Timmerhus

[Attis]

Tunga tak:

Jag skulle inte ge mig på att timmra upp ett hus utan att dymla. Ju tyngre det är desto större risk är ju att väggen kalvar utåt/innåt om man inte har dymlingar. Har aldrig hört talas om att man inte dymlat väggar. Till och med skiftesverk (som är ganska tunna) dymlas ju.

Isolering:
När jag var med och timmrade upp en bagarstuga så använde vi lindrev. Kommer på rulle och är väldigt enkelt att tex häfta fast i draget.
Vill man så kan man ju lerklina inerväggarna för att få mindre drag och mer isolering (sök på det här forumet så hittar du recept och metod). Hade man ett bra trossbotten/undertak så lerklinade man på vissa platser i landet detta också. Mycket lera går det åt, men ger och tar fukt bra. Dessutom ett värmemagasin (eller kylmagasin  ).

Tak:
Varför köper du inte begagnat enkupigt (elelr tvåkupigt) tegel? Brukar finnas för 1kr styck. Blir ganska billigt, väldigt ekologiskt och ger bra tyngd till stommen.

Hur ska du göra grunden förresten?
Hörnstenar? plintar? annat?

[Prins Tuvstarr]

TW och Attis. Tack för era synpunkter och idéer.

Jag har inte hört talas om att man inte skulle dymla i en timmerkonstruktion?

Stugan är tänkt att bli i rundtimmer och i grovlek så tjockt som möjligt (=ekonomin kommer att styra det). Grunden blir av plintar om det inte finns stenbumlingar att tillgå på tomten. Vad det gäller den slutgiltiga utformningen av takbeklädnad och isolering av golv/tak/vägg samlar jag fakta. Helst vill jag ha ett torvtak och lindrev i väggar. Funderar på att även använda torv i golvet också. Men som sagt allt eftersom man får mer fakta så kan idéer ändras.  

Jag är tacksam att flera har engagerat sig i mitt kommande bygge.  

[TW]

Vid närmare eftertanke är det som Attis skriver. Tyngden har inte till funktion att styva upp väggarna.
Efter det kan jag inte se någon anledning överhuvudtaget att ha ett tungt tak.
Amerikanerna dymlar väldigt litet, och ibland inte alls men jag skulle aldrig bygga så under några som helst omständigheter.

En dymling är en trätapp inslagen i ett 1 1/2 tums hål som går genom en stock och ner i nästa. I princip skall båda ändorna på varenda stock vara dymlade i stocken under. Dessutom kan det fordras en extra dymling mitt på långa stockar. Vad jag har sett gäller det stockar från ungefär 6 m och längre. Det skall vara sjunkmån under dymlingarna så att huset inte hänger upp sig då det sjunker.
Enligt gammal tradition timrar man av stockar som är  bilade eller numera sägade på två sidor till 5 eller 6 tums tjocklek. Då får man en någorlunda slät insida och utsida på väggen. Det har den fördelen att man slipper de största vattenhyllorna på utsidan och huset håller bättre. Röta i en väggstock börjar ofta från övre yttre hörnet på stocken för där blir det alltid en liten hylla som samlar vatten. Det lär vara mycket mera arbetsdrygt att göra täta knutar i rundtimmer.

Stenbumlingar som plintar har det felet att det vill bli en vattenhylla på utsidan. Stenen leder in regnvatten mot syllvarvet. Jag antar att det finns någon lösning på det också. Man måste välja stenar med lämplig form eller kila och knacka dem.

Jag har ingen erfarenhet av rundtimmer. Jag har bara monterat och bytt stockar i gamla bilade stommar. Bland annat timrade jag en ny mellanvägg. Rundtimmer kan fungera bra trots allt men jag vet inte hur bra. Jag hoppas någon annan vet mera.

[Attis]

Stenbumlingar som plintar har det felet att det vill bli en vattenhylla på utsidan. Stenen leder in regnvatten mot syllvarvet. Jag antar att det finns någon lösning på det också. Man måste välja stenar med lämplig form eller kila och knacka dem.

Oftast har man ju jämnat till hörnstenarna så att de inte sticker ut och bildar en hylla. Sticker de ut har man fasat dessa så vattnet rinner bort. En annan variant är att ha näver mellan sten och syll.
Har själv provat att lägga näver mellan sten och stående balk. Får se om det hjälper något  

Rundtimmer väger bra mycket mer, kan vara bra att tänka på (kräver polare eller hjälpannordningar). Finns en lada på skansen som har (om jag mins rätt) 3-4 rejält över GROVA stockar som vägg. Man spar ju ganska mycket tid på att man inte behöver bila rundtimmer, men kanske är det som TW säger, det är svårt att få täta knutar   Bäst att kolla upp det.

[Prins Tuvstarr]

Det tunga taket hjälper till att pressa ihop stockarna när de, allt eftersom tiden går, sjunker ihop och väggen blir allt tätare. Med ett lätt tak får inte de översta stockarna värst mycket tyngd på sig, men längre ner i väggen ökar tyngden för varje varv. På så sett kan väggen bli otät upptill.

Jag skulle inte avstå att dymla väggarna. Det är en säkerhetsåtgärd för att stockarna inte ska vrida sig ur.

Sättet att göra knutar har varierat genom tiden och regioner i mellan. Med en rundtimmerstock gör man en form av halsning vid knutens båda sidor (finns säkert många olika sätt) som gör att det inte är svårare att få knuten tät, eftersom den görs lika på en sågad stock.

En grov rundtimmerstock blir det betydligt tyngre att handskas med. Tidsmässigt (trots den tunga hanteringen) måste det väl gå fortare eftersom det är färre stockar som ska bearbetas, för att komma upp i den tänkta vägghöjden.

[vattuvarg]

Ers höghet,

Hittade den här sidan vid en av mina irrfärder bland Ranns gyllene maskor:

Building a log cabin

Kanske är det av intresse?


Eder trogne undersåte
Vattuvarg

[TW]

Observera att de är Amerikaner och använder väldigt få dymlingar. Det syns inte heller några svärd i fönster- och dörrhålen. Konstigt.

Det är just den där knuttypen som är känd för att vara svår att få tät. Jag vet inte för jag har aldrig provat den.

Annars en intressant sida och ett intressant projekt.

[Prins Tuvstarr]

Vattuvarg
min broder och vapendragare,

Det var länge sedan våra vägar möttes. Mycket vatten har flutit under broarna sedan ekobyarnas och minihusens tid. Jag strävar långsamt framåt och samlar fakta för att vara så förberedd det nu går inför mitt bygge.

Tack för länken med de inspirerande bilderna jag fick. Den var helt ny för mig. Alaskas vildmarker har alltid funnits med mig sedan jag läste några av den svenskösterbottniska författaren Christer Boucht böcker.

Eder ödmjuke broder
Prins Tuvstarr

[Prins Tuvstarr]

Observera att de är Amerikaner och använder väldigt få dymlingar. Det syns inte heller några svärd i fönster- och dörrhålen. Konstigt.

Det är just den där knuttypen som är känd för att vara svår att få tät. Jag vet inte för jag har aldrig provat den.

Annars en intressant sida och ett intressant projekt.

Har också noterat att just den knuttypen verkar vara vanlig i Amerika, iaf i de projekt jag sett på nätet. De knutar med sk trösklar blir alltid tätare.

[Attis]

Hmm....
Antingen vet dom precis hur man ska bygga, eller så har dom ingen aning. Tycker konstruktionen verkar ganska bräcklig, kanske inte första åren, men 10-20-30 år finns det ju uppenbar risk att väggarna kalvar in.

Fattar heller inte varför dom bygger med så olika stockstorlek, de minsta stockarna ser ju nästan ut som grenar. Blir mycket arbete för nästan ingenting.  
Jag har lärt mig att man tar största stockarna längst ner sedan bygger man på med mindre. På det viset blir det en jämn belastning på huset, man spar ryggen (minskar på tunga lyft) och timringen blir enklare när stockarna är lika stora.

Den tillfälliga toaletten var dock ganska orginell

[vattuvarg]

Det var länge sedan våra vägar möttes. Mycket vatten har flutit under broarna sedan ekobyarnas och minihusens tid. Jag strävar långsamt framåt och samlar fakta för att vara så förberedd det nu går inför mitt bygge.

Nådige herrn,

Den smärre evighet som förflutit åtskiljd från edert sällskap har icke förfelats mig. Nej, tiden har varit mycket vänlig mot mig och de tankar som flutit förbi. Ranns fångst är också generöst tilltagen de gånger jag tid för detta funnit.

Dock kommer mina blygsamma renderingar och skrifter att avtäckas snarligen, så låt ingen orsak till oro dväljas i edert hjärta. Det är bara här undertecknads överraskande nya åtaganden som drivit tidpunkten framåt.

Drömmen lever dock i allra högsta välmåga, min Prins. En dag skall mina ringa domäner krönas med ett herresäte av passande storlek och prakt, sanna mina ord!


Eder tjänare

Vattuvarg

[Prins Tuvstarr]

Drömmen lever dock i allra högsta välmåga, min Prins. En dag skall mina ringa domäner krönas med ett herresäte av passande storlek och prakt, sanna mina ord!


Eder tjänare

Vattuvarg

Bäste Högborne Herr Vattuvarg,

Det gläder mig att Ni lever efter bästa välmåga och att Ni funnit eder dröm.

Era domäner är säkerligen icke ringa då de hava plats för ett sådant herresäte. Med all sin prakt och komfortabla storlek, av sällsynt sort, kommer den att giva Er mycken vällust och glädje, och sannerligen kröna er egendom i hela dess prakt.

Vi ser fram mot, en enkel önskan från vår sida, att Ni, när tiden är mogen, vill skingra dimmorna för våra ögon och berätta mer om Era planer. Ett herresäte kräfva en hel del tankar och funderingar för att lämpligen bliva så som Ni önskar.

Lämpliga egendomar äro icke allt för lätta att finna i detta land. Då vi, en enkel prins utan eget land, i vårat sökande drifva land och rike runt för att finna ett skogsrike passande för våra behov, som vi hoppas finna i sinom tid. Finanserna sätta dock gränser i vårat sökande. Men då vi hava endast enkla drömmar skall de inte förvägras oss, då vårt herresäte bebyggas av timmer, med all finess i sin konstruktion, vara lämplig som boning.

Nu måste vi, tillfälligt sätta punkt, då förtäring ur visthusboden skall bäras fram.  

Önskar Eder all lycka och välgång.

Er ödmjuk vän och vapendragare
Prins Tuvstarr

[Prins Tuvstarr]

Fattar heller inte varför dom bygger med så olika stockstorlek, de minsta stockarna ser ju nästan ut som grenar.

Sedan blir det svårt att göra långdraget om stocken är alltför klen.

Även jag har lärt mig att de större stockarna ska vara längre ner, men även att man ska använda kraftiga i takåsarna för att få tyngd uppifrån till väggarna.

Sedan använde de helt nyhuggna stockar som inte fått torka.

[Attis]

Sedan använde de helt nyhuggna stockar som inte fått torka.

Vad jag vet så använder (och använde) man oftast färskt virke när man timrade. På så sätt gör trycket (som du skrev) att stockarna formar sig efter varandra och det blir tätare. Givetvis går det i tort också, men bra mycket mer arbetsamt och troligtvis blir det inte lika tätt.

[vattuvarg]

Bäste Högborne Herr Vattuvarg,

Det gläder mig att Ni lever efter bästa välmåga och att Ni funnit eder dröm.

Era domäner är säkerligen icke ringa då de hava plats för ett sådant herresäte. Med all sin prakt och komfortabla storlek, av sällsynt sort, kommer den att giva Er mycken vällust och glädje, och sannerligen kröna er egendom i hela dess prakt.

Vi ser fram mot, en enkel önskan från vår sida, att Ni, när tiden är mogen, vill skingra dimmorna för våra ögon och berätta mer om Era planer. Ett herresäte kräfva en hel del tankar och funderingar för att lämpligen bliva så som Ni önskar.

Lämpliga egendomar äro icke allt för lätta att finna i detta land. Då vi, en enkel prins utan eget land, i vårat sökande drifva land och rike runt för att finna ett skogsrike passande för våra behov, som vi hoppas finna i sinom tid. Finanserna sätta dock gränser i vårat sökande. Men då vi hava endast enkla drömmar skall de inte förvägras oss, då vårt herresäte bebyggas av timmer, med all finess i sin konstruktion, vara lämplig som boning.

Ers nåd,

Det blyges eder ödmjuke tjänare att påminna ers höghet om er undersåtes ringa person. Likalunda är mina domäner av det blygsamma slaget. Därför måste av nödvändighet också mitt säte dimensioneras därefter. De diminutiva hus ers nåd och undertecknad dryftat tidigare äro av denna anledning fortfarande de enda passande den skala varpå ett sunt leverne bör bedömas.

Timmer är förvisso ett byggmaterial av Guds nåde. Det bör därför icke oförsiktigt förspillas som grova väggar i händerna på en klåpare utan delas och formas under vaket och väl skolat öga av flinka händer. Ers nåd och andre kungligheter äro värdiga det hela liggande timrets fulla skydd, men för enkla män som undertecknad bör det klyvas och fördelas tunt som skydd för elementen. Kanske det fulla timrets styrka kan sparas till uppgiften att uppbära takets tyngd och det ymniga snöfallets på vintern? Driftige män i österlandet tycks föredraga detta sätt för boningar och lärdomar finnes att inbringa ävom om detta vårt fosterlands klimat bjuder strängare utmaningar, särskilt i solens vilotid. Det är dock tryggt att veta att skogens fulla kraft och doft omhuldar eder sömn och brinner för edert behag.

Mina domäner äro ringa och för att bruka dessa marker på bästa sätt måste varje steg planeras under luppen. Planerna kommer därför att samlas och förändras som avbilder i huset Ysengrim, ett elektriskt luftslott vävt av trådarna i Ranns nät. Vad kan bättre fånga tankarna än en gudinnas magiska vapen? Arbetet med detta luftslott påbörjas snarast maskineriet frigjorts från dess nuvarande uppgift. Min ödmjuka förhoppning är att ers höghet mycket snart kan avnjuta frukten av eder undersåtes tankar. Framväxandet av timmerpalatset är renaste inspiration under min väntan och kryddan på mina tankar under min mödas dagar.


Med ödmjukt tack

Vattuvarg av Ysengrim

[Prins Tuvstarr]

Nobla ädling Vattuvarg av Ysengrim

Det gläder oss att Ni arbetar sträfvsamt mot Era mål. I våra ögon ses Ni inte på något sett som en ringa person. Tvärtom är Ni af stor betydelse för våra funderingar.

Blygsamma domäner äro icke att förakta. Att taga vatten öfver hufvudet i dessa sammanhang äro icke att föredra. Även Vi skall anpassa dessa byggnader efter passande skala till egendomen.

Ni har så rätt att materialet ej ska förspillas i orätta händer. Det kräfva kunnigt hantverk om sådant ska lyckas till full belåtenhet. Om Guds nåde behaga giva oss detta material skola vi ta hand om det på bästa sätt, sålunda kunna användas både i dess ursprungsform och äfven klyfas tunt efter behag. Vi finna för vår egen del att få det fulla timrets skydd både mot vädrets makter, kringströfvande klåpare och annat löst folk som draga förbi i skogarna då vi icke befinna oss i dess närhet. Ni vänligen kalla detta timmerpalats men det blifva endast en enkel byggnad då det passa vårat sinnelag och förhoppningsvis sunda leverne. Dock i våra ögon det blifva det ståtligaste af boningar som skådats.

Eder vän och vapendragare
Prins Tuvstarr

[Prins Tuvstarr]

Vad jag vet så använder (och använde) man oftast färskt virke när man timrade. På så sätt gör trycket (som du skrev) att stockarna formar sig efter varandra och det blir tätare. Givetvis går det i tort också, men bra mycket mer arbetsamt och troligtvis blir det inte lika tätt.

Citat från tematra.se

På hösten, från september och framåt höggs virket. På våren barkades timmerstockarna och lagrades i en strölagd timmervälta för att torka under sommaren. När hösten kom timrades stommen till huset upp på sin plats och tak lades på. På detta sätt fick huset stå och sätta sig till nästa sommar. Först nu sattes dörrar och fönster in i huset och gjordes färdigt för inflyttning.


Det verkar som torkning av timmer sker på artificiell väg nu för tiden, enligt tematra.se. Har ingen aning om hur vanligt det är. Kan tänka mig att stora timmerhustillverkare gör så, men knappast en personsföretag som timrar hemma på gården. Han lufttorkar nog sitt timmer, som man gjorde förr i tiden.


Tillägg:
Timmerhustillverkaren Honka i Finland använder sig av att torka en del av deras timmerprodukter på artificiell väg.

[Attis]

hittade detta forum när jag var ute och surfade:
timmerforum.xmedia.se

[Prins Tuvstarr]

hittade detta forum när jag var ute och surfade:
timmerforum.xmedia.se

Tack Attis.  

Efter en snabb titt så verkar "allt" finnas där.  

[Ruskprick]

Hej!
Jag kunde inte undgå att läsa detta eftersom jag själv hålletr på att bygga ett timmerhus med gamla metoder.
Något jag absolut måste varna för i taket är platon matta. Skansen har använt denna plast i sina tak och redan efter tio femton år är den slut och måste bytas ut.
Torvtak mår bäst av att man använder näver under, det räcker med 4 lager och kostar 90 kr/m2 hos kolerträ senast jag kollade. Ett näveroch torvtak ligger kvar tills stockarna under taket ruttnar sönder.
Torvtakets vikt hjälper till att trycka ihop stockarna så att när dom rör sig allteftersom årstiderna ändras hålls ändå väggarna täta, och isolerar fantastiskt bra.
MVH
Ruskprick