Jag menar förstås återtag. Är ingen som skickar sina allmogefår till scan. Risken är väl att de hamnar under 16kg eller var gränsen går där de betalar ut 0kr. En del sparar sina bagglamm över vintern och slaktar dem efter deras andra sommar. Men det blir nog knappast lönsamt om man hör till dem som köper hö och inte söker EU-stöd.
Fällarna från allmogefår är väldigt vackra. En del fällar kan man sälja för 2-3000kr. Därför anser jag det inte osannolikt att det är mer lönsamt att slakta sina bagglamm än sälja dem för 1100kr exkl moms.
Det är snicksnack att det skulle vara omöjligt att få ett rimligt slaktutbyte från Allmogeraserna, om man undantar de allra minsta som t.ex. Dala-Päls. Det är tråkigt att Allmogeraserna ska behöva få dåligt rykte, när det faktiskt inte är så att de växer sämre än andra raser.
Tillväxten för lammen är ungefär likadan som för andra lantraser som Finull eller Gotlandsfår, det som mest skiljer är att de vuxna djuren är mindre i medelstorlek. Och dessa raser dras inte med det dåliga ryktet...
Jag skickar mina KRAV-Helsinge lamm till Scan. Och har kontrakt. Och får tillräckligt bra betalt jämfört med arbetet med att sälja lådor.
Ska man sälja 20-25 lammlådor eller fler, så måste man sälja till fler kunder än bekantskapskretsen, och då blir det mycket administration, som jag slipper genom att sälja till Scan. Hade jag många fler lamm att slakta, så blir lådorna intressanta igen, då skulle det gå att slakta flera gånger under hösten t.ex.
Jag skickar en KRAV-post (= minst 18 lamm de senaste åren) med i huvudsak bagglamm varje höst. Vi gör återtag på de flesta skinnen, men inte alla. Samtidigt så skickar vi utslagstackor.
Vi hemslaktar ett eller två lamm och/eller kanske någon yngre tacka som inte fungerar så bra (uselt mor på andra försöket eller utläkt juverinflammation t.ex.).
Nästan alla tacklamm säljs som livdjur men bara några få baggar, så på en besättning på 20 tackor blir det normalt 18-20 bagglamm att slakta.
Jag får ett bra utbyte på mina lamm. Men att göra som vi gör, kräver att man har minst 18-20 tackor, och att man odlar eget grovfoder. Man måste skicka tillräckligt många djur, med tillräckligt bra kvalitet, annars blir det avdrag för för få djur, eller för dåliga vikter.
Slakten sker vid ca 7 månaders ålder. Förra årets medeltal ser ut så här;
Klassning R; Medelvikt 20,5; medel fettklass 2
Minsta lammet vägde enligt Scan 16,7 kg, det största 24,5 (för stort för att ge bästa pris enligt Scan)
Bästa lammen klassade R+, sämsta O+.
Tidigare år har vi fått enstaka lamm klassade U och U-, men så blev det inte förra hösten. Våra resultat ligger i linje med Lammproducenternas mål för sina medlemmar...
Vi använder samma uppfödningsmodell för lammen som är gängse vid uppfödning av lamm för slakt, nämligen en kontrollerad foderstat under hela året, med analyserat foder, framräknad foderstat på stall med lämpligt kraftfoder efter behov.
Slaktlammen går på återväxtvall under hösten, men får inget kraftfoder. Givetvis ser vi också till att sköta parasitprevention och ge mineraler och E-selen på lämpligt sätt.
Vi har vallar för grovfoder särskilt avsedda för fåren, och fodrar ensilage från rundbal, kraftfoder är dels fårpellets och/eller åkerböna/ärt/korn samt koncentrat, beroende på vad som går att få tag på och som passar i foderstaten.
Men om man avstår från kraftfoder i tillräcklig mängd relativt grovfodret, så får man tackor som inte kan mjölka tillräckligt i början, då blir det sämre tillväxt på lammen.
Det har tagit oss 8 år att få fram en välfungerande uppfödningsmodell för våra Helsingefår, vi hade också slaktvikter på 13 kg i början, nu fungerar det betydligt bättre sedan några år tillbaka...
