Är kraftfoder nödvändigt?

[viktigpetter]

Hej!

Jag och min fru har en liten flock ryafår. Hittills har vi kört den konventionella stilen och gett tackorna kraftfoder veckorna före och efter lammning. Jag har dock funderat en hel del på om det verkligen är nödvändigt? Är det någon av er som provat att fodra era lantrastackor med bara  hö? Vad blev resultatet? Hur mycket kan de kompensera genom att äta mer hö? Jag antar att de tappar en del i vikt och att lammen växer något långsammare, men stannar det vid det? Jag är inte så intresserad av vinstmaximering, varje tacka behöver inte få femton lamm var som växer så det knakar, men de får givetvis inte tappa så mycket att de lider eller att deras hälsa äventyras.
En bekant säger sig ha haft värmländska skogsfår helt utan att ge dem kraftfoder och hävdar att det bara är skadligt för lantraser med så näringsrik föda och en av våra grannar som är kravbonde och har kor slutade helt med kraftfoder för några år sedan och på hans kor fungerar det utmärkt. Jag skulle dock vilja ha mer kött på benen innan jag provar på våra får. Något som komplicerar det lite i år är dock att ett par tackor redan lammat. Det var ett bagglamm som fick gå kvar lite för länge i somras....
På plussidan har vi att vi har ett bra fårhus i milt klimat (Skåne) och att vi har bra koll på vår lilla flock. De är väldigt tama och vi kollar hullet på dem flera gånger i veckan. Vi skulle alltså upptäcka snabbt om någon tappade mycket i vikt.

En annan sak jag funderade på är hur stor risken för proteinbrist är utan kraftfoder. Har någon förresten något bra tips på proteinrika grödor som är relativt lätta att odla och skörda utan en massa maskiner?

Mvh, Petter

[Henning]

Hej,
Nu kommer du säkerligen att få en massa olika råd som du kan välja eller vraka mellan. Det finns ganska bra uträknat hur mycket energi och protein det går åt för en tacka i olika stadier av dräktigheten och digivningsperioden. I det naturliga livet föder vilda djur sina ungar när det finns gott om foder. Sista delen av dräktigheten och när de ger di finns det mycket lättsmält foder på nära håll.  För tamdjur blir det annorlunda. Vi vill att de ska föda sina ungar när vi vill och det är oftare tidigare än det borde vara. Rya är en ganska anspråklös ras men klarar inte snålutfodring hur som helst. Särskilt känsligt är det om de bär på tre foster och det är inte ovanligt. Allteftersom tackans foster växer blir det mindre plats för grovfoder i magarna. De kan alltså inte kompensera ett ökad behov med att äta större mängd.

Hö är inte något enhetligt foder när det gäller näringsinnehåll. Det kan variera enormt beroende på hur tidigt det är skördat, vilka växter som ingår och tillförd växtnäring. Med tidigt skördat ensilage är det lättare att möta tackornas näringsbehov utan kraftfoder. Det finns de som lyckas och har en jämn och bra produktion.

Jag föreslår att du räknar lite på näringsbehovet under olika tider och lägger upp en foderstat. Ett litet underskott av protein gör inte så mycket. Lammen föds mindre och tackan mjölkar sämre. Vid stora underskott föds lammen svaga och tackan kan t o m lamma med tomt juver.
Vid underskott på energi märks att hullet går ner och tackan kan drabbas av akut acidos som kan vara dödlig om den inte blir behandlad i inledningsskedet.

Det ska även sägas att det är kanske än vanligare med överutfodringssjukdomar. Man vill ha bra produktion och ger mycket kraftfoder i form av spannmål eller köpta blandningar.

En väldigt viktig sak när man ger kraftfoder är att ha fåren sorterade efter näringsbehov. Ungtackor som växer samtidigt som de är dräktiga och är minst bör man ha i en särskild grupp. De får då längre tid på sig att äta. Sedan kan man sortera resten efter hull, i två grupper. (Det beror ju lite på hur många får man har)

Ett sätt att klara dig undan kraftfoder är att du försöker efterlikna naturen och låter tackorna lamma en månad efter du har släppt dem på vårbetet.

Börja i rätt ände och bestäm vad du vill ha ut av fåren. Vill du producera lammkött, fin ryaull och vackra skinn ska du inte snåla med näringen till dem. Har du fåren mest som buskröjare kanske det inte lika noga men du får inte svältföda dem så de blir sjuka.

Du kan odla rovor eller kålrötter och ge till fåren. Det tillför inte mycket protein men ett bra energitillskott blir det.

[birgit]

Naturligtvis kan man föda upp lantrasfår utan kraftfoder. Det har man ju alltid gjort förut. Kraftfoder är en ny företeelse. Fast bäst är ju då om de lammar framåt maj, så det hunnit bli lite växtlighet.
En sak du kan ge utöver hö är torkade löv, färska grenar att gnaga bark på och gran, tall. Där äter de både bark o skott. Då får de i sig mycket mineraler och vitaminer. Det är ju den viktigaste biten. Läste i en gammal bok (har glömt vilken - har många) att det på vissa ställen också var vanligt med att man gav djuren björksav på våren som extra tillskott, för att förebereda inför betessläpp m.m. Har man få djur är ju det ganska enkelt. Tror de hällde det i dricksvattnet.
Lantraserna blir lätt feta av för bra foder, vilket kan medföra sjukdomar, som lamningsförlamning och framfall. De ska inte ha för högt proteinvärde. Speciellt inte om du inte vill ha snabb tillväxt osv. Dessutom är metoden med bete + hö den bästa om man vill producera kött med mycket omega-3 fettsyror. Den halten sjunker direkt vid kraftfodergiva. Det är mätbart och kan göras bl.a på SLU. (kostar en del).
Själv övergick jag från konventionell uppfödning av finull till extensiv produktion. Jag vände inte tvärt på ett år, utan gjorde en gradvis övergång. Vad jag framförallt märkte var ju att tackorna blev stabilare och friskare, fick färre men större o kraftigare lamm. De mjölkade faktiskt bättre också, fast inte år 1.
Har nu gått över till Roslagsfår och Gutar (successivt sedan 04) och de ges inget kraftfoder. Vad gäller mineralbiten så verkar de helt klart både lyckligare och friskare ju mer färska träd de äter i förhållande till köpta mineraler. Ger man dom rejält med grenar och barr att gnaga på, så är de ganska ointresserade av mineralfodret.
Lantraserna har en tydlig årstidscykel och skall inte ha samma hull på vårvintern som på hösten. De ska bränna fett under vintern. Det är nödvändigt för att de ska kunna tillgodogöra sig det första betet effektivt.
En sak jag såg tydligt på finullen var: de stora feta tackorna fick oftast färre och mindre lamm och mjölkade sämre än de mindre tackorna och de som brännde rejält med fett i samband med lammning. Alltså, de tackor som var i "god" kondition efter lammning, var de som klarade lammen sämst.
Hade en gammal släkting som alltid sa: "Skär av dig själv o ge till barna." Tyckte det lät märkligt då, men fattar nu vad personen menade. Det stämmer. De tackor som ger mest av sig själva får finast lamm
Angående bark o löv, så har det tidigare varit kända begrepp att detta förhindrar parasitangrepp (se annan tråd). Idag är det många som ifrågasätter detta. Dock inte jag, för jag använder mig av det!

[gimskogen]

Om du till nästa är planerar att ha sen lamning kanske i slutet av maj början av Juni o senda har ett bra grovfoder till djuren över vintern så kan du nog minimera kraftfodret till fåren..
då kan de ju äta av de späda gräser i under högdräktigheten o är ju redan vana med grönt då de lammar.. problemet är ju att ha dem hemma vid under lamningstiden så man kna ha uppsikt på dem...

Viktigt med mineraler o salt o selen..så man ine glömmer de...

men du bodde väl i södra sverige o där börjar väl gröset grönska tidigt...

så omöjligt är de ju inte...

 

[Rosa]

Det har man ju alltid gjort förut.  

Vad man gjorde förr är enligt många inte relevant idag....

För att citera min mentor:
"Ta inte tips från människor som haft får förr!
Får förändras liksom vi, om några år är fåren inte samma sak."


/Rosa

[vallhunden]

För att citera min mentor:
Får är det enda djur som kan äta sig mätt varje dag och ändå svälta ihjäl!

Om man ser på vikten foster som ett får producerar i förhållande till sin egen vikt och jämför med andra djur så förstår man att de behöver sitt kraftfoder.  

Får är inte djur som normalt skulle leva på våra breddgrader och definitivt inte i den form som vi har avlat som till - producerande djur. Även om det är lantraser så är de avlade till att ha fler lamm än de skulle haft i det vilda. I naturligt tillstånd hade de resorberat fosterna vid brist på mat, men det är bortavlat för många hundra år sedan, antagligen tusentals år sedan.

Om man lammar tackan sent på säsongen så måste man istället ge kraftfodret till lammen för att de ska nå upp i en vikt som duger att slakta... Jag anser att det är bättre att ge kraftfodret till tacka eftersom unga individer lättare växer (foster och små lamm). Om man lammar sent och är tvungen att fodra på lammen så går det åt mer kraftfoder för att uppnå samma resultat.

Om man väljer att behålla lammen över vintern så är man tvungen att ge dom grovfoder som ändå motsvarar kostnaden för kraftfodret.

Förvägra inte era djur mat!

[birgit]

Vallhunden, det där var väldigt okunnigt! Våra lantraser har funnits har i flera tusen år. Så du tror inte de har anpassat sig till klimat m.m.
Vad har du för får själv då, som svälter ihjäl samtidigt som de fryser?
Har du sett en lantras på nära håll? Många lantraser får ett till två lamm om året. De är otroliga GROVFODEROMVANDLARE, vet du vad grovfoder är?? Många lantraser har kvar mycket av naturliga företeelser, för bara 100-200 åår sedan hade inte folk råd att ge djuren bättre mat än sig själva och djuren var helt klart härdiga och anpassade för det liv de levde, annars hade de inte funnits idag
Kraftfoder är skapat för att snabbt få upp lamm i slaktvikter och för att intensivproducera. Alltså prestationsrelaterat. Lantraser klarar inte höga kraftfodergivor överhuvudtaget. De skiter ihjäl sig då Vad käkar du själv? Geléhallon och vitaminpraparat  ???Ditt resonnemang är rent opassande i miljösammanhang. Den typ av intensivproduktion du beskriver är ju intensiv grisproduktion Det finns visst ungerska ullgrisar har jag hört
Angående slaktvikter är det ju Swedish Meats som dikterat normen. Helst vill de nog ha fyrkantiga elefanter, för enkelhetens skull. Är det dom du vill tillfredsställa  
Sedan är det ju bevisat numer att djur som enbart betar och ges hö/ensilage producerar mycket omega-3 fettsyror, medan kraftfoder förstör fettsammansättningen.
Får man gissa att du har vallhundar o jagar runt fåren med? För att de ska förbränna kraftfodret? Producerar man sitt eget grovfoder har jag svårt att se att det skulle bli dyrare än kraftfoder
Om man bevarar en lantras är inte målet att den ska förändras och förr i tiden är både närmare och längre bort än somliga förstår

[amarantus]

Som Henning och Birgit beskrivit så gör du alltså helt rätt så gör vi med!

[anette i bugared]

Håller med ovanstående talare.

[hustran]

Vi har nu bytt från finull-texel för att försöka få en "enkel" ekologisk får grupp.( Naturvård) det innebär att även vi önskar att våra får skall må bra utan kraftfoder. Fri tillgång på ensilage, etc. Förra året var fint med bara ungtackor i stort sett bara ett lamm/tacka. i år får vi se. Tyvärr är inte ensilagekvaliten så bra men vi lever på hoppet. Vi hade också avarterna ...med tackor som var "magra" över ryggen trots väldiga kraftfodergivor. och några av dessa klämde ur sig förvånande små lamm. Kanske det blir så att avelsmässigt missar man de riktigt bra tackorna. På längre sikt tror jag (vet inte) eller hoppas jag att vi kan få en fin grupp får som lever som vi hoppas. Jag upplevde också fasan med att tackor med endast 1 lamm fick "bjässar" inget roligt.

[Charlotte]

Som Henning och Birgit beskrivit så gör du alltså helt rätt så gör vi med!

Jag antar att alla menar till nästa år? Det är kanske inte helt rätt att byta uppfödningsmodell mitt i fåråret när vissa tackor t o m redan lammat?
 Lantrasfår kan säkert klara sig utan kraftfoder med lammning när vårgräset är som bäst och bra grovfoder under vintern. Men under mitt hittills enda besök i Skåne (bra precis den gär tiden förra året) så fanns där inget vårgräs.
                                      Mvh
                                    Charlotte

[amarantus]

Jag antar att alla menar till nästa år? Det är kanske inte helt rätt att byta uppfödningsmodell mitt i fåråret när vissa tackor t o m redan lammat?
 Lantrasfår kan säkert klara sig utan kraftfoder med lammning när vårgräset är som bäst och bra grovfoder under vintern. Men under mitt hittills enda besök i Skåne (bra precis den gär tiden förra året) så fanns där inget vårgräs.
                                      Mvh
                                    Charlotte

Viktigpetter gör som jag gör alltså! Ger en halv till 1 dl giva (fårpellets)några veckor innan lamning och en tid efter...jag går en medelväg.

Mina är också tama så man känner över dem dagligen och lär sig känna avvikelser på hullet o deras allmänna hälsa såklart
Men som Birgit berättar att de klarar sig bra utan annat tillskott än ett bra grovfoder "stämmer" från alla Gute och lantrasproffs så varför ens opponera sig som vallhunden? jo för att han inte har kunskap nog.

Jag har sett Gutar feta som lagårdsdörrar när de fått pellets som sig "bör" enligt andra rasers behov, så det räckte för mig att se.

Mina lammar alltid på våren vill jag tillägga.

[amarantus]

Fast nu ska vi väl vara lite rättvisa...eller....

Jag har sett Gutefårstackor såå små och magra, att jag trodde det var årslamm.

Alla ger inte ett superbra grovfoder och alla ser inte/förstår inte när deras djur är magra...

Fast Viktigpetter känner o klämmer på sina med så då håller man koll på deras mått
Hans fråga var om han gjorde rätt "Tänkte rätt" och det gör han minsann!

[Henning]

Vad är kunskap?

Utbildning och praktisk erfarenhet kanske?

Jag tycker Birgits påhopp på vallhunden var ett lågvattensmärke. Det var väl onödigt. En ursäkt vore på sin plats.

Som du Birgit tidigare har skrivit ” Detta är ett diskussionsforum, man måste inte överbevisa riktigheten i allt man läst och hört, eller kunna verifiera källan exakt. Meningen är att vi ska diskutera våra åsikter. Annars får man vända sig till ett vetenskapligt forum.” Eller som du också skrivit   ”..Jag vill bara poängtera att jag inte ser ner på den produktionsmässiga aveln. Den behövs verkligen.”  Eller ”..just därför är det också viktigt att vi kan hjälpas åt att föra fram de olika raserna och uppfödningsmetoderna.” Det sista syftar väl inte enbart på olika raser av allmogefår?

Min ringa åsikt är att Vallhunden har rätt i mycket av det hon skriver.
”Får är det enda djur som kan äta sig mätt varje dag och ändå svälta ihjäl!”  (Det gäller mjölkkor också som kalvar under stallperioden om de får alltför energifattigt foder.)
”Om man ser på vikten foster som ett får producerar i förhållande till sin egen vikt och jämför med andra djur så förstår man att de behöver sitt kraftfoder.” (Här har hon ytterligare en poäng)
”Om man lammar tackan sent på säsongen så måste man istället ge kraftfodret till lammen för att de ska nå upp i en vikt som duger att slakta... Jag anser att det är bättre att ge kraftfodret till tacka eftersom unga individer lättare växer (foster och små lamm). Om man lammar sent och är tvungen att fodra på lammen så går det åt mer kraftfoder för att uppnå samma resultat. Om man väljer att behålla lammen över vintern så är man tvungen att ge dom grovfoder som ändå motsvarar kostnaden för kraftfodret.” (Det är väl inte heller så tokigt resonerat)

Nu anser ju Birgit och en del andra att man inte ska ta hänsyn till slakteriernas krav på storlek på lammkropparna. Det är dock den krassa verkligheten om man inte kan sälja eller äta upp allt köttet själv.

I början på tråden frågar Viktigpetter om sina ryatackor. Birgit svarar som om det gällde allmoge. Så här skriver du tidigare: ”Rya och finull hör inte hemma i diskussionerna om äldre egenskaper, även om vissa sådana fortfarande finns hos dom. De är tämligen förädlade för att passa en modernare fårhållning än vad som står för gutar och allmogefår.”

Kraftfoder är fult oavsett vad det innehåller för det fanns inte förr i tiden. Björksav är fint men är det naturligt att ge till fåren? Det är nog ett bra energitillskott jämförbart med melass och betfor men jag tror att det hamnar utanför den kategori av foder som är naturlig för fåren. Det behövs nog en mänsklig hand för att utvinna saven.

Det där med aspbark och löv tror jag på. Det är våra får galna i på vintern. Lövet innehåller mer protein än normalt hö, synd bara att det är så arbetskrävande att skörda. De är hungriga på färska aspblad också. Jag har däremot inte sett några barkgnag på sommaren. Det är ju i barken tanninerna som ger skydd mot parasiter förekommer mest. Jo, jag har sett får som hållits alldeles för länge på ett bete som gått på barken men aldrig annars. Inte ens mina gutar gnagde på de unga asparna under betesperioden. Det kanske är annorlunda med allmogeraserna? Under vintern är det låg parasitaktivitet i tackorna och det borde inte utlösa behov efter ”naturlig avmaskning”.  Jag har lite svårt att tro fåren om ett så strategiskt tänkande att de förstärker sitt parasitskydd på vintern i förebyggande syfte. Dessutom tror jag tanninerna ger ett ganska kortvarigt skydd.

Jag gillar folk som experimenterar och har teorier. David Philipsson var en sådan, Kinna-Arvid likaså. En modern variant är Robban Nilsson. Gemensamt för de tre är de reste mycket i andra länder, läste mycket, hade god iakttagelseförmåga och gjorde egna försök och studier. När man ska ta reda på om en metod eller en teori fungerar är det viktigt att göra det på någorlunda rätt sätt. Om aspbark tillförd på vintern hämmar parasiter borde det ge utslag i bättre lammtillväxt och kanske mindre antal parasitägg i träcken. Båda är mätbara och man kan dela fåren i olika grupper och utfodra dem lika sånär som på aspbarken. Sedan jämför man resultaten.

Här på forumet tycker vi så mycket om olika saker och det är ju OK. Det som inte är riktigt lika bra är när nybörjare som saknar grundkunskaper om fårskötsel tar till sig en del extrema åsikter. Då kan det gå ut över djuren och även över den egna ekonomin. Vi som har varit med ett tag bör känna ett ansvar för det som skrivs och som kan läsas av vem som helst under lång tid.  

[birgit]

Angående magra djur, är det en fråga om att se skillnad på magra djur och en naturlig variation. Hos en lantras kan variationen vara större utan att det är onormalt. Om vissa gutetackor är små, kanske de ska vara det? Blir själv mycket misstänksam om de är för stora. Hos mina nu avslutade finullar var absolut de minsta tackorna de bästa avelsdjuren. De magrade dessutom rejält när de mjölkade. Men återhämtade sig snabbt och hos finull ser man tydligt på ullkvalitén hur djuret mår.
Alla är olika, så även människor. Eller vill vi att alla människor ska vara överviktiga för säkerhets skull? Vissa blir lätt feta andra kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt. Det är samma med djuren. Jämför man en texel med en gute blir ju automatiskt guten "mager", men såg den ut som texeln, hade den varit dödligt fet!
Sedan har också de mer oförädlade lantraserna som exempelvis gute en mycket högre "svält-tröskel" än en texel. Det var ju därför allmogen hade lantraserna och var sådana motståndare till de "nya" fåren. Deras gamla raser klarade sig på mindre och sämre foder och de flesta överlevde även nödår.
Idag vill vi gärna se djuren på gränsen till feta. Vi överför vårt moderna liv o tankesätt till våra husdjur. Hundar, katter, hästar och naturligtvis fåren skall hållas runda hela året. Det är onaturligt. Även människan åt upp sig på hösten innan vi blev moderna. På vintern och då framförallt vårvintern var det ont om färskfoder och då brändes fettreserverna.
Läste att detta skulle vara väldigt nyttigt och kanske nåt vi svenskar också skulle fundera på. Övervikt är ett mycket större problem både hos människor o djur i detta land än undernäring/svält.
Såg i en ATL artikel från 2005 (den som spar hon har) att  tallskotts C-vitaminhalt ökar 6ggr på vintern. Kanske inte så konstigt att fåren gillar barr på vintern? (Se annan tråd).
Att djur äter sig feta, eller låt kalla det runda är inte detsamma som att de mår bra. Ett djur som i våra ögon är på gränsen till magert kanske mår som bäst då? Alla är individer, så även fåren.
Vore bra om man kunde skilja på hur djuren mår och vad slakteriet efterfrågar.
Så min slutsats blir också att Viktigpetter tänker rätt.

[vallhunden]

"Vad käkar du själv? Geléhallon och vitaminpraparat  Ditt resonnemang är rent opassande i miljösammanhang. Den typ av intensivproduktion du beskriver är ju intensiv grisproduktion  Det finns visst ungerska ullgrisar har jag hört "

"Får man gissa att du har vallhundar o jagar runt fåren med? För att de ska förbränna kraftfodret?"

Ja, här skaffar man sig ovänner lätt!

Tack Henning för ditt stöd!

Du skrev:"Jag gillar folk som experimenterar och har teorier. David Philipsson var en sådan, Kinna-Arvid likaså."

Jag kommer ihåg en gång när Arvid Carlsson kom hem till mig för att hämta en bagge. När han såg mina tackor sa han: "Jag ser att du tror på att hålla dina tackor i god konditon över vintern, Det var roligt. Det är tyvärr många som inte gör det." Och så är det tyvärr.

På grund av mina hundar har jag besökt hundratals besättningar. I de stora besättningarna är djuren oftast i bra kondition, men det är inte alls ovanligt att de små besättningarna, med några "knäckebrödsfår" är vanskötta.
 
Jag var just igår lite känslig angående djur som inte får tillräckligt med mat. Det gjorde att jag reagerade som jag gjorde.  Tillika erkänner jag min okunskap om allmogefår. Jag är dock övertygad om att djuren i Sverige hade det mycket knapert "förr i tiden" och svältdöden var inte ovanlig för våra husdjur då. Jag tycker inte att den typen av djurhållning är något att sträva efter...

Slutligen vill jag berätta att jag har Gotlandsfår och att de inte alls blir jagade av någon vallhund. Mina får och hunden känner varandra väl och båda vet hur man ska uppföra sig!

[amarantus]

För att citera min mentor:
Får är det enda djur som kan äta sig mätt varje dag och ändå svälta ihjäl!

Om man ser på vikten foster som ett får producerar i förhållande till sin egen vikt och jämför med andra djur så förstår man att de behöver sitt kraftfoder.  

Får är inte djur som normalt skulle leva på våra breddgrader och definitivt inte i den form som vi har avlat som till - producerande djur. Även om det är lantraser så är de avlade till att ha fler lamm än de skulle haft i det vilda. I naturligt tillstånd hade de resorberat fosterna vid brist på mat, men det är bortavlat för många hundra år sedan, antagligen tusentals år sedan.

Om man lammar tackan sent på säsongen så måste man istället ge kraftfodret till lammen för att de ska nå upp i en vikt som duger att slakta... Jag anser att det är bättre att ge kraftfodret till tacka eftersom unga individer lättare växer (foster och små lamm). Om man lammar sent och är tvungen att fodra på lammen så går det åt mer kraftfoder för att uppnå samma resultat.

Om man väljer att behålla lammen över vintern så är man tvungen att ge dom grovfoder som ändå motsvarar kostnaden för kraftfodret.

Förvägra inte era djur mat!

Om birgit är otrevlig så vad har "förvägra inte era djur mat" i trådskaparens tråd att göra

Jag är säker på att vi alla har "fina" får och är pålästa på sin ras här på alternativ!
Lyssna och lär dig av både Henning o Birgit oavsett vem som du gör dig ovän med
åter igen: Viktig Petter du behöver inte ändra på något! Håll koll på hullet som du gör och ha pellets som ett komplement till innan/efter lamning,mkt sträng vinter etc. Gör det som en medelväg men håll koll på så att de inte blir för feta över ryggen!
Finns har jag för mig bilder i fårhandboken hur ryggen ska se/kännas men det verkar du redan veta

[louise]

Vem är Kinna-Arvid? Kinna ligger ju här hos mig!

[leifhh]

Kinna-Arvid var väl med och startade miljöpartiet anno dazumal.

Han hade en fåra skock, ursprungligen var det väl rya (rätta mig om jag har fel Henning). Han satsade på vissa bestämda pälsegenskaper. Nu är han nog död (?) men ryktet säger att hans baggar finns kvar. Grannen skröt häromsistens att han kommit över en "Arvid-bagge".

http://mp.se/templates/Mct_86.aspx?number=33138&avdnr=123

och här bodde han

http://www.mark.se/mark_templates/Page.aspx?id=3447

[Henning]

Vem är Kinna-Arvid? Kinna ligger ju här hos mig!

Arvid gick sina egna vägar så väl i skogsbruket som i fårskötseln. Han var långt före andra när det gällde att bevara mångfalden i tider när det bara var produktion som gällde och myndigheterna jagade avvikare. På sin ålders höst fick han ett fint pris för välskött skog.

Det var liknande i fårsammanhang. Till slut hamnade han i förbundsstyrelsen.

Han reste mycket och studerade fårhållning i många olika länder. Han gjorde inte heller som andra som besökte de mest omskrutna besättningarna. Arvid brukade fundera ut var i landet det var kargast och sämst förutsättningar för fårhållning. Dit åkte han och tog kontakt med fårfarmare. Han fick på det sättet en unik kunskap.

En gång var jag på Irland med en kompis. Vi kände Arvid väl båda och kompisen hade stött på honom när han var ute och reste ensam. Vi skojade om att möta honom när vi cyklade ytterst i det kargaste av Irlands västra del. Det gjorde vi inte men vi skickade ett kort till honom. På det skrev vi bara Kinna-Arvid, Sverige som adress. Det kom fram mycket snabbt och Arvid blev glad.

Du hade garanterat gillat honom.