Det beror på vad du tänkt göra med dem.
Grisar som lämnar sin födelseplats måste vara märkta i örat med en av jordbruksverket godkänd märkning.
Om du tänker föda upp grisar blir du en produktionsplats, och du måste anmäla detta för att få ett nr och märkas ut på kartan.
Sen finns det reglar kring slakt. Och naturligtvis kring hur de ska hållas. Det beror ju också på vilken sorts grisar det är. Har du t ex Linderödare kan de gå ute året om. Men du måste naturligtvis bygga ett skydd åt dem, och hagen måste vara stor nog.
För att nämna några exempel.
Jag tror nog att det är enklare med grisar än djur som normalt hålls i stall delar av året, regelmässigt sett.
När våra grisar kom var hagen full av diverse ogräs och rester av en gammal perennodling (blommor). Grisarna har ätit upp alltihop (de började med kirskålen som är en delikatess!). Sen bör man byta plats på hagen efter ett tag. Hos oss är nu hagen full av baldersbrå och kamomill. Marken är tillplattad av regn och gristramp. De behöver också vatten att bada i för att svalka sig, och där kan jag tänka mig att marken blir vattensjuk. Våra grisar har själva grävt till kroppsformade bassänger där vi har lagt ut vattenslangen. Nu behöver man bara fylla på eftersom vattnet stannar kvar. Känns ju som att den ytan kommer att behöva åtgärdas när grisarna flyttat.
Men om man har en plan från början är grisar de bästa markberedarna. De äter ju upp alla rötter, vilket inte plogen gör.
Vi ska flytta på grisarna framöver under sommaren, och sen får vi se hur marken i den gammla hagen är att bearbeta.
/ Alba
