Författare Ämne: Svärmfångstkupor (läst 6476 gånger)

Edward. · « **skrivet:** 13 maj-11 kl 02:14 »

Använd rena svärmfångstkupor

Du får använda svärmfångstkupor under perioden 15 maj - 31 juli, om du får tillstånd från tillsynsmannen. Kuporna ska vara väl rengjorda och får inte tidigare ha hyst ett bisamhälle med yngelröta. Ägarens namn, adress och telefonnummer ska stå på kupan.

Utbyggda vaxkakor får endast användas om de kommer från en bigård som varit fri från smitta de två föregående åren.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/binochhumlor/reglerforbiodling.4.1a4c164c11dcdaebe128000140.html

mvh edward

Edward. · « **Svar #1 skrivet:** 13 maj-11 kl 02:17 »

Värt att läsa

Regler för biodling
Du som är biodlare har ett ansvar att förebygga och hindra att smittsamma bisjukdomar kommer in till Sverige eller sprids inom landet.

Anmäl var dina bisamhällena finns
Om du har ett bisamhälle ska du anmäla till länsstyrelsen var det står. Du hittar blanketten för detta till höger. I anmälan ska du ange vilken fastighet bisamhället är stadigvarande uppställt på, och om det ska flyttas till en tillfällig uppställningsplats.

Du ska göra den anmälan senast den 31 mars vart tredje år. Om du startar en ny biodling eller tar över en som redan finns gör du anmälan när verksamheten påbörjas. Om länsstyrelsen frågar efter det ska du också lämna uppgifter om tillfälliga uppställningsplatser.

Förvara bikupor på rätt sätt
Tänk på att förvara bikupor som inte längre används så att bin inte kommer åt dem. Detsamma gäller honung, bivax och redskap som det kan finnas honungs- eller vaxrester på.

Anmäl sjukdom så snart som möjligt
Om du misstänker att du har amerikansk yngelröta eller varroakvalster i något av dina bisamhällen ska du genast anmäla detta till tillsynsmannen eller till länsstyrelsen. Sverige är indelat i zoner beroende på hur troligt det är att varroa förekommer inom området.

Hjälp tillsynsmannen
Du ska hjälpa tillsynsmannen att undersöka och behandla bisamhällen. Det gäller också om du råkar äga ett föremål där vildbin flyttat in. Tillsynsmannen ska ha möjlighet att bekämpa yngelröta eller varroakvalster på din mark och i dina byggnader om det behövs.

Detta gäller även om sjukdomarna inte upptäckts på din gård. Det räcker med att yngelröta anmälts eller påvisats tre kilometer bort under innevarande eller föregående kalenderår. För varroakvalster är avståndet sju kilometer.

Använd rena svärmfångstkupor
Du får använda svärmfångstkupor under perioden 15 maj - 31 juli, om du får tillstånd från tillsynsmannen. Kuporna ska vara väl rengjorda och får inte tidigare ha hyst ett bisamhälle med yngelröta. Ägarens namn, adress och telefonnummer ska stå på kupan.

Utbyggda vaxkakor får endast användas om de kommer från en bigård som varit fri från smitta de två föregående åren.

Följ reglerna för flyttning och import
För att skydda svenska bisamhällen mot varroa och amerikansk yngelröta gäller vissa restriktioner för hur bin får flyttas inom landet och importeras från andra länder. Du hittar dem via länkar till höger.

mvh edward

mt_knot · « **Svar #2 skrivet:** 13 maj-11 kl 07:52 »

Ska man tolka det som att tillstånd även krävs om jag vill ha en svärmkupa på samma fastighet som min bigård, i mitt fall en hage på ca 2ha, 150m från samhällena? Äger jag en skog på 3000ha kanske man ska tänka annorlunda!

Johan

Edward. · « **Svar #3 skrivet:** 13 maj-11 kl 10:41 »

Citat från: mt_knot skrivet 13 maj-11 kl 07:52

Ska man tolka det som att tillstånd även krävs om jag vill ha en svärmkupa på samma fastighet som min bigård, i mitt fall en hage på ca 2ha, 150m från samhällena? Äger jag en skog på 3000ha kanske man ska tänka annorlunda!

Det spelar ingen roll vart du ställer ut en fångstkupa , samma regler gäller överalt , bi flyger överallt , tror inte bierna är informerad 0m vart dina fastighets gränser går !

mvh edward

Feke · « **Svar #4 skrivet:** 08 dec-11 kl 08:25 »

Får man sätta svärmfångskuporna lite var man vill (naturligtvis med markägarens tillåtelse) eller är man tvungen att hålla sig i närheten av där man har sina kupor?

ieenilorac · « **Svar #5 skrivet:** 08 dec-11 kl 08:56 »

Citat från: mt_knot skrivet 13 maj-11 kl 07:52

Ska man tolka det som att tillstånd även krävs om jag vill ha en svärmkupa på samma fastighet som min bigård, i mitt fall en hage på ca 2ha, 150m från samhällena? Äger jag en skog på 3000ha kanske man ska tänka annorlunda!

Johan

Det måste ju kunna räknas som samma bigård i alla fall. Och som jag förstått det så behöver man inte märka sina kupor om det är uppenbart vems de är. Mina kupor, som står på min inhägnade tomt, är inte märkta. Jag anser det uppenbart att de tillhör mig när de står så.

Sen är jag måhända olaglig, men jag har inte anmält att jag har varroa i mina kupor. Bor man i varroa-område så har man ju varroa, om än i åtminstone mitt fall i mycket små mängder. I mina avläggare har jag inte kunnat räkna till ett enda varroa, men jag antar att de finns där i alla fall och att jag måste behandla dem. Och jag har använt en del utbyggda ramar, fast att de kommer från mina kupor med varroa i. Knasigt att blanda ihop yngelröta och varroa i reglerna, det är ju en stor skillnad på förekomst och riskfaktorer.

Reglerna är lite klumpiga tycker jag, följde alla dem till punkt och pricka så skulle bitillsyningsmännen ha väldigt mycket att göra. Jag uppmuntrar givetvis inte till att bryta mot reglerna, men man får ju ha lite sunt förnuft också.

Lindell · « **Svar #6 skrivet:** 08 dec-11 kl 10:37 »

Många tror att de inte har Varroa för att det inte syns på bina, när det börjar göra det är det mycket allvarligt.

ieenilorac · « **Svar #7 skrivet:** 08 dec-11 kl 11:40 »

Citat från: Sten-Åke Lindell skrivet 08 dec-11 kl 10:37

Många tror att de inte har Varroa för att det inte syns på bina, när det börjar göra det är det mycket allvarligt.

Syns på bina? Man ser det väl oftast på att man har ett nedfall på några stycken kvalster, särskilt efter vintern. Att man hittar 2-5 kvalster på bottenskivan är knappast ett stort problem om man behandlar mot varroa, vilket man ju ska göra om man har varroa, och det kan man räkna med att man har om man bor inom varroa-zonen.

Edward. · « **Svar #8 skrivet:** 08 dec-11 kl 12:55 »

Det är bara att läsa

Citat från: Edward. skrivet 13 maj-11 kl 02:17

Använd rena svärmfångstkupor Du får använda svärmfångstkupor under perioden 15 maj - 31 juli, om du får tillstånd från tillsynsmannen. Kuporna ska vara väl rengjorda och får inte tidigare ha hyst ett bisamhälle med yngelröta. Ägarens namn, adress och telefonnummer ska stå på kupan.Utbyggda vaxkakor får endast användas om de kommer från en bigård som varit fri från smitta de två föregående åren.

Sen är det så om man har varoa så räknas det inte längre som ett sjukdoms tillstånd.

mvh edward

ieenilorac · « **Svar #9 skrivet:** 08 dec-11 kl 13:02 »

Citat från: Edward. skrivet 13 maj-11 kl 02:17

Anmäl sjukdom så snart som möjligt
Om du misstänker att du har amerikansk yngelröta eller varroakvalster i något av dina bisamhällen ska du genast anmäla detta till tillsynsmannen eller till länsstyrelsen. Sverige är indelat i zoner beroende på hur troligt det är att varroa förekommer inom området.

Här står det att varroa är en sjukdom, åtminstone tolkar jag det så.

Edward. · « **Svar #10 skrivet:** 08 dec-11 kl 13:11 »

Ja , fast tiden har sprunget ifrån detta dokument ,bi tillsyningsmannen informerade för 3veckor sedan att den inte längre räknas som sjukdom efter smittan konstateras i ett område.

mvh edward

Edward. · « **Svar #11 skrivet:** 12 dec-11 kl 18:22 »

Svar till en mail fråga
"Får man sätta svärmfångskuporna lite var man vill (naturligtvis med markägarens tillåtelse) eller är man tvungen att hålla sig i närheten av där man har sina kupor? Att bitillsyningsmannen skall ge godkännande innan jag börjar förstår jag men måste man tala om var man sätter kuporna också? Kan ha he en synpunkt på placeringen?"

Att man ska ha tillstånd från tillsyns mannen beror på smitt spridnings risken.

Stor fara med yngel rötor finns på flera håll i landet.

Man får endast flytta friska rena vax och kupor med bin i mellan och över kyrko församlings gränser under säsong efter ett godkännande besiktning från tillsyns manen. Är de besiktad och god känt så kan man ställa dem där man vill. Ska de sedan flyttas igen över ett kyrko församlings gräns krävs det en om besiktning.

Så länge bi odlare har ögon kontakt med sin svärm äger han denne.

Värt att tänka på att bin som svärmar kan har anlag att svärma igen, kanske drottning bytte är att rekommendera

Vart man ställer ut fångst kupor är upp till en själv, fast om du ställer den i anslutning till bi odlings kollegans bi gård kan du förvänta dej en sur och icke hjälpsam kollega i många år fram över. Man ska även märka sin kupa med namn så att bi tillsyns mannen vet vems kupor det rörsig om.

Billigt och gratis kan bli dyrt och otrevligt i längden.

mvh edward

Edward. · « **Svar #12 skrivet:** 12 dec-11 kl 18:30 »

Grundlag

Främst berörs bin i Byggninga Balk.(Hela Byggninga balk finns att hämta på Projekt Runeberg )

21 kap. Om bi

1§ Flyga bi bort i annans skog, och följer ägaren dem till stock och hål, märker samma träd, och giver det byamän tillkänna; have ingen våld honom dem förtaga. Haver bisvärm satt sig i bärande och fridlyst träd; då skall den stockas, och ej träd huggas, eller spillas, vid bot, som i 13 kap. är sagt. Är den i annat träd; hugge neder, och tage bi sin saklöst.

2§ Hittar man bi å egen bolstad, eller den han äger lott i; vare hans, som hitte. Är det landbo; njute han tridjung, och jordägaren två lotter.

Hittar man dem inom annans hägnad; njute ingen lott därav: hittar man dem utom hägnad, i annans skog och mark; äge tridjung, och jordägaren två lotter. Säga tvenne sig samma bi hittat; njute han denna hittelön, som först lyste. Om den, som å annans ägor hittar, och ej lyser, utan borttager, och om den, som med mat och bete till sig lockar annan mans bi, urskils i missgärningsbalken.

Eftersom detta kapitel inte ersatts med annan lagtext är det fortfarande det som gäller, även om det känns lite förlegat i vissa stycken. Det som avses med bärande träd torde vara ek, bok, apel och oxel. Bisvärmarna representerade ett stort värde. Intressant är fördelningen av svärmen, eller svärmens värde, mellan upphittaren och markägaren. En allmänt spridd uppfattning bland biodlare är att lagen säger att man delar lika.

Så var det eventuellt före Magnus Ladulås – men biodlare kan vara konservativa. Tillämpningen av lagen kanske är lite svår idag eftersom få vet vilka som är byamän. Troligtvis motsvaras de av dagens kommunalråd. Erfarenhetsmässigt är det idag så att markägaren snarast är glad om man tar bort bina och inte kommer med några anspråk. Passusen om att locka till sig bin ”med mat och bete” är dock aktuell. Användandet av fångstkupor är även i dagens biodling starkt begränsad, om än av andra orsaker.

http://kupan.se/?page_id=33

mvh edward