger dåligt med överskottsvärme!!
MVH
-
Hej!
Jag har aldrig förnekat att det GÅR att elda rå eller tjälad björk men det är INTE vedekonomiskt, men är vedboden i det närmaste tom kan man tända upp pannan med torr ved och sedan fortsätta att elda rå björk men det ger dåligt med överskottsvärme!!
MVH
Instämmer
-
Som liten grabb fick jag äran att följa farsgubben då han -En jävla kall vinter - sa att nu får vi ta till tjäleve, så han fällde en stor björk som han såga upp i 10cm skivor, som jag klöv så dom gick in i kaminen.
Jag o lillebror bodde i ett dragigt vindsrum med en liten kamin, de man la in på kvällen va utbrunnet efter bara nån timme. Men inte tjälad björk inte, den brann så långsamt så de va varmt bra långt in på natten.
Förbannat kul att det fortfarande finns folk som vet vad tjälad björk e för nåt.
Edit: Vi eldade tjäleve för att den brann så länge, så snart den värsta kylan vikit, gick vi över till "vanliga" veträn.
P.S. Tack torbjorn för alla förklaringsr o beskrivningar
-
Fuktig ved brinner alltid längre, men sämre. Många lägger på en våtare stor träbit på kvällen för att det ska avge värme längre, men det totalt är det ändå mindre värme än om vore det en torr och mer kluven mängd.
-
Hur är det med sotning då om man eldar mycket blöt ved /tjälad björk? Känns som att det är risk för mycket sot i skorstenen.
Vi har inga element men gör alltid natteld i en modern kamin där man kan strypa tilluften. Har ofta kvar glöd på morgonen. Men här går det bara att göra natteld på björk. Gran brinner för snabbt. Men då använder vi torr björk eftersom jag är rädd för att den blöta ska sota för mycket.
-
Men då använder vi torr björk eftersom jag är rädd för att den blöta ska sota för mycket.
Har du torr ved behöver du inte elda med blöt ved. ;)
Nja, skämt åsido. I vår moderna kamin måste vi elda med ett visst drag, annars blir det mycket sot. Tyvärr håller den inte riktigt värmen hela natten.
Men jag tar hellre kall morgon och ren kamin i stället för pyreld med mycket sot och utsläpp.
Dessutom om jag förstod torbjorn rätt så ska man bara elda med tjälad björk om man kan "ösa på" ordentligt så kolvätena förbränns ordentligt och då försvinner även den veden snabbt...
-
Utan värmelagring är det svårt att hålla värmen hela natten(utan att gå upp). Man ska elda med relativt bra ös för att få en bra förbränning.
-
Apropå att hålla natteld i kaminer: I veckotidningar, järnhandlarkataloger etc från 40- och 50-talet så ser man ofta reklam för plåtkaminer som det påstås ska kunna hålla eld en hel natt. En del avsedda för vedeldning, andra för sågspån. Ett varumärke var visst "Spånfyr".
Hur var de konstruerade? Byggde den långa brinntiden på sureldning med luftunderskott (med ty åtföljande tjärutfällning och illaluktande rök) eller fungerade de på något annat sätt?
Man skulle kunna tänka sig att först torrdestillera veden med luftunderskott, gärna i en eldstad med omvänd förbränning, och sedan tillsätta förvärmd sekundärluft så att tjärångor och koloxid brinner upp, men frågan är om man kunde göra en så avancerad kamin så billigt...
-
Jag har en sådan, kallad Laxen 2. Det är en avlång plåtlåda med två luftintag i luckan på ena kortsidan, ett nere och ett uppe.
Jag har aldrig provat det, men tanken var tydligen att man skulle elda upp en glödbädd, sedan fylla på fullt med ved och bara öppna det övre luftintaget. Rejäl pyreldning verkar det som.
http://www.vedkaminer.nu/ (http://www.vedkaminer.nu/)
-
Massa är energi, så balsaträ är ingen värmealstrare av rang. o:)
-
Energivärde per m3f i kWh:
Gran......2000
Asp........2000
Tall........2350
Klibbal...2350
Björk.....2650
Lönn.....2650
Ask........2900
Ek.........2900
Bok.......3000
Rönn.....3190
Uppgiften hämtad från senaste SkogsEko, och stämmer bra med min egen erfarenhet.
Men att hugga rönn till ved är inget som en skogsman gör! "Tjänstefel" å det grövsta!!
-
Av ren nyfikenhet kan jag inte låta bli att fråga varför? Det låter ju som om rönn vore bra ved? Är det något i den som gör att den är mindre lämpad som ved eller är rönn bättre att använda till något annat?
-
Rönn är ett naturvärdesträd och ska stå kvar där den är, till nytta för fåglar och andra djur.
Då jag avverkade åt Sveaskog låg man illa till om man hade tagit ner en rönn.
-
Tack! Då har jag lärt mig något nytt! Jag som trodde skogsbolagen inte ville ha några lövträd alls i sina skogar... :-[
-
Det handlar väldigt mycket om hur man förbränner veden också, jag tror pannan och sättet att hantera t ex spjället (verkningsgraden) är viktigast.
Blandved billigast. Jag kör i en 9 kW braskammin centralt och det räcker gott med vilken ved som helst. Många eldar för "kråkorna" lixom.
-
Tack! Då har jag lärt mig något nytt! Jag som trodde skogsbolagen inte ville ha några lövträd alls i sina skogar... :-[
Nya tider nu. Nu är det kul att jobba i skogen, nu får man göra det som vi på "backen" alltid har velat.
-
Energivärde per m3f i kWh:
Gran......2000
Asp........2000
Tall........2350
Klibbal...2350
Björk.....2650
Lönn.....2650
Ask........2900
Ek.........2900
Bok.......3000
Rönn.....3190
Uppgiften hämtad från senaste SkogsEko, och stämmer bra med min egen erfarenhet.
Men att hugga rönn till ved är inget som en skogsman gör! "Tjänstefel" å det grövsta!!
Att rönnen är så "eldig" är en lärdom för mig. Tack. Men, som sagt, ingen vit man fäller en rönn för eldning.
-
Hmmm...naturvärdesträd i vissa sammanhang kanske...och på andra ställen växer rönnar som ogräs.
Ingen tvekan om att rönn brinner bra men den är hård och svårkluven. Hundar verkar gilla rönnbark, de kan gnaga hur länge som helst på en färsk rönnstock.
På tal om sureldning som diskuterades förra gången det var fart på den här tråden så har jag lagt märke till att gran tycks ha vissa fördelar om man ska surelda. Det blir inte så illaluktande rök och i synnerhet mindre sot och tjära än om man försöker göra samma sak med andra träslag. Rundved av grenar verkar vara bättre än vedträn ur en grov granstam.
-
Hmmm...naturvärdesträd i vissa sammanhang kanske...och på andra ställen växer rönnar som ogräs.
Ingen tvekan om att rönn brinner bra men den är hård och svårkluven. Hundar verkar gilla rönnbark, de kan gnaga hur länge som helst på en färsk rönnstock.
På tal om sureldning som diskuterades förra gången det var fart på den här tråden så har jag lagt märke till att gran tycks ha vissa fördelar om man ska surelda. Det blir inte så illaluktande rök och i synnerhet mindre sot och tjära än om man försöker göra samma sak med andra träslag. Rundved av grenar verkar vara bättre än vedträn ur en grov granstam.
Granved är ingen hårresare, om jag får uttrycka mig så. Uselt energiinnehåll och ger därmed uttrycket "Mycket skrik för lite ull, sa kärringen som klippte grisen" ett ansikte. Lövträn är grejen.
-
Nya tider nu. Nu är det kul att jobba i skogen, nu får man göra det som vi på "backen" alltid har velat.
Inte häromkring. Särskilt bok försvinner så snabbt dom dyker upp. Det verkar nästan som dom är rädda för dessa träd bara för att det är det enda som kan överleva i en skuggig granskog och på sikt ta över. Precis utanför tomten stod en bok som ändå klarat sig och nu började bli stor, cirka en decimeter i diameter. Den sågade dom visserligen inte ner, utan det sista dom gjorde innan dom lämnade området var att köra över den med skotaren :P
-
Rundved av grenar verkar vara bättre än vedträn ur en grov granstam.
Grangrenar är utmärkt ved, nästan i klass med rönn ur energisynpunkt. Mycket bättre än stammen.
-
Grannens ved värmer bäst ;D
Annars ska det ju vara tunga lövträsorter - björk,bok, ek m.fl.
-
Grannens ved värmer bäst ;D
Annars ska det ju vara tunga lövträsorter - björk,bok, ek m.fl.
Sant. Massa, "tyngd", är ju energi. För övrigt verkar barrträn omvandla sin mesta massa till gnistregn och oljud (vilket de första tjugo åren har en s.k. mysfaktor) istället för till pjur värme.
-
Sant. Massa, "tyngd", är ju energi. För övrigt verkar barrträn omvandla sin mesta massa till gnistregn och oljud (vilket de första tjugo åren har en s.k. mysfaktor) istället för till pjur värme.
Den goda lukten som röken får när man eldar gran och tall höjer också mysfaktorn, jämför det med asp till exempel som luktar plast när man eldar den
-
Den goda lukten som röken får när man eldar gran och tall höjer också mysfaktorn, jämför det med asp till exempel som luktar plast när man eldar den
Ten points. Jag hade 15 kbm vältorkad asp i källaren och den doften fick Ellos att stöna av välbehag. Klädombyte m.a.o.
Vet ej var du bor men längst i norr kan vintrarna bli grymt kalla och tangera -50 C. Då måste man ha ved som duger till att producera go värme. Viktigast av allt är dock torkningen och inte jakten på kcal hit och dit.
-
Viktigast av allt är dock torkningen och inte jakten på kcal hit och dit.
Amen till det.
Jag förstår inte vad jag gjort för fel i år. Tycker veden är sur och svåreldad...
-
Ajdå :-\
För tät veboa?
-
Ajdå :-\
För tät veboa?
Nja, jag tycker inte det. :)
Öppning på två sidor så det blåser rakt igenom. Den ved jag eldar nu är klyvd innan mars och jag tog in den för mer än tre veckor sen till källaren.
-
Hmmm. Märkligt. Väldigt grovhugget? Barr- lövträd?
-
Ibland är en slarver till måg, Guds gåva och då pratar vi vebobygge och hanteringen därefter. Tät veboa och staplad ved gör sotaren rik. :o
-
Hmmm. Märkligt. Väldigt grovhugget? Barr- lövträd?
Blandad ved, skulle jag säga. Ja, den är ganska grovhuggen.
Jag behöver köpa en vedklyv. :)
-
Är det nån som vet varför man gräddar tunnbröd med gråalsved? Jag har gått om gråal men tycker den kan tendera till att lukta illa - lite som oljerök.
-
Amen till det.
Jag förstår inte vad jag gjort för fel i år. Tycker veden är sur och svåreldad...
Dessa rader från svenskved.com är bra sammanfattat för alla hängivna naturmotionärer:
"För att få den bästa veden skall man avverka veden i januari och februari. Ved skall klyvas så fort som möjligt.
När man torkar och lagrar ved finns det vissa saker man måste tänka på. Det är mycket viktigt att veden ligger luftigt och inte för tätt packat. Bland de bästa alternativen är att ha ett plåttak som står på stolpar och inga väggar. Det sämsta man kan göra är att täcka över veden med en presenning. Veden torkar som bäst på våren när fukthalten i luften är låg. Efter Juni månad ökar fukthalten. Om man har möjlighet att torka veden två år är det ett mycket bra alternativ.
Veden bör inte förbrännas om den har en fuktighetshalt som överstiger 20 %.
Hur mycket av energiinnehållet som du får användning av när du förbränner veden beror mycket på eldningstekniken. Regel nummer ett är att veden ska vara torr. För att använda optimalt mycket energi skall man blanda med barr och lövved. Det är alltså inte att föredra att bara elda barrved.
Ett specialfall, när det gäller vedeldning, är när man eldar ek. Ek innehåller dels mycket energi per volymenhet samt garvsyra som kan skada eldningsanordningen. För att slippa detta problem kan man blanda ekved med annan ved."
Källa: http://www.svenskved.com/vedeldning.asp (http://www.svenskved.com/vedeldning.asp)
-
Har du någon källa för den värmevärdestabellen? Avses värmevärde per vikt- eller volymsenhet? Vid vilken fukthalt?
Hej!
Men Torbjörn!: fukthalten spelade väl ingen roll?! eftersom du rekomenderar att elda med "tjälad" björk......
mvh
-
Hej!
Om ni vill veta FAKTA om ved och vedeldning googla på "vedskola" och leta runt lite på skogsstyrelsens hemsida (vedskolan).
mvh
-
Hej!
Energivärde Ved, taget ur www.vedinfo.se (http://www.vedinfo.se)
Energivärde per fast kubikmeter ved i kilowattimmar (Kwh)
Trädslag Energivärde
Rönn 3190
Bok 3000
Ek 2900
Ask 2900
Lönn 2800
Björk 2650
Klibbal 2350
Tall 2350
Asp 2000
Gran 2000
En kubikmeter olja motsvarar 9900 Kwh
Källa: www.ved.se/Vedfakta.htm (http://www.ved.se/Vedfakta.htm)
MVH
-
Hej!
Men Torbjörn!: fukthalten spelade väl ingen roll?! eftersom du rekomenderar att elda med "tjälad" björk......
mvh
Om du läser den diskussionen igen så ser du att det är andra saker som också spelar in. Går du tillbaka och läser på eller ska jag repetera det hela?
En bra liknelse är att riktigt färsk (tjälad) björkved är som en blöt trasa som man dessutom har doppat i bensin. Tänder man den omedelbart så brinner den bra tack vare bensinen, men om man väntar ett litet tag så avdunstar all bensin och då blir den omöjlig att elda om man inte väntar tills även tillräckligt mycket av vattnet har avdunstat, och det tar mycket längre tid.
-
Hej!
Om ni vill veta FAKTA om ved och vedeldning googla på "vedskola" och leta runt lite på skogsstyrelsens hemsida (vedskolan).
mvh
Om du tittar tillbaka i vad som skrevs i den här tråden i februari i år, så ser du att den där "vedskolan" kunde sågas jäms med fotknölarna, den är skriven av någon som inte ens har elementära fysikkunskaper och t ex inte kan skilja på vikt och volym alternativt tror att alla ämnen har densiteten lika med ett. Det räcker med att länka till det dokumentet en gång i tråden, du behöver inte göra om det gång på gång.
-
Behärskar man inte den elementäraste klassiska fysiken så kan man lika gärna elda vatten. Man fattar likså nada.
-
Ni som känner att trädslagen luktar olika kanske eldar fel. Vid rätt förbränning så ska det inte lukta något, man ska bara eventuellt se lite "darrningar" i luften ovanför skorstenen, inte känna nån lukt.
I alla fall inte med en Baxi panna! ;)
-
Ni som känner att trädslagen luktar olika kanske eldar fel. Vid rätt förbränning så ska det inte lukta något, man ska bara eventuellt se lite "darrningar" i luften ovanför skorstenen, inte känna nån lukt.
I alla fall inte med en Baxi panna! ;)
Lukt och lukt. Eldar man ene så lär det lukta ;D Skämt åsido - Du har rätt.
-
Jag tycker det är så små skillnader vid eldnig av olika träslag så att det inte är något att hetsa upp sig för.
Barra veden är riktigt torr så märker jag inga större skillnader.
Det var förresten ett jäkla ältande och tjatande om det negativa med att elda tjälad björk >:D >:( >:D
Är det någon av negativisterna som verkligen prövat? Eller är det bara kul att vara neg å gnälla utan hållbara argument?
-
Jag tycker det är så små skillnader vid eldnig av olika träslag så att det inte är något att hetsa upp sig för.
Barra veden är riktigt torr så märker jag inga större skillnader.
Det var förresten ett jäkla ältande och tjatande om det negativa med att elda tjälad björk >:D >:( >:D
Är det någon av negativisterna som verkligen prövat? Eller är det bara kul att vara neg å gnälla utan hållbara argument?
;D Lättänt härinne! Rena fnösken.
-
Ni som känner att trädslagen luktar olika kanske eldar fel. Vid rätt förbränning så ska det inte lukta något, man ska bara eventuellt se lite "darrningar" i luften ovanför skorstenen, inte känna nån lukt.
I alla fall inte med en Baxi panna! ;)
Det är klart att man inte känner någon lukt vid marknivå om allt fungerar som det ska och väderförhållandena är sådana att röken stiger rakt upp. Men när röken slår ner (eller om man får en inrykningspuff i samband med att man öppnar kaminluckan eller så), så luktar det hur väl förbränningen än sköter sig. Samma sak i samband med öppen eld utomhus.
-
Det är klart att man inte känner någon lukt vid marknivå om allt fungerar som det ska och väderförhållandena är sådana att röken stiger rakt upp. Men när röken slår ner (eller om man får en inrykningspuff i samband med att man öppnar kaminluckan eller så), så luktar det hur väl förbränningen än sköter sig. Samma sak i samband med öppen eld utomhus.
Ingen/obefintlig rök ger ej lukt. När luften ovan skorsten endast dallrar känner inte ens den finstämdaste näsan lukten av rök. Ryker det ur skorsten är veden fuktig och röken är till största delen vattenånga med inslag av tjärrester bl.a. p.g.a. dålig förbränning. I värsta fall blir eldningen rena rama tjärdalen.
-
Ingen/obefintlig rök ger ej lukt. När luften ovan skorsten endast dallrar känner inte ens den finstämdaste näsan lukten av rök. Ryker det ur skorsten är veden fuktig och röken är till största delen vattenånga med inslag av tjärrester bl.a. p.g.a. dålig förbränning. I värsta fall blir eldningen rena rama tjärdalen.
Förtydligande: "Lukt" är ju partiklar i luften som måste bäras av något, ex vattenånga. Är veden ordentligt torkad uppstår mycket lite vattenånga och någon märkbar lukt kan inte uppstå.
-
Tänk på att även rök från perfekt torr ved innehåller en hel del vattenånga. Ved består ju huvudsakligen av olika kolväten, vid fullständig förbränning bildar de koldioxid och vattenånga tillsammans med syre från luften. Om luftfuktigheten är hög och rökgastemperaturen längst upp i skorstenen låg, så kondenserar vattenångan och man får synlig rök hur torr veden än är och hur fullständig förbränningen än är.
En sak som orsakar lukt från röken även vid fullständig förbränning (och i all synnerhet då, eftersom fullständig förbränning i de flesta eldstäder betyder att man måste elda med luftöverskott, är kväveoxider (NOx). De bildas genom att syre och kväve i luften reagerar med varandra när de utsätts för hög temperatur i eldstaden. Dock är det ett mycket mindre problem i vanliga eldstäder än i kolvmotorer där förbränningen dessutom sker vid övertryck.
Till sist bör man också komma ihåg att flygaska som följer med rökgaserna kan orsaka lukt eller synlig rök även om förbränningen är perfekt. Askpartiklarna är så små att de oftast inte syns om vädret är torrt, i fuktigt väder kondenserar vattenånga på dem.
-
Tänk på att även rök från perfekt torr ved innehåller en hel del vattenånga. Ved består ju huvudsakligen av olika kolväten, vid fullständig förbränning bildar de koldioxid och vattenånga tillsammans med syre från luften. Om luftfuktigheten är hög och rökgastemperaturen längst upp i skorstenen låg, så kondenserar vattenångan och man får synlig rök hur torr veden än är och hur fullständig förbränningen än är.
En sak som orsakar lukt från röken även vid fullständig förbränning (och i all synnerhet då, eftersom fullständig förbränning i de flesta eldstäder betyder att man måste elda med luftöverskott, är kväveoxider (NOx). De bildas genom att syre och kväve i luften reagerar med varandra när de utsätts för hög temperatur i eldstaden. Dock är det ett mycket mindre problem i vanliga eldstäder än i kolvmotorer där förbränningen dessutom sker vid övertryck.
Till sist bör man också komma ihåg att flygaska som följer med rökgaserna kan orsaka lukt eller synlig rök även om förbränningen är perfekt. Askpartiklarna är så små att de oftast inte syns om vädret är torrt, i fuktigt väder kondenserar vattenånga på dem.
Sant. Däremot är fullständigt förbrända askpartiklar C, kol, och den rackaren används för rening, bl.a., så särskilt "farlig" är inte ren aska. Tvärtom så återbördar vi till naturen det vi lånat (ved). Vid "vanliga" förhållanden (torr ved och dimensionerad eldstad) så lånar vi faktiskt från naturen och gör ingen som helst skada. Får jag tillägga en grej: När träd fälls så lämna grenarna på marken där trädet fälldes. Då får marken tillbaka en del av mineralerna som vi "lånar". Samla alltså inte ihop "avfallet" från fällningen.
-
Sant. Däremot är fullständigt förbrända askpartiklar C, kol, och den rackaren används för rening, bl.a., så särskilt "farlig" är inte ren aska. Tvärtom så återbördar vi till naturen det vi lånat (ved). Vid "vanliga" förhållanden (torr ved och dimensionerad eldstad) så lånar vi faktiskt från naturen och gör ingen som helst skada. Får jag tillägga en grej: När träd fälls så lämna grenarna på marken där trädet fälldes. Då får marken tillbaka en del av mineralerna som vi "lånar". Samla alltså inte ihop "avfallet" från fällningen.
Lite mer teori bakom vedeldningen:
Vedens energi består i grunden av kemiska bindningar.
Fotosyntesen har satt ihop de enkla molekylerna i vatten och koldioxidtill stora molekyler av bland annat cellulosa.
Solenergin, som ärfotosyntesens drivkraft, omvandlas till kemisk energi i bindningarna mellan atomerna i de stora molekylerna.
Ved är alltså ingetannat än omvandlad och kemiskt lagrad solenergi.
Vatten ochkoldioxid består tillsammans av tre grundämnen: kol, syre och väte.
När veden förbränns fullständigtomvandlas all den kemiska energi som byggdes upp vid foto-syntesen till värme.
De stora molekylerna har åter brutits ned tillde ursprungliga molekylerna koldioxid och vatten.
Förbränningen påverkas av ett antal faktorer:
• bränslets beskaffenhet, det vill säga fukthalt och styckestorlek
• bränsletillförseln, det vill säga tillförselmetod och -frekvens
• förbränningstemperaturen
• uppehållstiden
• luft/bränsleförhållandet
• hur effektiv blandningen av bränsle och luft är
-
Sant. Däremot är fullständigt förbrända askpartiklar C, kol, och den rackaren används för rening, bl.a., så särskilt "farlig" är inte ren aska. Tvärtom så återbördar vi till naturen det vi lånat (ved). Vid "vanliga" förhållanden (torr ved och dimensionerad eldstad) så lånar vi faktiskt från naturen och gör ingen som helst skada. Får jag tillägga en grej: När träd fälls så lämna grenarna på marken där trädet fälldes. Då får marken tillbaka en del av mineralerna som vi "lånar". Samla alltså inte ihop "avfallet" från fällningen.
Nej, det finns inget kol kvar i askan efter fullständig förbränning. Kolet brinner ju upp och förenar sig med syre till koldioxid. Det som är kvar i askan är oorganiskt material - salter, hydroxider mm.
Ett sidospår: I trakter av landet som drabbades av utsläpp från Tjernobyl bör man komma ihåg att även radioaktiva ämnen som trädet har hunnit ta upp under sin levnad återfinns oförändrade - men koncentrerade - i askan. I sådana områden är det alltså inte helt lyckat att sprida aska på mark där man tänker odla livsmedel.
-
Stulen björk brinner bäst ;D
-
Nej, det finns inget kol kvar i askan efter fullständig förbränning. Kolet brinner ju upp och förenar sig med syre till koldioxid. Det som är kvar i askan är oorganiskt material - salter, hydroxider mm.
Ett sidospår: I trakter av landet som drabbades av utsläpp från Tjernobyl bör man komma ihåg att även radioaktiva ämnen som trädet har hunnit ta upp under sin levnad återfinns oförändrade - men koncentrerade - i askan. I sådana områden är det alltså inte helt lyckat att sprida aska på mark där man tänker odla livsmedel.
Denna vedtråd börjar bli verkligt intressant. Någonstans nämnde du nitrösa gaser och vad jag vet kan dessa inte uppstå vid vedeldning som inte innehåller några kväveoxider, däremot vid förbränning av fossila bränslen, ex bensinmotor, där syretillförseln också är begränsad. Vedeldning är det mest miljövänliga då vi endast omvandlar solenergi (fotosyntes) till värme. Observera att energi aldrig kan förstöras utan endast omvandlas. Det spår vi efterlämnar är endast vattenånga och hur giftig den är vet nog alla.
Jag nämnde askpartiklar eftersom de kan följa med vattenångan vid dålig förbränning.
-
När det gäller kväveoxider så behövs det inget kvävehaltigt bränsle för att sådana ska uppstå. Kvävet finns ju i luften, och det kan förena sig med syre om temperaturen är tillräckligt hög och det inte finns tillräckligt med annat bränsle till hands för att reagera med allt syre. Kväveoxider bildas nästan uteslutande när det är överskott på luft, [fortsättningen är offopic]i en förbränningsmotor stiger kväveoxidhalten i avgaserna kraftigt om bränsleblandningen är lite för mycket åt det magra hållet (det är därför det är så noga med lambdareglering på bilar med katalysator). Dieselmotorer är absolut värst på att släppa ut kväveoxider, i och med att de ständigt går med luftöverskott. Och detta trots att maximitryck och -temperatur vid förbränningen är lägre än på en jämförbar motor med gnisttändning. Intressant nog är avgaskraven för personbilar utformade så att en dieselbil får släppa ut 8 (eller 16?) gånger så mycket kväveoxider som motsvarande bensin- eller etanoldriven bil i samma miljöklass.
-
Mer OT: Stämmer detta med dieselmotorer som du nämner. Miljökramarna har vurmat för denna gifthärd och jag har fått många glåpord då jag påstår att den &#!! motorn förpestar vår annars så angenäma tillvaro. Som så många gånger tar aldrig folk reda på reella fakta utan förlitar sig på vad media påstår, what ever. Media och dess okunniga journalister är ju dagens Gud(ar) och materiell fakta är lögn. Ur led är tiden!
Tillbaka till Topic:
Jag har läst spaltmetrar om den "miljöovänliga vedeldningen" och upphör aldrig att förvånas: Hur kan omvänd fotosyntes vara en miljöfara? Med den logiken är ju solen och hela Kosmos en miljöfara!
-
Mycket av både dieselhyllningar och vedeldningssågande är följder av effektiv lobbyverksamhet. Klockan är mycket och jag ids inte utveckla saken mera just nu, jag kommer bara att reta upp mig och ligga sömnlös i natt om jag gör det >:(
-
Spill ingen krut på bränd gås. Liknande saken har diskuterats i kretsarna sedan Demokritos tänkte till några hundra år f.Kr. Han gav upp och blev kallad "Den skrattande filosofen" - Han skrattade åt människornas dårskap. ;D
Med gott samvete eldar jag vidare, dock ej med fossila bränslen. o:)
-
Nu vill jag lägga mig i .
Ved innehåller inte bara tre grundämnen och det kan aldrig bli enbart en " omvänd fotosyntes " .
Trädet är ett komplext levande ekosystem som ur marken via rötterna tar upp mineraler . Mer eller mindre bra .
Man har tex hittat en pilart som kan rensa marken från sesium från Tjernobyl . Andra träd kan användas för att ta upp andra miljögifter vilket i förlängningen gör att även veden kommer att bli giftig .
Tjäran som bildas vid oriktig förbränning innehåller bla fenol som finns både i trä och i stenkol . Fenoler är mycket canserframkallande .
Bildandet av dessa ämnen kan reduseras med riktig förbränning men det kommer alltid att finnas .
Vissa träd eller produkter av trä går att äta tex konstgjord vanilj ur gran . Medans andra träd är mycket giftiga tex idegran . Vilket måste betyda att ved inte bara är ved , men också att olika träd beter sig och innehåller olika ämnen .
Samma sak med luften som går in i en förbränning . Den består av mycket mer än syre . Även en del föroreningar som inte finns i ren luft tex svavel från förbränning saltsyra och mycket mer vilket ger fler grundämnen som kan para ihop sig och bilda nya ämnen som är mer eller mindre skadliga .
Bensinanvändningen är en större miljöbov trots miljöanpassningen än vad diseln är trots vad många tror .
-
Mycket kortfattat fungerar eldning av vedartade växter, ja alla växter, så här:
När du slänger i en vedklabbe så sker en exoterm kemisk reaktion. Är du med? Den energi som trädet, i detta fall, band när det växte, strålar nu ut i värme och ljus *och* koldioxid samt vatten(ånga). Om du lobbar för fossila bränslen är din ensak men du kan inte förneka ovanstående! Därmed avslutar jag denna tråd för mer går inte att förklara.
-
Man kan också dra sig till minnes ett uttalande från någon av de här professorerna Hubendick, det är något i stil med: Om evolutionen har sett till att människan har blivit resistent mot någon luftförorening så gäller det röken från vedeldning.
-
Stulen björk brinner bäst ;D
Lågvattenmärke !!!
Jag har hört talas om folk som blivit av med sina fina vedstaplar som de kämpat länge med. Och jag kan tamigfaen inte begripa hur någon kan vara så gemen att han stjäl ved?
-
torr ved utav Rönn och bok värmer bäst! :)
-
Säga vad man vill om granved, men den är lätt att tända i alla fall. Det behövs ju knappt papper, det räcker nästan att sätta tändstickan mot träet direkt. Skall man göra samma sak med rönn så får den nog vara ordentligt finhuggen.
Men efter att det tänt sig stoppar jag gärna in en rejäl bit rönn ::)
Angående stulen björk, så beror det ju på vart och hur den är stulen. Att stjäla ur annans vedtrave är det nog inte många som gör, men att stjäla bortgallrade småbjörkar som ingen ändå tar till vara är lättare att ha överseende med.
-
Jag har hört talas om folk som blivt av med sina vedstaplar, de som legat långt bort. Och jag kan bara inte förstå hur nån kan göra så?
Men om man snackar om vilken ved som värmer bäst, så måste jag tipsa om att elda med briketter.
Jag köper i lösvikt briketter av ett lokalt hyvleri, de är stora som hockeypuckar ungefär, ibland upp till 30 cm långa, beroende på hur hårt de pressas, jag tar ca; 500 - 750 kilo på kärran, och bär in i inredda bananlådor.
Hämtar ca; 4 - 4,5 ton, typ 6-7 lass per år, och betalar 1,10 numera per kilo, om mina grabbar hjälper mig att bära in ett lass, så gör vi det på 10 minuter, ensam tar det väl en halvtimme.
Fördelen är att detär perfekt torrt, sotar inte det minsta, och efter ett tag så blir man en hejare på att få upp pannan till perfekt arbetstempratur.
När jag eldar med ved, måste jag sota pannan en gång per månad, o ibland ryker det som fasen ur skorstenen, icke så med briketter, man kan ibland se lite värmedaller från skorstenen bara.
Är det ingen mer på forumet som eldar med briketter?
-
Jag har hört talas om folk som blivt av med sina vedstaplar, de som legat långt bort. Och jag kan bara inte förstå hur nån kan göra så?
Men om man snackar om vilken ved som värmer bäst, så måste jag tipsa om att elda med briketter.
Jag köper i lösvikt briketter av ett lokalt hyvleri, de är stora som hockeypuckar ungefär, ibland upp till 30 cm långa, beroende på hur hårt de pressas, jag tar ca; 500 - 750 kilo på kärran, och bär in i inredda bananlådor.
Hämtar ca; 4 - 4,5 ton, typ 6-7 lass per år, och betalar 1,10 numera per kilo, om mina grabbar hjälper mig att bära in ett lass, så gör vi det på 10 minuter, ensam tar det väl en halvtimme.
Fördelen är att detär perfekt torrt, sotar inte det minsta, och efter ett tag så blir man en hejare på att få upp pannan till perfekt arbetstempratur.
När jag eldar med ved, måste jag sota pannan en gång per månad, o ibland ryker det som fasen ur skorstenen, icke så med briketter, man kan ibland se lite värmedaller från skorstenen bara.
Är det ingen mer på forumet som eldar med briketter?
Inte jag, men jag har en bekant som provade. Han laddade in lika mycket briketter i pannan som han brukade med ved, alltså knökafullt!
Att anläggningen blev överhettad och kokade är inte att överdriva! ;D Han hade det svettigt en bra stund! ;D
-
Inte jag, men jag har en bekant som provade. Han laddade in lika mycket briketter i pannan som han brukade med ved, alltså knökafullt!
Att anläggningen blev överhettad och kokade är inte att överdriva! ;D Han hade det svettigt en bra stund! ;D
He he, jo man får tänka på att det är mycket högt eldningsvärde, eller vad det heter, kanske dubbelt mot torr blandved?
Men man lär sig med tiden :)
-
Lågvattenmärke !!!
Jag har hört talas om folk som blivit av med sina fina vedstaplar som de kämpat länge med. Och jag kan tamigfaen inte begripa hur någon kan vara så gemen att han stjäl ved?
Svenne Rubins Du värmer dig med min ved (http://www.youtube.com/watch?v=UzOHVlbExao#)
Har faktiskt ertappat en vedtjuv "på bar gärning".
En äldre dam som just lastat sin lilla halvkombi full med björkved från ett upplag som jag hade i anslutning till en skogsbilväg.
Snacka om att man blir paff!!!, för man förställer sig ju att det ska vara någon medelålders och halvkriminell mansfigur som håller på med dylika tillgrepp.
:o
-
Va gjorde du? Tog betalt eller fick hon lasta ur?
-
Undrar också om upplösningen, vad som hände efter du fick syn på'na >:(
-
När man ertappar en dam i övre medelåldern med att stjäla ved så blir situationen nästan pinsam. :-\
Dessutom var det en ytterst ångerfull tjuv vill jag lova, så plånboken kom fram ganska omgående, men jag nekade betalning och skickade iväg henne med lasset som i bästa fall var 1 m3.
Dock med en bifogad reprimand om att inte "återvända till brottsplatsen" och mera lagliga metoder för framtida vedfångster.
Hur skulle ni ha gjort?,,,,
-
Hur skulle ni ha gjort?,,,,
Samma förmodligen, eftersom hon verkade ångerfull och visste att hon gjorde fel. Hade hon däremot uppträtt på annat vis hade man kanske tvingat henne att lasta ur eller till och med polisanmält. Något kok stryk kan väll däremot inte bli aktuellt om det är en gammal dam ;D
-
Hur skulle ni ha gjort?,,,,
Bra gjort Lumber, tror (Hoppas) jag gjort samma. Vet inte varför jag tycker det är så nedrigt att själa ved? Kanske för att det betingar ett litet värde, men har kostat en massa svett?
-
Finns de som tycker att jag skulle ha begärt 1000/1500:- för veden eller hotat med bylingen.
Skammen att bli ertappad med stöld har dock sitt pris, så förhoppningsvis var detta straff nog?.
-
Klokt :-*
När hon inte fick betala sig ur situationen så blev förhoppningsvis det svårare att komma att känslomässigt komma undan.
Om hon nu hade den funktionen igång inom sig, är inte alla som har det.
-
Jag eldar sälg för tillfället, och det var en positiv överraskning. Jag trodde det skulle vara som att elda asp eller tall, men det är i princip likvärdigt med björk skulle jag vilja påstå. Långvarig värme och fantastiska glödbäddar blir det.
-
Ek och björk värmer bäst. Jag har ingen ek, så björk är det bästa naturen kan erbjuda här.
Jag eldar ytved/bakar av åkergran nu, jag får bära nästan dubbelt så mycket som om jag haft björkveden tillgänglig..
-
Svårt att få tag på i några mängder men t.ex. syren och rönn värmer bättre än björk. Eller ska vi vara på det här viset så värmer faktiskt kol bäst men då krävs starkt drag och tålig kamin....
-
"Humle", var inte frågan vilken ved?
Alla trädslag med hög torrvikt lär väl ha skapligt energivärde såvitt jag förstår..
-
Torr ved brinner bäst, blöt ved mindre bra och murken ved brinner inte alls. Torr ved som blivit blöt och sedan fått torka igen brinner inte heller så bra. Ungefär som torr svamp! Behöver man använda färsk ved är det bäst att använda färsk ved som är (rejält) frusen.
Förövrigt brinner fjällbjörk både i färskt tillstånd och i torkat.
Både sommar och vintertid.
Tät torr ved (björk, ek, bok mm) ger långvarig värme och fina glödbäddar. Porösare ved som ex. gran och tall ger oftast snabbare rejäl värme och det brinner väldigt intensivt. (Och därmed brinner det upp väldigt fort och ger inga/dåliga glödbäddar).
Iår eldar vi nästan bara torrgranar. (som torkat på rot) Brinner bra, ger bra värme men det får slängas in minst en gång i timmen, åtminstone under vargavintern som råder nu.
Den stora fördelen med björk är att det brinner väldigt lungt och sprätter inte så mycket. Bra om man har en öppen spis.
Men dom flesta idag har väl insats istället och då spelar det ingen roll. :)
Får jag välja föredrar jag avenbok, gärna sega och vresiga bitar för dom brinner i en halv evighet. Nackdelen är att dom är så jädrans töliga att klyva.
Ang. vedtjuvar så har jag faktiskt blivit påkommen en gång på grannens mark. Fick en sju helsikes utskällning av en "äldre herreman" som bor en bit bort. Åjo vad han vräkte ur sig, tills han förstod att veden jag "stal" var ur min egen trave då jag fått hugga ved på grannens mark och då staplat på densamma...
;) ;D
-
"Humle", var inte frågan vilken ved?
Frågan är bortglömd i all sin enkelhet. :)
Frågan (vilken ved varmer bast?) är dragen fram och tillbaka. De flesta gillar torr ved. Några tycker det går att elda med färsk frusen björk. Andra tycker det är knäppt. Alla vill vara experter. Tja, ganska normalt alltså... 8)
-
Får jag välja föredrar jag avenbok, gärna sega och vresiga bitar för dom brinner i en halv evighet. Nackdelen är att dom är så jädrans töliga att klyva.
Är det gott om avenbok där du bor? Jag tror aldrig jag sett någon enda i vilt tillstånd, och dom är inte ens vanliga som planterade, förutom som häck då. Lite fascinerande träd på något vis.
-
Frågan är bortglömd i all sin enkelhet. :)
Frågan (vilken ved varmer bast?) är dragen fram och tillbaka. De flesta gillar torr ved. Några tycker det går att elda med färsk frusen björk. Andra tycker det är knäppt. Alla vill vara experter. Tja, ganska normalt alltså... 8)
Just syren är ju väldigt häftigt att elda då energivärdet är 4500 kwh per kubikmeter medan björk har 2800 kwh per kubikmeter, ek har 3600 kwh per kubikmeter så stoppa spisen full med syren så blir det varmt! (:)
-
Många buskar har väldigt högt energivärde, jag tror tex. olvon ligger på ungefär samma som syren. Men det blir ju aldrig några större mängder av buskar
-
Ja det är nog bra att ha högt energi värde men men då ska ni tänka på att vara lite för siktiga med eldningen så spisen inte blir söder bränd att elda bara med typ ek är som att köra huvet i kamin liksom. :)
-
Den ved som har högst värmevärde (ek etc) brukar också vara tung och kompakt och därför brinner den långsamt. Den räcker alltså längre än lättare ved men ger inte högre effekt medan den brinner. Åtminstone så länge det rör sig om grova sammanhängande vedträn och inte splittrad eller finhuggen ved.
-
1 kg ved gir ca 4,2 kwh energi. Nesten uansett hva slags tre den kommer fra. Så enkelt er det.
-
Hej!
Som mitt forumnamn antyder så pysslar jag med eldning (men eldar dock inget jag inte får elda ;D). Utöver att vi värmar huset med ved i en modern vedpanna, så håller jag på med keramik, som jag bränner till 1300 grader i en vedeldat ugn.
Att alla trädslag i princip innehåller lika mycket energi pr kilo har redan nämnts ett antal gångar. Och om det hade varit lite enklare i praktiken att väga ved hade det förstås varit bättre att prata om antal kilo ved av nån viss fukthalt än kubikmeter.
En sak som däremot inte nämnts i tråden är effekten man kan få ut från olika trädslag. Effekt = energi som kommer ut pr tidsenhet. Effekten har ganska stor betydelse när man ska upp i temperatur från 1100 till 1300 grader. Exempel: Ek är tung och innehåller därmed mycket energi pr vedträ, men brinner långsamt så energin frigörs över lång tid och effekten blir låg och temperaturen går inte upp. Av de trädslag jag testat (gran, tall, björk, asp, rönn, lönn, ask, äpple, hägg) så är det i särklass bäst effekt på grova, tunga men torra björkklabbar.
Så mitt svar på trådens titelfråga: "Vilken ved varmer bäst?" är därför: grova, tunga men torra björkklabbor. Men svaret blir naturligtvis beroende på vad man eldar i.
Ett kuriosum: När jag är upp över ca 1250 grader då brinner även dyngblöt ved som vara den. Då är det så varmt att vattnet delar på sig i syre och väte, som ju båda brinner utomordenligt bra och nästan explosionsartat. Dock blir effekten dålig, för det går ju åt mycket energi för att omvandla all vattnet till gas.
-
En sak som däremot inte nämnts i tråden är effekten man kan få ut från olika trädslag.
Tack för bra inlägg!
-
En sak som däremot inte nämnts i tråden är effekten man kan få ut från olika trädslag. Effekt = energi som kommer ut pr tidsenhet. Effekten har ganska stor betydelse när man ska upp i temperatur från 1100 till 1300 grader. Exempel: Ek är tung och innehåller därmed mycket energi pr vedträ, men brinner långsamt så energin frigörs över lång tid och effekten blir låg och temperaturen går inte upp. Av de trädslag jag testat (gran, tall, björk, asp, rönn, lönn, ask, äpple, hägg) så är det i särklass bäst effekt på grova, tunga men torra björkklabbar.
Så mitt svar på trådens titelfråga: "Vilken ved varmer bäst?" är därför: grova, tunga men torra björkklabbor. Men svaret blir naturligtvis beroende på vad man eldar i.
Ett kuriosum: När jag är upp över ca 1250 grader då brinner även dyngblöt ved som vara den. Då är det så varmt att vattnet delar på sig i syre och väte, som ju båda brinner utomordenligt bra och nästan explosionsartat. Dock blir effekten dålig, för det går ju åt mycket energi för att omvandla all vattnet till gas.
Vilken effekt man önskar beror främst på hur stor effekt man kan ta tillvara. I en modern vedpanna kopplad till en ackumulator kan du ta tillvara en mycket hög effekt. Medan du med en äldre typ av panna med självcirkulation, utan ackumulator, inte kan ta tillvara särskilt stor hög effekt.
I en modern vedpanna med ackumulator vill du typiskt elda nära "märkeffekten" för att kunna tillgodogöra dig energin i veden så bra som möjligt. Det innebär att pannan helst skall brinna med hög effekt hela tiden, men inte så hög att temperaturstyrningen stryper eller stänger av fläkten.
Du kan reglera hur hög effekt du tar ut delvis genom att klyva veden olika grovt. Så vill jag påstå att du får ut avsevärt mycket högre effekt av finklyvd ek än av grov björkved. Och tvärtom.
Så att påstå att grov torr björk ger bäst effekt vill jag påstå är lite missvisande. Finklyvd torr björk ger högre effekt. Men det ger typiskt så hög effekt att en modern panna tvingas stypa eldningsförloppet. Grov björkved fungerar däremot bra, eftersom det ger mer "lagom" effekt.
I en kakelugn är däremot finklyvd björk perfekt att elda med. Men grov björk ger problem med för långt eldningsförlopp och för låga temperaturer.
-
Hej anders upponer
jo, jag skrev ju också att det "självklart beror på vad man eldar i."
I min vedeldade keramikugn har jag enbart naturligt drag från en 5,5 meter skorsten. Med finkluven ved blir det syrebrist, försämrat förbränning och sänkt effekt. Har man extratillförsel av syre, t.ex. med fläkt kan man få mer effekt med mer finkluven ved... självklart! och klyver man veden jättemycket....då är vi inne på fliseldning :-)
Och varken en jätteklabba eller flis funkar särskild bra i en vedspis... där ska det vara "kaffeved"
Alltså: vilken ved som värmet bäst beror på i vad man eldar, det kan vi väl vara överens om ;)
-
Alltså: vilken ved som värmet bäst beror på i vad man eldar, det kan vi väl vara överens om ;)
Nja... Det blir lite menlöst intetsägande. Men det är jobbigt svårt att säga emot. ;D
-
Hittade den här avhandlingen....
http://dalea.du.se/research/archive/a9ca89b3-edc2-4841-aed6-59510f60d94b/fbbb48b3-e661-433a-8fa0-5a17d466c235.pdf (http://dalea.du.se/research/archive/a9ca89b3-edc2-4841-aed6-59510f60d94b/fbbb48b3-e661-433a-8fa0-5a17d466c235.pdf)
där det visade sej att syrénen ligger i topp
-
Fast även i den artikeln handlar ju skillnade om rymndmått, inte kilon. Fortfarande så är det så (och motsägs inte av denhär uppsatsen) att det värmer nästintill lika mycket pr kilo.
-
Fast även i den artikeln handlar ju skillnade om rymndmått, inte kilon. Fortfarande så är det så (och motsägs inte av denhär uppsatsen) att det värmer nästintill lika mycket pr kilo.
Visst, men det är ju mycket lättare att mäta i rymndmått. Dels varierar vikten med fukthalt, dels har man sällan någon passande våg
-
För ett par år sedan tog jag efter viss tvekan ned en död tall och klöv upp till ved. Den stod inne bland granar och hade antagligen skuggats ihjäl. Den hade nog varit död några år för i princip alla grenar hade ramlat av och barken föll i stora flak när man rörde vid den. Jag trodde den var för dålig för att göra ved av men det var den bästa tall jag eldat. Den brann både bra och länge, trots att den inte var speciellt tätvuxen eller full av terpentin. Jag tyckte faktiskt den var betydligt bättre än vanlig ved från tall som levt när man sågade ner dom. Det samma gäller när man eldar tallgren. I bästa fall ett halvbra bränsle, inte alls i närheten av grangren. Men de döda, torra grenar som alltid brukar sitta kvar på nedre delen av stammen på tallar brinner utmärkt bra.
Är det bara jag som inbillar mig eller blir tall bättre av att stå död och "mogna" ett antal år innan man gör ved av den?
-
Jag har för mig att gammal torrfura beröms i Yngve Ryds bok "Eld". Så det kan nog ligga något i saken!
-
Det är nog svårt att bedöma eftersom döda tallar inte är något man tar ned, utan dem låter man stå kvar.
-
Är det törved så kan det brinna som attan men då får man se upp för tjärbildning i eldstaden. Annars är gamla tallar överlag tungt virke och som någon sa så är det torrvikten som avgör hör mycket värme man får ut.
-
Hej Pyromanen! Jag har byggt en keramik ugn typ side stoke. Har provkört den på bland ved, för fuktigt kom upp i 800gr funderade på om man skulle kunna +med gasol, borde väl funka bra?
-
Björk är den som anv mäst här i norr, men den ved som innerhåller mäst energi är bla ek (4500W /Kg torr) problemet med ek och ask är att dom blir otrolit varma och kan förstöra murad rökpipor så.
Jag har cs 150 kr torr ek som jag eldar med