Ättiksyrebakterierna i det här sammanhanget är just lactobaciller. Heterofermentativa lactobaciller skapar både ättiksyra och mjölksyra. De äter socker precis som de övriga i surisen (homofermentativa lactobaciller) som skapar enbart mjölksyra.
I en typisk genomsnittlig surdeg finns 80% mjölksyra och 20% ättiksyra, oavsett om den är nystartad eller ej. Man kan styra detta genom att höja temperaturen (mjölksyrahalten höjs och smaken blir mildare) respektive sänka temperaturen (ättiksyrahalten höjs och smaken blir starkare).
Smaken är som baken (!) men det har även betydelse för brödets struktur vilket man föredrar. Själv så gillar jag jättesurt och gärna litet fastare surdegsbröd, men då blir brödet gärna just mindre fluffigt och kanske tom platt av att det är för mycket ättiksyra som pajar glutenet. Detsamma kan hända om man blandar för hög andel surdeg i ett brödbak.
Temperaturen är viktig att hålla reda på även för vildjästen som finns i surdegen. >38 grader och den börjar dö, <8 grader och den dör då med (iaf så stoppas tillväxten vid dessa förhållanden, jag vet att vissa fryser jäst).
@FNY: Surdeg höjer degen med hjälp av kolsyra som produceras av bakterierna i surisen (diverse Lactobaciller), vildjäst höjer degen med hjälp av bakterierna i denna (Candida spec.). Vildjäst kan bildas i skikt ovanpå surdegar för de trivs bra tillsammans. Vildjästen käkar också sockerarter men lämnar maltosen ifred. Surdegsbaktisarna gillar däremot maltosen och tackar för detta. Jag får ofta en stark jästbildning ovanpå min surdeg och kan lyfta av "ett paket jäst" två gr/v om jag vill. Den jästen ser ut och luktar precis som köpejäst och används på samma sätt. Jag kan alltså använda den separat om jag vill och göra limpa av surdegen samtidigt
![Tongue :P](https://www.alternativ.nu/Smileys/classic/tongue.gif)
MvH
Christina G