Jag hittade första ägget efter mina islandshöns förra veckan!
Någon dag senare kom det ett till, och jag kände mig hur mallig som helst. Apstolt visade jag dem för
Manna som var här på besök, och när hon åkt låg de fina små äggen kvar på bordet för allmän beskådan.
Men när jag bara hade varit ute i några minuter för att hämta ved, såg jag bröderna Bus, dvs mina halvstora kattungar Max & Morris, slicka på något som låg på golvet... de hade snabbt som attan tagit sig på bordet och "lekt" med mina fina premiärägg tills de hamnade på golvet!
Dessvärre fick de genast belöning för det också, i form av innehållet!
Ibland känns M & M liiite för MYCKET...
Men skam den som ger sig
äggen hade bara fått små hål, så jag jagade bort busfröna och räddade äggen... tänkte att jag kunde steka dem och ha på en macka.
Just då gick strömmen.
Skam den som ger sig en gång till... jag tog lilla stekjärnet i gjutjärn och värmde den på braskaminen. En stund senare satt jag och åt mina allra första ägg någonsin, i mysigt stearinljus
Sådana stunder är guld värda. En lagom dos envishet i kombination med vetskapen om att man faktiskt kan klara det mesta, laga mat på spisen och hålla huset varmt trots att man är en av dessa flera tusen hushåll som "drabbas" av elavbrott... Shit vad det var tillfredsställande att sitta där i värmen och mumsa i sig goda ägg och sända en tanke till alla som sitter och fryser i sina tjusiga villor med bara elpatron...
Nu villade jag bort mig från ämnet.
Tillbaka till mina fina nya ägg: De var jättegoda!
En speciell känsla, att äta sina första "egenvärpta" ägg. Idag hittade jag två nya!
