plöja på hösten

[mulen]

Varför plöjer bönder upp sina åkrar på hösten, efter skörd, vad är fördelen?
På våren plöjer de igen och sedan harvar....
Dum fråga men just höstplöjningen funderar jag över vad den gör för nytta.

[Skogsvilde]

Varför plöjer bönder upp sina åkrar på hösten, efter skörd, vad är fördelen?
På våren plöjer de igen och sedan harvar....
Dum fråga men just höstplöjningen funderar jag över vad den gör för nytta.

Man plöjer för att vända ner det dom växer på toppen.
Det finns ingen anledning att plöja igen till våren och vända upp friska fröer.
Men man jobbar med att slå i sönder klumpar med olika slags harvar för att få en jämn och fin såbädd.

[esten]

Njaeä, antingen plöjer man på hösten eller på våren. Ibland hinner man inte höstplöja för vintern hinner före. Andra föredrar att plöja på våren. Hård och styv lerjord är bäst att plöja på hösten då vinterns kyla och käle i jorden hjälper till att bryta sönder leran så den blir lättare att bearbeta med harven till våren. Sandjord har ju inte samma problem och där kan det tom vara bättre att vårplöja då omrörningen av sandjorden gör att den värms upp och blir redo för sådd tidigare. Lerjorden håller mer vatten och håller även kylan bättre och blir senare färdig för sådd och om man börjar harva eller plöja en lerjord för tidigt kan den packas och förlora sin struktur som behövs för att fröna ska gro jämt och fint. Sedan finns det andra jordtyper som är mellanting och som kan vara lika svåra att sköta tex mo och mjälajordar.

[torpjens]

Man plöjer på hösten om man har lerjord, som esten skriver, för att kokorna ska frysa sönder. Har man plöjt på hösten så plöjer man inte på våren.
Oavsett om man plöjer på hösten eller våren så harvar man på våren, då krossas de kvarvarande kokorna, jorden luckras och man får ett lager med mjuk jord överst (vanligen 5-15 cm beroende på gröda). Under den mjuka harvade jorden blir det som en nivå, eller avsats, ett golv, eller ett skikt, där det inte är så mjukt. Det gör att när man kör med såmaskinen så hamnar fröna på samma djup. Såmaskinen har rör eller skivor som trycks ned genom den mjuka jorden tills de hamnar på det hårda golvet och under den mjuka jorden.
När man sår vill man att alla frön hamnar på samma (eller nästan samma) djup. Beroende på vad det är man sår så ska de hamna olika djupt. För att fixa det ställer man in harven på det djup man vill att fröna ska vara på och sen harvar man på. När man harvar måste man köra många många gånger över varje del av åkern, det är ett enahanda och repetitivt jobb, därav uttrycket "att harva" för det känns som att man kör och kör och tjatar om och tjatar om.
Sen sår man som sagt. När man har sått så vältar man ofta. Då trycker man till ytan litegrann, det är för att jorden inte ska blåsa iväg och för att det ska bli en slät och bra yta som kan ta upp värme och för att packa jorden litegrann så att fröna får kontakt med jord - ungefär som när man planterar i en kruka. Sen hoppas man att regnet kommer. Det brukar det göra på varmvåren/försommaren.
Sen väntar man. Har man tur så går det bra och då kan man fram i augusti skörda. När det är klart så plöjer man igen.

[mulen]

Oki tack för svaret. I det här fallet handlar det om potatisland. Bonden plöjer och harvar på våren, sedan gödslar han och plöjer igen på hösten.

[esten]

Bonden kanske vill dra nytta av tjälen  under vintern då för att jorden ska reda sig fortare till våren. Och med vårplöjningen dels luckra upp jorden på djupet för potatisen samt att den ska värmas upp snabbare och bli lös och fin för potatisen

[mulen]

oki, hur är det här med maskar och andra saker som lever i jorden. En del förespråkar att man inte ska gräva så mycket i jorden för att bevara det.

[torbjorn]

Man bör ju inte dra alla slags jordar över en kam i det här fallet. Det är stor skillnad på hur t ex en tung lerjord ska behandlas respektive om det är mer frågan om sandjord eller mulljord.