Hej!
Det finns föreningar för båda rödkulla och fjällko, jag antar att du besökt deras hemsidor? (Finns även en förening, Äldre Boskap, som bevarar fjällkons mindre släkting den fjällnära kon.)
Det är väl inte mycket värre krångel med Jordbruksverket för nötkreatur, än vad det är för t ex får. Du ska registrera produktionsplats och få SE-nummer. Sen ska du rapportera alla djur som kommer in eller ut till och från gården, dvs födslar och slakt/dödsfall, och köpta och sålda djur. Dessutom vill föreningen ha koll på vilka djur du har, och de vill säkert hjälpa dig med livdjursförmedling också.
Om det behövs kraftfoder beror på. Eftersom du är intresserad av bevarande utgår jag från att du tänker ha kor som får kalvar, och de kan behöva kraftfoder under högdräktigheten och digivningsperioden.
Kor ska ha tillsyn, foder och vatten minst 2 gånger dagligen. Rent strö när de är inne. Utöver det ska deras klövar skötas vid behov och de kan behöva klippas när/om de tas in på hösten. Kalvar, kor runt kalvningen och sjuka djur behöver extra omsorg, förstås.
Mtp vinterklimatet i Halland rekommenderar jag att du har dem inne på vintern, annars är det risk att de trampar sönder marken och går runt i lervälling = klövproblem. Du får ha kor uppbundna om ladugården är byggd så, däremot får du inte bygga ny ladugård med uppbundet system, då är det lösdrift som gäller. (
Lösdrift i den betydelse som kobönder använder, alltså ha korna gåendes lösa i ladugården, man kan ha dem t ex i boxar. Det är motsatsen till uppbundet system. Lösdrift betyder ju något annat för hästägare.) Jordbruksverkets bestämmelser för mått i ladugårdar gäller alltid, oavsett byggnadens ålder. Besök deras hemsida!
www.jordbruksverket.se