Killning i felläge/ Geten avvisar killing

[SecretQ]

Hej min get killade efter mycket möda i dag. Hon jobbade på länge såg att den lilla kom med svansen först och fick senare hjälp av en snäll granne som fick ut den i just det läget då det satt som berg, gick inte och få fram några bakben. Nu e hon rätt slut , står bara , men äter dricker. Men hon buffar bara undan den lille,  jag fixade en ring på väggen så jag kan binda upp henne och låta den lilla dia, han är ivrig och suger bra, skriker på men hon bryr sig inte.  Jag forsätter mata på och sätter honom till spenan .......

Har någon något annat förslag?   Kan hon ta till sig honom ?   Hur ofta ca ska han matas?    (Tror detta är hennes första killing)

[SecretQ]

Kan man binda upp geten nu på natten och hoppas på att killingen får dia .......   eller finns det andra sätt?  jag springer ner nu med någon timmas mellanrum, han har börjat suga riktigt bra och hittar spenarna själv, men hon vill inte ha honom i närheten, hon pratar inget med sin bäbis, svarar inte på hans bäande......

[Torptomten]

Min erfarenhet och vad jag också hört är att getter som haft en svår förlossning kan drabbas av "smärtrchock" och få mycket svårt att knyta an till killingen. Detta kan också ske om geten är förstföderska med en helt normalförlossning. Mitt råd är att ge killingen lite  (1/2 dl) vätskeersättning (1 liter vatten + 1 matsked druvsocker + 1 tesked koksalt +1 kryddmått bikarbonat) samt resten av litern till geten i stället för vatten i kväll, och kanske smaksatt med svart vinbärsaft. Den bör vara varm! Killingen behöver energi och geten behöver både energi och vätska.

 Det är helt livsnödvändigt att killingen får i sig råmjölken från geten det första dygnet!
Därför måste killingen få dia eller få råmjölk som ni mjölkat från geten och ger med nappflaska, helst var tredje timma det första dygnet. Killingen klarar inte denna situation själv så vill ni inte ha arbetet  med detta så avliva killingen per omgående!

Jag har sällan fått en get att ta sig an en killing senare om hon inte gjort det direkt. Men här finns flera positiva saker; mjölk finns ju och killingen diar så försök med följande; antingen får ni binda upp geten i ett halsband och intressera henne för lite havre i en hink och sätta farm killingen till spenen eller mjölka ur henne noggrant och ge killingen. Om ni lägger havren OVANPÅ lite hö i hinken så försöker geten ta havren som faller ner genom höet till botten, väl nere på botten får geten lätt tag på havren, så lägg bara små doser åt gången OVANPÅ höet. Under tiden hinner killingen eller Ni göra vad Ni skall!
 OM NI lyckas vara ihärdiga och gör detta minst var tredje timma de två till tre första dygnen kan ni, via digivnings-hormonet lyckas "låsa upp smärtchocken" och få geten att acceptera killingen i slutet av veckan. 
Bra är också att ge geten lite (kanske 1/2-1 dl) betfor och samma mängd linfrökaka utöver havre samt en daglig morot under de kommande veckorna. Det ger energi och kraft att producera mjölken. Juvret kan Ni med fördel först tvätta med en froteeduk och varmt vatten om det är smutsigt innan Ni mjölkar! Tvätt duken skall tvättas efter varje användning!!! Innan mjölkningen kan Ni smörja juvret och spenarna med lite kamfersalva ( finns på apotek) som både mekaniskt och farmakologiskt underlättar mjölkningen. Väljer NI att "lura" geten med havre och låta killingen dia  så smörjer ni efteråt i stället! Kamfer smakar inte gott och svider i killingens mun.
Lycka till!
/Tt

[Trollmor]

Jag skulle inte våga binda upp en get och gå ifrån den, om den inte är van att hantera ett bindsle.  Risk för hängning, om hon t ex springer runt, runt för att undvika killingen, som hon uppenbarligen uppfattar som någon annans otäcka ättelägg, inte sin egen älskade fina unge.

  Även jag har magra erfarenheter av att få en get att adoptera.  Endast ett par, tre gånger gick det, under mina 35 år som getherde.  Men Du är ju engagerad, och det går ju alltid att försöka.  Geten är förstås en bättre vårdare av en killing - om hon tar jobbet.  Det näst bästa för killingen är att få en mänsklig adoptivmamma, och då åker Du på att mata den flera gånger dagligen i tre eller fyra månader.  Idén med havre ovanpå hö i en hink är bra.  Om geten blir tillräckligt upptagen med att "jaga" havrekorn i höet, så hinner hon inte tänka så mycket på vad som händer längre bak på henne.  Jag antar att Du redan kollat att juvret inte är ömt.  Om hon är utmattad av den svåra förlossningen, kanske det ändå är snällast mot henne att låta henne slippa allt slags bråk.

  På får lär man ska kunna "skrämma igång" moderns vårdinstinkter genom att låta vallhunden komma nära den nylammade tackan.  Om hon väl börjar försvara lammet, vårdar hon det oftast sen också.  Men det är just när hon är nylammad, så det är förmodligen i senaste laget för Din get.  Dessutom lyckades jag inte med det på mina getter, kanske för att de dels inte var rädda för "sin" hund, dels kanske för att de är annorlunda än får.

  Om killingen fortfarande är pigg och försöker dia när morgonen kommer, kan Du räkna med att han åtminstone har fått den där första, livsviktiga dosen råmjölk.  Den innehåller så mycket nyttigheter, att den är i stort sett omöjlig att ersätta.  (Ej utan orsak kallar somliga den för "livselixir". )

  Lycka till, och låt oss få veta hur det går!  Vi kan alla lära oss något av Dina erfarenheter!

[SecretQ]

Tack för svaren!
Jag har nu i natt varit uppe var 3:e timma gett lilla Gullfia äpple eller morot  tillsammmans med lite havre. (Gullfia som är en ganska skygg get) Samtidigt som jag  låtit lilla killing äta han suger som en lite tok hittar spenarna själv, men lite omtumlad eftersom han ofta sovit då jag kommer ner och väcker dem båda. Gullfia e rätt sammarbetsvillig då jag är där men springer undan den lilla så fort de e själva.  Jag antar att jag fortsätter med detta ett dygn till.......?
Och sedan?
Ska den ha ersättning?    vilken sort?                   (ha nu bara råmjölkersättning till får hemma)
Hur länge?
Hur ofta?
Ska den bo inne i huset eller ska de bo helt själv eller ska jag dela av en lite plats i hela flocken får- lamm bagge get och bock?
Nu bor det båda i ett isolerat lite hus som jag stängt till .  Gullfia ser fortfarande ut och vara i chock , stundom har hon legat ner, men mestadels  står hon bara.  Kan hon sakna bocken ?  Hon äter hö och dricker, hällde i lite  lite energibalans i vattnet (för, idisslare ko och får)
                               ps. hon har inte varit uppbunden under natten!

[Sussilo]

Jag skulle ge geten och killingen ett eget utrymme hos flocken, avgränsat med spjälstaket/grindar så geten ser, hör och luktar de andra. Men jag skulle inte separera geten och hennes killing om hon inte hårdhänt stångar den! Att geten går undan innebär inte att hon inte ger den di allt emellanåt. Avvakta och fortsätt se till att killingen får i sig råmjölk.

[SecretQ]

Jag skulle ge geten och killingen ett eget utrymme hos flocken, avgränsat med spjälstaket/grindar så geten ser, hör och luktar de andra. Men jag skulle inte separera geten och hennes killing om hon inte hårdhänt stångar den! Att geten går undan innebär inte att hon inte ger den di allt emellanåt. Avvakta och fortsätt se till att killingen får i sig råmjölk.

Ok ska ut och fixa det !   och se vad som händer

[Lina W]

Förra året hade jag en angoraget som killade för första gången och hon fick en chock av det. Hon blev så rädd redan när värkarna satte igång, riktigt rädd. Hon som annars var ganska skygg ville att jag skulle vara nära hela tiden och prata med henne, jag fick inte gå därifrån då blev hon ännu mer stressad.
När killingen äntligen kom ut, klev hon upp och sprang därifrån. Hon var helt livrädd för honom och accepterade honom aldrig. Jag höll fast henne många gånger per dag i utbyte mot något gott så han fick dricka. När han var mer än en månad gammal fick han börja dricka kossamjölk, lätt att få tag på eftersom vi har mjökkor på gården. För oss gick det bra, ingen diaré men det kanske inte passar alla killingar. Det är svårt att säga på bara en erfarenhet.
Killingen finns kvar på gården som kastrad men eftersom han hela tiden blev bortkuffad tror han att livet är så, att det bara är att gå på igen tillslut får man mat. Det gör att han tål spik idag och är rätt jobbig att hantera eftersom han inte förstår vad ett nej är, snäll är han men jobbig.
Hoppas det går bra för dig med killingen!

[SecretQ]

Så nu har jag delat av uteboxen ......  hon är i den delen så hon kan inte gå ut och det andra har öppning på sin sida.  Verkar fungera bra jag tillomed såg att hon gick fram till sin killing och dessutom svarade på hans bääande. Hon pratar med honom
Innan lät jag den lilla dia så det var klart innan flytten, nu nosar hon på genom gallret tom hot buffar mot lammen

[SecretQ]

GullFias lilla killing

[Sussilo]

Det låter ju positivt och det ser ut som en perfekt mor-och-barn-idyll på bilden . Så fint tecknad killingen är! Låt dem få tid att knyta an i lugn och ro och att killingen får dia. Geten mår bra av att vara i närheten av flocken som hon känner, samtidigt kan flockens närvaro väcka hennes beskyddarinstinkter för hennes barn.

[SecretQ]

Det låter ju positivt och det ser ut som en perfekt mor-och-barn-idyll på bilden . Så fint tecknad killingen är! Låt dem få tid att knyta an i lugn och ro och att killingen får dia. Geten mår bra av att vara i närheten av flocken som hon känner, samtidigt kan flockens närvaro väcka hennes beskyddarinstinkter för hennes barn.

Var nere nu då min "matklocka ringde"  Jag behövde bara visa mig så lät hon honom dia helt på en spena men gick undan då han ville byta, gav henne liten morot och lite havre , jag behövde inte ens "fånga" henne utan hon stog stilla sedan så han sög på den andra tills han nästan inte orka stå längre.....   Jag hoppas och hoppas !!

[Sussilo]

GullFia blir säkert en mycket duktig mamma nu när hon kommit på hur det ska gå till  . Jag håller tummarna! Vad ska den lille snyggingen heta?

[Torptomten]

Det Du gjort är helt utmärkt, jätte bra!
Men se till dem ofta och upprepas det att endast den ena spenen går att dia utan distraktion av geten såkan det vara bra att kontrollera att den "mindre gärna använda" juverhalvan verkligen blir ordentligt tömd. Risk kan kanske annars vara att det blir någon komplikation.
Lycka till med den vackra killingen!
Tt

[SecretQ]

GullFia blir säkert en mycket duktig mamma nu när hon kommit på hur det ska gå till  . Jag håller tummarna! Vad ska den lille snyggingen heta?

Tror det lutar åt Boris!   Pappa heter Bosse men tycker han ser lite boer aktig ut......   blandis ha är 

GulFia slickar och bääar så fint där nere var nere och kolla diandet är inte helt säker ännu men stora framsteg, kollar båda spenarna!
och morot varje gång!

[Sussilo]

Fint namn, Boris. Härligt att GullFia mammapratar med sin lille son nu. Jag skulle inte störa dem alltför mycket, men hålla koll lite diskret som du gör. Så små killingar diar inte långa stunder i taget - litet men ofta. Morötter, äpplen, grönsaker, knäckebröd är mums för geten.