Vad borde man ha tänkt på när man byggde eller renoverade?

[Dagen]

När jag la in nytt golv på ovanvåningen och upptäckte att det inte fanns någon isolering i mellanbjälklaget, då skulle jag isolerat. Känner inte för att bryta upp nya golvet i efterhand.

Varför ska man ens ha isolering i mellanbjälklaget?

[Ett svart får]

Varför ska man ens ha isolering i mellanbjälklaget?

Ljuddämning?

[FCR2]

Varför ska man ens ha isolering i mellanbjälklaget?

Få lite av värmen att stanna en trappa ner, ljuddämpning.
Ha möjligheten att inte använda ovanvåningen, bara värma upp nedanvåningen.

[Dagen]

Sant, sant, sant, sant. Okej! 

[kretslopp]

Om trossbotten är oisolerad finns alltid risk att det samlas fukt där, om det är kallt ovanför och varmt under.

[Dagen]

Jag vet inte om det var ett var på min fråga, men i så fall gällde det inte trossbotten utan mellanbjälklaget mellan över och undervåning.

[torbjorn]

Dra vattenledningar, vattenburen värme mm så att det är (relativt) lätt gjort att dränera allt vatten och lämna systemen i frostsäkert skick, någon gång i framtiden kanske något oförutsett inträffar som gör att man måste kallställa huset ett par veckor mitt i vintern. Se till att en skriven instruktion finns uppsatt t ex i pannrummet och att ev verktyg som behövs för att lossa kopplingar etc finns på ett bestämt ställe, så att vem som helst klarar av att utföra dräneringen. Du själv kanske inte är arbetsför just när jobbet måste göras!

Ett tillägg när det gäller förberedelser för kallställning:  En del VVS-prylar, t ex manometrar, pressostater, blandningsventil för varmvattenberedare, vissa termostatblandare, är nästan omöjliga att tömma helt på vatten och frostsäkra. Om man ska kallställa huset bör man ta loss sådana saker och förvara dem på ett frostfritt ställe. Varmvattenberedare med anslutningarna uppåt (även sådana som är inbyggda i t ex en panna eller värmepump) kan vara svåra att tömma, man kan bli tvungen att lossa röret från ena anslutningen, sticka ner en tunn slang och ordna sughävert.

[torbjorn]

Den här vintern har man fått många aha-upplevelser av vad snömassor kan ställa till med på och omkring hus.
Slarva inte med fastsättning av t ex takstegar och snörasskydd, krafterna kan bli många gånger större än man tror när ett metertjockt snölager börjar röra på sig.
Små ventilationsskorstenar och liknande bör placeras nära taknocken. Om de finns mitt på ett takfall eller nära takkanten så är det lätt hänt att de följer med när snön rasar av taket.
Tillbyggnader, altaner, verandor mm med ett flackare tak som ansluter till ett brantare på huvudbyggnaden är inte så lyckade, dels är ju tillbyggnaderna ofta klent gjorda, dels samlar det sig gärna stora drivor i vinkeln mellan taken, och dels hindrar den flacka takdelen snön från att glida ner av sig själv.
Vinkelbyggnader och större takkupor kan också ge snöproblem  med stora drivor på taket i vinkeln.
Man ska inte lita till att det alltid finns möjlighet att få taken skottade efter ett snöoväder - denna vinter har det varit brist på arbetskraft för takskottning, och de som har varit tvungna att leja in skottningshjälp har ofta fått vänta flera veckor. Ibland har taken rasat in under väntetiden. Så det gäller att bygga så att taken håller utan skottning, att snön lätt rasar av utan hjälp och att den inte ställer till någon skada då den väl rasar.
Balkonger utan tak kan råka illa ut när snön rasar från ett brant hustak ovanför.
Redan tidigare i tråden har nämnts att man ska undvika att ha viktiga gångstråk, ömtåliga planteringar mm på ställen där takras kan väntas slå ner. Detta råd bör utvidgas till att även gälla bl a entréer och luftvärmepumpar. Sådana placeras lämpligen på gavlarna.
Luftvärmepumpar bör också placeras på en sida av huset där det inte brukar bli drivbildning, och det kan vara bra att få upp dem högt. Många markstativ har löjligt korta ben och det kan vara bra att mura eller gjuta en minst halvmeterhög plint under.
Om man har huset placerat i sluttning så kan snöhögarna ovanför huset bli stora efter ett takras. Det kan vara värt att tänka en gång extra på risken att snömassorna trycker in fönster - på ett sådant ställe är det bra med små och relativt högt placerade fönster.
Ventilationsrör för avloppsinfiltration mm bör vara så långa att de inte snöar över.
Installationer på tomten som kommer att snöa över men som kan behöva skottas fram rätt vad det är, bör märkas ut med höga stolpar. T ex brunnslock och fristående elmätarskåp.

[ensamhet]

I mina hus har jag en säkringscentral på varje våning och har insett hur bekvämt det är att slippa springa mellan våningarna, för att byta en propp.

Om man ska renovera invändigt i huset, så föredrar jag att börja överst/längst bort och jobba mig neråt/mot ingången.
Då slipper man slita på det som är färdig i onödan.

Nu har vi andra förutsättningar här uppe, men när man behöver mer utrymme för förvaring, hobby, snickeri eller nåt annat, så blir det billigare att köpa grannhuset istället för att bygga till eller nytt på det befintliga huset.

[Anders G.]

Viktigt att tänka på ordentliga elinstallationer, så man inte behöver byta proppar så ofta att det blir obekvämt att springa i trappor ...

[ensamhet]

Viktigt att tänka på ordentliga elinstallationer, så man inte behöver byta proppar så ofta att det blir obekvämt att springa i trappor ...

Nu är det ju inte så ofta det beror på dålig elinstallationen att proppen går utan mer vanligt att någon sak som ansluts till vägguttaget är trasig eller att det körs för många saker samtidigt.

Eller att man är lite för snabb på YD starten och då har det inget med installationen att göra.

[malarmaster]

åratal sedan jag råkade ut för en trasig säkring och jo,ibland är det faktiskt dåliga installationer som är orsaken. Oftast snedbelastar man kretsen dvs man har inte tänkt på vad som kretsen skall försörja. I mitt hus var elen relativt nydragen av en renommerad firma när jag köpte det. Problemet var att man lagt elvärmen och viss hushållsström på två kretsar. alltså blev det problem vid högbelastning dvs när det var kallt ute.den tredje kretsen försörjde köket,(spis,ugn m.m). då jag renoverade huset och installerade vattenpump,elvarmvattenberedare m.m. blev snedbelastningen än större och en huvudsäkring var hela tiden i farozonen. Jag tog hit en duktig elingenjör som räknade på de olika kretsarna och kopplade om alltihop så att belastningen blev jämn mellan huvudsäkringarna. Sedan dess har ju lite annat hänt,elvärmen är borta och ersatt med en luft/luft värmepump som förbrukar en bråkdel av den tidigare elvärmen,alltså blev det ledig kapacitet över till verkstad m.m utan att behöva säkra upp.

[ensamhet]

Jag ger mig och det får vara dåliga installationer och snedbelastningar som gör att propparna ryker hos andra, men jag behåller mina centraler på varje våning, för att jag vill ha så.

[Skröpeltorparn]

Vinner jag "rörigast elinstallation"? Huvudsäkringar på stolpe vid tomtgräns, första elcentral på kattvinden, andra elcentral i andra änden av huset(förlängt på 70-talet) matar förlängningen,  några rum i gamla delen uppe och hönshuset. Central 3 i krypgrunden, matar maskinerna i tvättstugan, vattenpump och luftvärmepump. Central 4 i stallet, matar bara den längan. 
Jag borde nog inte bara bytt ledningarna utan flyttat lite centraler också.

[torbjorn]

Det är vanligt att det uppstår problem med snedbelastning och att huvudsäkringar börjar förbrukas när man renoverar kök och installerar nya vitvaror idag. Moderna spisar, hällar och inbyggnadsugnar har nästan uteslutande 230 V elementspänning, oftast ligger ugn + ev värmeskåp på en fas och två plattor på vardera av de andra faserna. Förr i tiden (sent 60-tal fram till någon gång på 90-talet) användes 230 V-spisar i Sverige enbart i lägenheter som bara hade enfas indraget (samt en del fall av udda 3 x 230 V-elnät), medan man installerade 400 V-spisar överallt där det fanns trefas 400/230 (förr 380/220) V. Och 400 V-spisarna ger betydligt mindre snedbelastning även i olyckliga fall.
Men sen kom tydligen vitvarubranschen (misstänker att Ikea var först) på att man kunde rationalisera bort 400 V-spisarna och enbart sälja 230 V. Dock till priset av snedbelastningar, varmgång, spänningsfall i nolla, onödiga kostnader för kunder som måste säkra upp och får högre fast avgift på elabonnemanget osv.  Enda fördelen är att risken är mindre att okunniga konsumenter gör bort sig och köper 400 V-utrustning som de sen vill ha installerad i en enfaslägenhet.

[Linnea H]

Om man ska renovera invändigt i huset, så föredrar jag att börja överst/längst bort och jobba mig neråt/mot ingången.
Då slipper man slita på det som är färdig i onödan.

Den här stämmer väldigt bra, och jag önskar att vi hade tagit rummet längst in i källaren när vi gjorde resten. Det ska nämligen bilas ur och gjutas nytt golv, samt göra en dörröppning i en vägg, och nu är resten av källaren inredd...

Nu har vi andra förutsättningar här uppe, men när man behöver mer utrymme för förvaring, hobby, snickeri eller nåt annat, så blir det billigare att köpa grannhuset istället för att bygga till eller nytt på det befintliga huset.

Den är inte lika relevant i Sthlm, men jag tycker den är ganska skön ändå. Dessutom har jag ungefär noll att tillföra i diskussionen om el så...

[Själv är bäste dräng]

Den här vintern har man fått många aha-upplevelser av vad snömassor kan ställa till med på och omkring hus.

Vi har inte haft så mycket snö den här vintern, max en halv meter, men den har betett sig lite annorlunda vid avsmältning på vissa tak än vad som varit vanligt förut. Jag byggde ett vedtak som sticker ut 3 meter från vedbodens långsida, och det blir då en övergång från 45 graders lutning till ca 15 grader. Använde sparat tegel och läktade bara utan underlag, det är ju söderläge och vad gör det om någon enstaka regndroppe blåser upp i skarven tänkte jag. Det har fungerat bra de andra åren med endast några få droppar, även de båda när det blev mycket snö. Men i år, djä...r vad det regnat under skärmtaket...

Nu har jag ändå planer på att sätta solfångare på flacka taket och solceller på det branta, men det är en nyttig byggmiss för minnet.

[Ett svart får]

Ett problem med såna där nästan liggande tak som ansluter till ett brantare tak är om snön börjar smälta utan att kana av och det rinner bakvägen ner i skarven mellan taken

[Nordic Vargtand]

Undvik träfiberskivor där det går, onödiga limfogar, plastfärger, etc.
Använd riktigt trä av god kvalitet där det är rimligt, fiberskivorna åldras otroligt fult när de får skavanker och tål inte alls fukt, oavsett hur mycket tid man lägger ned så blir det aldrig riktigt bra när det gått något årtionde, solitt trä utan fula kvistar, ytved och skit blir däremot bara vackrare och slits på ett vackert och värdigt vis som är lätt att frecha upp.

Även om det är dyrare så lönnar det sig i ett längre perspektiv, varje gång man sågar och spikar, etc i gamla hus så slits det med spikhål, mm så tänk igen från början hur det borde vara och vänta hellre med dyra renoveringar tills man har råd än att kompromissa och slänga dit en billig ikea inredning bara för att spara någon krona och få det frecht några år. Kortsiktigt tänkande är idioti av högsta graden.

Även färger lönar sig mycket, dåliga färger, som akrylfärger och annan dynga kan förstöra träet även på ganska kort tid, det kan vara skillnaden mellan en dyr renovering som bara håller kanske 7-10 år jämfört med samma jobb och obetydligt högre kostnad men en hållbarhet om kanske 4 gånger eller mer. Underhåller man panel med rätt typ av produkter och monterar den korrekt redan från början så håller den nästan för evigt.
i princip allt undermåligt material (tex dåligt virke) är slut efter 30-40 år eller mindre. Finns någon timrad bod här som sägs vara från 1500 talet, men har för mig att den visade sig vara ännu äldre vid årsringsdatering, ett exempel på skillnader i hållbarhet över tid om man gjort rätt.

[Hickory]

När du ska lägga klinker i badrum, använd små plattor.
Gjorde det misstaget, tyckte det skulle bli snyggt med stora plattor, fick dessutom tag
på dessa billigt. Men helt omöjligt att lägga då man ju inte kan följa fallet
på golvet.

Flera verkar inte gilla bänkskiva i trä i köket. Beror på hur man behandlar den.
Jag målade med fem lager båtlack, tog förvisso en evighet innan det var helt torrt
men tio år senare ser den ut som ny.