Fast om analsäcksproblem kan ha med utfodringen att göra och man har problem med en hund så är ju inte fodret riktigt fungerande 
Jag läste det i samband med BARF till hundar och mer ben i kosten ger ju fastare avföring.
Jag tror inte på att byta foder om allt fungerar i övrigt men kanske tillföra ben? Riktiga råa ben tex kycklingvingar/lår som hunden verkligen äter upp, inte bara leker med.
Mvh
Charlotte
Jo det stämmer att mycket ben, som tex råa kycklingvingar/lår etc gör att hunden lättare tömmere analsäckarna så som de ska när de bajsar. Så maten spelar roll. En hund som alltid är lite halvlös i magen tömmer ju inte så lätt analsäckarna. Och vissa foder gör ju att hundarna aldrig bajsar riktigt hårt.
Sen är det så att många vetrinärer är så jädrans klåfingriga och ska tömma och pilla på analsäckarna fast att hunden egentligen inte har problem, och i en hel del fall så gör det att det blir värre sen. Efter det kan det lättare bli riktiga analsäcksinflammationer, OCH har hunden det så märker man det, det lovar jag. Då har hunden ordentligt ont.
Hasandet på baken behöver inte ha med analsäcksinflammationer att göra. En del raser, som tex cavalierer har körtlar som ligger ytligt där bak och det kan klia lite i dem, och då är det nog skönt att asa sig lite på baken.
Jag har själv en hund som har en analsäcksingång som är för trång ("fabrikationsfel") och det spökar några gånger om året. Då får hon ont på en punkt uppe på ryggen och sätter sig plötsligt och skriker till när hon ska gå från att vara stillasittande. När de symptomen börjar komma är det dags att åka till veterinären och få analsäckarna spolade, och det är knappt att de kan få in den lilla nålen där så trångt det är. Ändå är vetrinären lite osäkr inför operation, vilket jag håller med om fullt ut. Att gå in och ta bort organ i en kropp kan aldrig vara helt smärtfritt för övriga kroppen. Och jag vet en hund som efter en sån operation fick ryggsmärtor, för antagligen har någon nerv kommit till skada tror de. Så för mig känns det överkomligt att behöva åka och få spolningen 2-3 ggr om året, hellre än att riskera att något går fel vid en operation. Och tack och lov, att den här veterinären vi går till inte är av den klåfingriga sorten, eller av den sorten som ska operara bort både det ena och det andra på djuren.
