Oroliga för killning..!

[kobbe]

Vår Göingeget blir rundare och rundare om magen och vi väntar förstås nyfiket på vår första killing (eller killingar!). Hon går ute i en hage tillsammans med bocken, som är en rätt kaxig typ som gärna äter upp hennes mat och buffar henne i sidan med hornen. Just det går väl att lösa genom att tjudra honom vid utfodringen, men vi är oroliga för killningen och hur bocken kommer att hantera det.
Ska vi låta henne gå i en egen hage tills hon har killat eller ska vi ta in henne och låta honom vara ute, eller tvärtom? Eller ska vi inte alls vara oroliga?
Om nån har råd att ge oss nybörjare så är vi tacksamma!

[Yvonne]

Rekommenderar Er att ta in geten som ska få killing.
Föder hon ute nu (på natten) så är risken stor att killingen fryser ihjäl. Ang bocken så är vår erfarenhet att bocken vill konkurera bort alla även små. Vi har låtit dom gå ihop när killingarna kan springa undan. Risken är också stor att bocken är på geten när hon ska till att föda.

[kobbe]

Tack för ditt svar, det låter som en bra idé. Vi har just själva börjat fundera i dom banorna. Vi får ta ut henne på promenad istället tills det är dags för killning.

[Mossedals Lantrasgård]

Det sägs att vi "vet" vad som är "rätt" - det är bara att känna efter. Är ni oroliga så finns säkert anledning till detta, och ni bör ta allvarligt på er maggropskänsla.
Vill bara tala om att våra getter går med bockarna (men de är i.o.f.s. flera getter = kanske mindre tryck på varje enskild get?). Visst bufflar bockarna och ska ha mat först etc. men getterna verkar klara av detta utmärkt. Ska stalla in getterna innan de killar (och bockarna får gå i annan hage)... men vill bara lyfta fram att en get redan killat (p.g.a. tidig rymning till bockarna i höstas). Denna get killade UTE och varken hon eller killingen, som är fullt frisk, verkar visa något intresse av att gå in. Båda bockarna är otroligt snälla mot killingen (givetvis döpt till Glenn ).

Vi som tidigare bara haft får var rejält oroliga för killingen - att den skulle frysa, att mamman "lämnade" den liggandes i ensilaget då vi fodrade med kraftfoder på annat ställe etc. (geten var inte alls så mammig som vi tycker att tackorna varit). Med "facit" kan vi bara säga att getterna är MYCKET mer tåliga än får... och de sköter det mesta utmärkt om de bara har möjlighet att bete sig naturligt.

Bockarna är fortfarande buffliga mot getterna vid fodring, men det är ju deras sätt och de iklär sig goda fädersroller mot killingen. Killingen är frisk, verkar inte frysa och geten och killingen har ständig määääää-kontakt med varandra. Numera följer killingen med flocken vart den än går - även genom stängslet  

Lycka till med utökningen!
Maria med familj.