Hej!
Sååå... Nu är det såhär, jag ha två höns hemma och vi kommer att skaffa fler. Det är gammelsvenska dvärghöns, och i framtiden kanske vi även skaffar ankor.
I Förrgår fick vi världens sötaste hundvalp, 11 veckor gammal. Hon är hur go och glad som helst, intelligent och tycker mycket om att få uppmärksamhet med mycket pussar och kramar. Efter att ha läst en del skräckhistorier på nätet gällande Jack Russels och höns,, Jack Russels verkar tycka mycket om höns, men inte för att mysa med dem, om man säger så. Jag tycker mycket om mina höns, men jag älskar även vår lilla nykomna tjej

Hönsen må ha en rejäl hönsgård med mycket plats, men de föredrar att gå fritt ute och klagar högljutt om de inte får göra detta. Vår lilla valp är dock fortfarande väldigt ung, så nu hoppas jag att kunna bryta, eller åtminstone minska hennes jaktinstinkter mot mina fåglar.
Idag var hönsen ute samtidigt som valpen, och hon är en mycket nyfiken liten tös och började genast springa mot hönan för att undersöka (jag hoppas att hon inte hade värre avsikter, instinkterna tar väl inte över så snart?)
Hursomhelst stoppade vi henne. Hönsen ogillar valpen och undviker henne, vilken nog är bäst tills vidare.
Nu undrar jag - har någon av er erfarenheter med Jack Russel Terriers och höns, och då inte bara negativa? Är tacksam för allt ni delar med er om! Om någon av er nu lyckats uppnå harmoni med denna ras och era hönor - hur bar ni er åt?
Är det en bra idé att gå in i hönsgården med valpen (kopplad såklart) varje dag så att hon vänjer sig vid hönsen?
Jag vet att det antagligen kommer krävas mycket jobb och tålamod, men det är jag beredd att ge för att de kommande åren ska bli så lugna och sorglösa som möjligt. Denna ras var faktiskt gjord för att döda, terriers har starka instinkter men jag hoppas att det ska funka! Valpen är trots allt bara 11 veckor än så länge.
Tack på förhand!