Deta är andra våren med vuxna ankor, precis som förra våren är det en av våra två hanar som evist och halvgalet jagar mig så fort han kommer åt...
Vi har dem lösa på gården ochvet aldrig riktigt vart de är, rätt som det är när jag går mellan husen på gården inser jag att hanen kommer rännandes som en tok bakom mig, fattar inte hur den hjulbenta kraken kan springa så fort.
Jag brukar roa mig med att går hit och dit, vända och gå tillbaks bara för att se om han hänger på, vilket han alltid gör
Låtsas jag om som att jag inte ser honom slutar det oftast i att han nafsar/nyper mig i byxbenet när han hinner upp mig. Oftast vänder jag mig dock mot honom då stannar han till, stannar jag ochså så brukar han ställa sig och putsa fjädrarna(?)
Nu har allt blivit värre, nu när han gör sina tokryck så sprinegr alltid andra hanen ikapp honom och gör en såndär maktdemonstration(våldtäkt) och efter det så våldtar de alltid en av honorna(alltid samma stackrs en)
Nu undrar jag, VARFÖR beteer hanen sig så där?
Det var likadant förra våren, men mot sommaren slutade han och har varit som vanlig tills nu.
Det är ENDAST mig han gör sådär mot, oftast verkar det vara när han hör mig prata så att han med säkerhet vet att det är jag. Har testat lite olika varianter senaste dagarna när jag varit tvungen att gå förbi nära inpå dem, har varit knäpp tyst så har det gått bra, men pratar jag så kommer han somm ett skott.
Knäppast var ändå i morse när jag stod på bron och pratade med någon som stod inne, ingen anka i sikte, rätt som det var kom hanen som ett ånglokomotiv runt knuten och i hasorna hade han andra hanen..det hela slutade precis som vanligt med våldtäkt av "spring-hanen" och sedan gruppvåldtäkt av den stackars honan.
Vågar nästan inte gå ut nu
