Första gången!!

[Anette Ö]

I morse när jag gav hästarna så lät det oroligt i gethuset. Yes, tänkte jag och for dit o öppnade dörren och ut stormade alla getterna. Ja, det så klart Amiga kom vaggande efter de andra stor som ett hus . Tusan tänkte jag inga bebisar än. Jag trode det skulle bli i helgen men Amiga tycker nått annat. När de andra börjat som Amiga så har det ju inte varit långt kvar, absolut inte när flytningarna börjat. Varför vill Amiga hålla oss på sträckbänken, kan det vara så att hon tycker det är mysigt att jag springer titt som tätt och gosar med henne? Det måste nog vara så.
Dramat fortsätter
Anette

[Insanity]

Nu har jag läst igenom tråden och jag är minst lika otålig och nervös som alla andra

Kommer följa dramat med spänning

[Gris-Eva]

Jag har följt tråden med spänning och kan inte låta bli att jämföra Amiga med en av våra minigrissuggor.

Vår Gudrun (som nu är till salu) är en kopia av Amiga. Jag har vakat över henne hur många nätter som helst under de 4 kullar hon har haft. Och varje gång (utom den sista kullen) har hon knipigt när jag har varit i närheten.
Vid ett tillfälle så gick jag in bara för att ta mig en nattmacka.
När jag sen kom ut till henne efter ca 30 minuter så var hon färdig.

[regn]

När jag sitter ute och läser en bra deckare, dricker en mugg kaffe och äter en nybakt kaka och njuter av tillvaron så flyger det in en tanke i huvudet. Hur sjutton går det för geten?? Mer spännande än mordet i deckaren alltså.

[Balbina]

Inte jag.  Bäckenbanden vad det jag bestämde mig för att lita mest på.  När det sen har börjat, blir de ju svettiga, andfådda, oroliga o s v.  Reser sig och lägger sig.  Krafsar.  Kör bort alla kompisar.  Boar in sig nånstans där det känns tryggt.  Försöker få människan att vara med eller hålla sig undan, vilket nu den individen föredrar.  Men då är väntan i stort sett över!

Jo bäckenbanden brukar vara tydliga tecken iaf. på en förstagångsget. Med åldern och flera kullar så förlorar de dock sin spänst och det tecknet kan bli svårare att tyda.

Gris-Eva: flera av oss här har kommit fram till att våra getter vill att vi ska "hålla klöv", vara med och stötta, klia och massera. de flesta av mina kullar har fötts när jag varit med och ofta går de så snabbt mellan killing ett och två att de uppskattar hjälpen de får med att torka av ettan

[Lena A]

Och vi väntar... och väntar... och väntar på Amiga.  

Tur att det har varit så olidligt varmt den här helgen så att man inte kunnat vara utomhus utan kunnat kolla på den här tråden med jämna mellanrum för att SE HUR DET GÅR MED AMIGA!  

Jag kollar ett par gånger till ikväll, annars blir det första jag gör i morgon att kolla vad/om något hänt.  

Vi som så förväntansfullt avvaktar vad som händer borde ställa till med ett stort kalas när killingen (eller killingarna) väl är födda.  

[Gris-Eva]

Gris-Eva: flera av oss här har kommit fram till att våra getter vill att vi ska "hålla klöv", vara med och stötta, klia och massera. de flesta av mina kullar har fötts när jag varit med och ofta går de så snabbt mellan killing ett och två att de uppskattar hjälpen de får med att torka av ettan

Joda, vissa av mina damer kan inte grisa om jag inte är med.
Sätter jag mig bara i boxen så brukar den första komma.
Visst är det lite mysigt.

[Balbina]

Joda, vissa av mina damer kan inte grisa om jag inte är med.
Sätter jag mig bara i boxen så brukar den första komma.
Visst är det lite mysigt.

Ja jag gillar att få vara med. Brukar t.o.m få en liten tår i ögonvrån när de är födda och är upp och går och äter första gången :-)

[Anette Ö]

Hallojsa alla glada i sommarvärmen .
Amiga fortsätter att hålla oss alla på sträckbänken. Tänk att vi kunde ha så fel fast hon visade alla tänkbara tecken . Bebisen/ bebisarna mår i alla fall bra där inne och slår kullerbyttor så hela magen rör sig på Amiga . Hon vaggar runt i hagen och betar och ser allmänt förnöjsam ut. Nu när solen börjar stå som högst så ligger hon brevid mamma Hanna i gethuset och tuggar lite hö så det verkar inte bli nått idag  heller. Jag ska passa på o åka o handla men jag skulle ju inte bli förvånad om hon sätter igång när jag är borta, huvva hemska tanke .
Må så gott i värmen så uppdaterar jag senare.
Anette

[Anette Ö]

  DVÄNTAN ÄR ÖVER,MIRAKLET HAR KOMMIT
Klockan 16:30 gick jag ut och kollade Amiga och hon gick i hagen och betade,som vanligt. Jag satte mig vid datorn och kikade runt här på forumet . 17:30 kommer minsta sonen (5år) inrusande och ropade: Mamma  mamma kom fort,Amiga låter konstigt och bääar hela tiden. Jag tog trappan ner i två steg och höll på att slå ihjäl mig på kuppen, det hade ju varit lyckat . Väl ute så såg jag Amiga ligga ner och bääa. När hon såg mig så ropade hon :Hjäääälp mig (jag är helt övertygad om att hon sa så) När jag kom in och fram till henne så slickade hon mig på handen och jag tittade i baken på henne. Ut stack ett huvud och ett ben!!! Paniken kom farande som en.....jag vet inte vad. Amiga skrek och krystade om vart annat och där imellan tittade hon på mig och bad om hjälp. Jag fiskade upp mobilen för att ringa hmmm......... min jour . INGET SVAR . Vad göra??? Jag satte mig ner hos Amiga och tittade henne i ögonen klappade henne och talade om att bebisen sitter fast men vi fixar det här, du och jag Amiga. Sagt och gjort, jag satte mig ner bakom henne och befriade bebisen från fosterhinnor så den kunde andas sedan bad jag Amiga krysta för kung och fosterland. Samtidigt fick jag in tre fingrar och började lirka med benet som satt fast så bebisen typ låg på knä, ja ni förstår. Jag fick benet sträckt framåt och Amiga krystade samtidigt som jag lirkade med bebisen. Plötsligt släppte det och bebisen kom ut . Amiga la sig på sidan och suckade ca tio sekunder sedan hjälptes vi åt att få rent bebisen. Amiga slickade mina fingrar rena från fosterhinnor sen pussade hon mig på kinden , gissa vem som hade rinnande tårar .
Ute i hagen står nu Amiga med sin gudomligt söta son Bruno som är ljust beige med en vit stjärna mellan öronen, sååååå sött. Slutet gott allting gott, hoppas jag .

Tack alla ni som stöttat mig, kommit med goda råd och tänkt på mig och Amiga sedan jag startade tråden. Jag är säker på att era goda tankar hjälpte oss idag, puss på er alla.
Anette & Amiga & Bruno

[shandi]

Grattis till sonen Amiga o även till matte
Nu är äntligen väntan över så skönt
kram till er

[Balbina]

Grattis, skönt att allt gick bra till slut..... Nu vill vi se bilder..

[Lena A]

Grattis till er alla tre och hoppas lille Bruno får ett bra liv!   Vad skönt att det gick bra till slut.   Vi har ju alla väntat.....  

* bilder, bilder, bilder.....tids nog*

[Torptomten]

Man får lov att gratullera Amiga och hälsa Bruno välkommen och kanske också berömma matte som inte tappade fattningen eller följde kommentaren i Erik Sjödins bok "Getter" Getter behöver i regel ingen övervakning vid killandet. Bra gjort alla fyra och hälsa sonen att han har del i äran!!!      

[Gris-Eva]

Ett stor grattis till er alla. Skönt att det gick så bra i alla fall. Och jag vill även ge din unga son en extra stor kram för att han upptäckte att det inte stod rätt till med Amiga.
Tack vare honom kom du till undsättning så fort.

Nu kan vi alla sova gott om natten utan att behöva oroa oss för Amiga (och er).

Själv är jag lite i din situation då min lilla Elin (minigris) ska få sina första bäbisar när som helst.
Och visst är det lite nervöst... allt kan ju hända.

Kram på er!

[Kimma]

ÄNTLIGEN!  

Stort GRATTIS till Bruno,Amiga och dig, äntligen kan jag börja läsa andra trådar på forumet också    

[Anna]

Och jag som i princip hade bestämt mej att getter nog inte är nå't för mej - inte nu iaf. Så får man läsa om denna babylycka och så kommer suget som ett brev på posten! Otroligt vad sugen man kan bli av att läsa om andras djurungar. Oavsett om det handlar om höns, getter, minigrisar eller vad det är. Ja, ja. Var sak har väl sin tid och nå'n gång i livet ska väl jag också få rå om några getter. Just nu håller det på att kläckas kycklingar så jag får hålla till godo med dom. De är ju också söta...

[Anna]

Bilder, tack!!! Glömde att skriva det...

[Anette Ö]

Hejsan.
Tack för alla grattis vi fått, kram på er
Jag måste bara skriva och berätta lite om Amiga och lilla Bruno .
Amiga är en underbar mamma och hon är så mån om sin lilla son. Vi har efter noga övervägande insett att Bruno nog har en del studsboll med i generna, kan det vara pga att Amiga så ut som en badboll på slutet ? Amiga har fullt sjå att hålla sin lille bångstyriga son borta från de modell större killingarna. Bruno själv anser att han är störst, bäst och absolut vackrast av dem alla och han är definitivt kung i hagen . Han skuttar runt och skrämmer rent ut sagt skiten ur de andra killingarna, de är livrädda för honom . Alla våra getter är ju grå/svart/vita så Bruno sticker verkligen ut med sin ljusbeiga färg, det är nog därför de andra blir rädda. Att han sedan är kaxig som få med sina hela 20cm och springer och jagar de andra gör ju inte saken bättre direkt. Amiga har stor hjälp av sin mamma Hanna som hjälper henne att passa Bruno när han går på för långa utflykter i hagen. På kvällen när de går in och lägger sig i gethuset så ligger Bruno varmt och skönt mellan sin mamma och mormor, Bättre kan inte liten bock på ca 1 1/2 dygn ha det
Ha det så bra alla.
Anette

[Lena A]

Tack för uppdateringen.  

Vilket härligt getliv de små liven har hos dig.