Värma huset med öppen spis

[Onkel Tom]

I våras köpte vi ett hus som tidigare ägaren "torrlagt". Det gamla vattenburna värmesystemet hade frusit sönder och var slut så den tidigare ägaren har rivit ut bland annat radiatorerna. Pannan står kvar men rökkanalen är utdömd.

Värmen idag består av trefas elradiatorer runt om i huset.

Vi är ganska nöjda med det upplägget men vill kunna stödvärma mer med ved, frågan är bara vilken typ av lösning som är rimlig att införa. Vi skulle kunna köpa en stor täljstenskamin och ställa centralt i vårt stora rum, men jag är osäker på om golvet pallar med en så stor pjäs, måste man förstärka då?

Eller ska man gå på en lättare kamin med hög effekt samt öka på ventilationen kanske?

Är flera kaminer av enklare sort utspridda i huset bättre?

Vi har vedeldad panna i köket, förutom det två rum på nedervåningen. Övervåningen är två rum och en hall. Total är huset cirka 100 kvm.

Jag räknar med att vi gör nyinvesteringar på rubbet, så vi är inte så låsta vid befintlig skorsten eller så.

Någon här som värmer huset i huvudsak med moderna kaminer och har några erfarenheter att dela med sig av??

Just det, pelletskamin är inte intressant då vi har egen ved i massor. 

[kurt]

Vad värmer då den vedeldade pannan i köket, om det vattenburna systemet är utrivet? Finns det en fungerande panna så borde det väl vara bäst att satsa på ett vattenburet system, kaminer fungerar när någon sitter hemma och och matar dem hela tiden. Om rökkanalen behöver glidgjutas så kostar inte det så mycket.

[torbjorn]

Tunga täljstenskaminer brukar varken kunna eller få ställas direkt på golv, utan det krävs murat eller gjutet fundament för sådana pjäser. Ska man ha en kamin som går att ställa på golvet helt utan förstärkning, så brukar det bara vara de lättaste plåtkaminerna som kommer i fråga. Och de har istället andra nackdelar - t ex ingen värmemagasinering alls och alltför ofta kort livslängd.

Jag skulle nog föreslå att ni siktar på en modernare kamin i kombination med en luftvärmepump, och behåller elradiatorerna som underhållsvärme eller komplettering i avlägsna delar av huset.  I små tvåvåningshus behövs det ofta nästan ingen värme på övervåningen om vindsbjälklaget är väl isolerat och man håller bottenvåningen uppvärmd. När huset är så litet så ska det inte behövas särskilt många utspridda eldstäder.

[TW]

Öppna spisar är ingenting att satsa på. All värme far ut i skorstenen och dessutom måste elden övervakas för brandfarans skull. De hör ihop med tiden dä man var nöjd med +5 eller högst +10 grader inomhus på vintern.

I Finland och Norrbotten förekommer äldre öppna spisar med cirkulationskanaler. De är mycket bättre men inte alls bra.

Att elda i någon järnkamin betyder att man får väldigt mycket värme på en gång och sedan blir det kallt. Man är alltså tvungen att småelda för jämnan om man inte skall tvingas ventilera ut all värme åt kråkorna. Det blir ett ständigt passande och därför har man sällan tid att elda med ved.

Då återstår att antingen bygga tunga magasinerande eldstäder (med tillhörande murgrunder) eller att intallera nytt rörsystem och börja elda i vedpannan. Båda systemen har sina fördelar och nackdelar.
Om ni satsar på eldstäder i rummen föreslår jag plåtugnar av traditionell finländsk/norrlänsk modell. Ett runt plåtskal med tegelmurning inuti som fungerar i princip som kakelugnar. Murade med rent lerbruk utan cement. De är billigare och hållbarare än kakelugnar och tål att eldas hårdare så man får bättre verkningsgrad och längre tid mellan brasorna. När de är utbrända efter 50 års eldning knackar man bara ned tegelmurningen och murar om med nytt tegel inuti det gamla plåtskalet.

[Onkel Tom]

Vad värmer då den vedeldade pannan i köket, om det vattenburna systemet är utrivet? Finns det en fungerande panna så borde det väl vara bäst att satsa på ett vattenburet system, kaminer fungerar när någon sitter hemma och och matar dem hela tiden. Om rökkanalen behöver glidgjutas så kostar inte det så mycket.

Pannan värmer inget. Att sätta den i drift är inte något alternativ. Den ska ut. Det vattenburna systemet är dött och vi vill inte ha in något vattenburet igen.

[Onkel Tom]

Tunga täljstenskaminer brukar varken kunna eller få ställas direkt på golv, utan det krävs murat eller gjutet fundament för sådana pjäser. Ska man ha en kamin som går att ställa på golvet helt utan förstärkning, så brukar det bara vara de lättaste plåtkaminerna som kommer i fråga. Och de har istället andra nackdelar - t ex ingen värmemagasinering alls och alltför ofta kort livslängd.

Jag skulle nog föreslå att ni siktar på en modernare kamin i kombination med en luftvärmepump, och behåller elradiatorerna som underhållsvärme eller komplettering i avlägsna delar av huset.  I små tvåvåningshus behövs det ofta nästan ingen värme på övervåningen om vindsbjälklaget är väl isolerat och man håller bottenvåningen uppvärmd. När huset är så litet så ska det inte behövas särskilt många utspridda eldstäder.

Ja, du har nog rätt. Det är där jag är någonstans, eventuellt med någon extra ventilation för att cirkulera luften lite bättre i huset.

[Onkel Tom]

Öppna spisar är ingenting att satsa på. All värme far ut i skorstenen och dessutom måste elden övervakas för brandfarans skull. De hör ihop med tiden dä man var nöjd med +5 eller högst +10 grader inomhus på vintern.

I Finland och Norrbotten förekommer äldre öppna spisar med cirkulationskanaler. De är mycket bättre men inte alls bra.

Att elda i någon järnkamin betyder att man får väldigt mycket värme på en gång och sedan blir det kallt. Man är alltså tvungen att småelda för jämnan om man inte skall tvingas ventilera ut all värme åt kråkorna. Det blir ett ständigt passande och därför har man sällan tid att elda med ved.

Då återstår att antingen bygga tunga magasinerande eldstäder (med tillhörande murgrunder) eller att intallera nytt rörsystem och börja elda i vedpannan. Båda systemen har sina fördelar och nackdelar.
Om ni satsar på eldstäder i rummen föreslår jag plåtugnar av traditionell finländsk/norrlänsk modell. Ett runt plåtskal med tegelmurning inuti som fungerar i princip som kakelugnar. Murade med rent lerbruk utan cement. De är billigare och hållbarare än kakelugnar och tål att eldas hårdare så man får bättre verkningsgrad och längre tid mellan brasorna. När de är utbrända efter 50 års eldning knackar man bara ned tegelmurningen och murar om med nytt tegel inuti det gamla plåtskalet.

Intressant, men blir inte en sådan eldstad tung? Krävs förstärkning? Har du någon länk till den plåtugn du pratar om?

[olivia.k]

Intressant, men blir inte en sådan eldstad tung? Krävs förstärkning? Har du någon länk till den plåtugn du pratar om?

Finns det inte redan förstärkning? Kan du inte sätta tillbaka de eldstäder som en gång har rivits ut? Vedspis i köket, kakelugn i kammarn, etc.

[TW]

Just det!
I äldre hus brukar det finnas grunder för de gamla eldstäderna som någon tidigare ägare har rivit ut.

På finska kallas plåtugnarna för pönttöuuni. Slå in det på google så får du hur många träffar som helst.
Här är några exempel:
http://www.stubb.fi/ponttouuni.htm
https://tonttinro7.files.wordpress.com/2014/04/ponari.jpg
http://www.tupauunit.fi/ponttouunit/
http://www.hanhi.net/projects/pontto/index.html

Eftersom en bra plåtugn brukar gå på strax under 3000 euro inklusive murningsarbete och moms så kan det bli mer ekonomiskt i slutändan att dra in ett nytt vattenburet värmesystem från pannrummet som redan finns.

[Onkel Tom]

Finns det inte redan förstärkning? Kan du inte sätta tillbaka de eldstäder som en gång har rivits ut? Vedspis i köket, kakelugn i kammarn, etc.

Det finns inte så mycket uppenbart att utgå från. Vi har en bit där det också finns skorstenspipor men det är nu långt inne i en garderob. Men vedpannan ska ju bort där blir en liten "smatt" som vi borde kunna nyttja.

[Onkel Tom]

Just det!
I äldre hus brukar det finnas grunder för de gamla eldstäderna som någon tidigare ägare har rivit ut.

På finska kallas plåtugnarna för pönttöuuni. Slå in det på google så får du hur många träffar som helst.
Här är några exempel:
http://www.stubb.fi/ponttouuni.htm
https://tonttinro7.files.wordpress.com/2014/04/ponari.jpg
http://www.tupauunit.fi/ponttouunit/
http://www.hanhi.net/projects/pontto/index.html

Eftersom en bra plåtugn brukar gå på strax under 3000 euro inklusive murningsarbete och moms så kan det bli mer ekonomiskt i slutändan att dra in ett nytt vattenburet värmesystem från pannrummet som redan finns.

Kanoners, tack!

[olivia.k]

Det finns inte så mycket uppenbart att utgå från. Vi har en bit där det också finns skorstenspipor men det är nu långt inne i en garderob. Men vedpannan ska ju bort där blir en liten "smatt" som vi borde kunna nyttja.

Alla eldstäder sitter på samma ställe beroende på planlösning. Ja, det var vanligt att riva ut kakelugnen och bygga en garderob där istället. Jag har själv ett hus med den lösningen. Bara riva bort garderoben och sätta tillbaka eldstaden. Om du inte ser var eldstäderna har suttit så kan någon annan peka ut det för dig.  I ditt första inlägg skriver du " Vi skulle kunna köpa en stor täljstenskamin och ställa centralt i vårt stora rum, men jag är osäker på om golvet pallar med en så stor pjäs, måste man förstärka då?" vilket låter som du tänker sätta en eldstad mitt i rummet och det låter ju som en hemskt dålig lösning. Men det kan ju vara så att ni rivit ut väggar i huset och då är det mer svårt att förstå att det suttit en kakelugn mitt på väggen i nuvarande köket och då blir det problem.

http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/hustyper-och-planlosningar/

[Nordic Vargtand]

Det brukar stå angivet vikt under respektive modell för täljstenskaminerna, de större talar vi vikter på över ett ton.
Dessa kräver naturligtvis riktiga gjutna fundament.

Men, är det mindre modeller kan man ibland lösa saken genom att tex lägga in en (ordentligt urbottnad med singel) plint just under platsen (tänk på att gruset under plinten måste packas hårt med stamp eller maskin och att gropen måste vara väldränerad) där den skall stå och fälla in en bjälke mellan två bärande punkter i grunden, dvs tex denna extra plint och en annan bärande punkt i grundmuren som håller för tyngden.

Det finns även moderna insatskassetter som är ganska ok tycker jag och lätta att installera mot en gammal rökgång.

Om ni vill värma med el så skulle jag sätta in en värmepump av bra kvalitet (de är dyrare men det är värt det) och sedan installera en sådan gjutjärnsinsats om det finns gamla rökgångar, detta är inte så extremt byggprojekt och ger tillräcklig stödvärme för värmepumpen kalla vinterdagar.
Inte lika bra som en accumulatorpanna förstås, men det brukar gå att sy ihop någonting som i allafall fungerar för detta om man har el som huvudvärmekälla.

Så har vi gjort i stugan och det fungerar hyfsat.
Riktigt kalla dagar då värmepumpen inte fungerar med kylslingan så fungerar den ungefär som ett vanligt elelement.
Välj en bra anläggning som har tyst fläkt och litet vibrationer, annars kommer ni att ångra er, tro mig...
De dyrare anläggningarna har dessutom upp till ca 25-30% högre verkningsgrad än de i mellanregistret (som i sin tur har över 100% högre verkningsgrad än de allra billigaste...) Med litet planering kan man få ned elförbrukningen till en tredjedel enbart med värmepumpen store delar av året.

Men, jag har valt att behålla de gamla elradiatorerna där som säkerhet.
De nya är skitkvalitet så de gamla som var tillverkade i Norge och motsvarande lär knappast gå att få tag på längre och de nya är INTE bättre, de har INTE högre verkningsgrad, det är bara skitsnack då de bygger på exakt samma princip (Jag har skruvat isär båda typerna och mätt upp slingorna så jag VET, visst de gamla kan tappa något i effekt, men ingående ström är fortfarande ganska ekvivalent mot utgående värme enligt samma kurva som en ny så det har ingen praktisk betydelse) men med sämre byggkvalitet, men däremot kan man ansluta en extern thermostat till äldre radiatorer eller grupper av äldre radiatorer via en kontaktor tex  (och se över elsladdarna!) så får man modern verkningsgrad, eller till och med bättre. Det går utmärkt att använda en modern elektronisk thermostat ihop med äldra radiatorer, man räknar på samma sätt ihop den totala belastningen och väljer thermostat/kontaktor efter det med litet mariginal.

[kackelmann]

Ska du ha en större eller flera mindre eldstälder är lite en fråga om planlösning och möjligheter.
Öppen planlösning fungerar bra med större eldstäder.
Har du många rum, även med öppna dörrar, så går inte värmen rummen emellan så bra.

Nackdelarna med flera små eldstäder är många men man kan lära sig leva med det.
Tar längre tid att tända i flera små eldstäder än en stor.
Fler eldstäder innebär mer skötsel av eldstäder och pipor.
En liten eldstad tar mer plats propotionellt till effekten än en större.
Du får skräp från veden på fler ställen än ett i huset.

Kan du leva med detta så kör på flera mindre. Det är trevligt med eld i rummen och skräpet lär man sig hålla efter. Bra att kunna välja också var man vill ha värmen för dagen. Skulle en bli obrukbar pga. fel i eldstaden eller pipan så kan man bulla upp sig i de andra rummen.

Eldar själv i tre små eldstäder på ca 90 kvm ett plan. Ingen annan värme.

[Onkel Tom]

Tack för alla synpunkter. Jag ska räkna lite på slutkostnaderna för olika alternativ så får vi se var vi hamnar.