Effektförluster i elkabel.

[Lainde]

Undrar vilka effektförluster det blir per 100 m elkabel i 4 resp 6 mm2?.

Funderar på att dra 420 meter 5 ledare/380v varav 200 m blir stolpburen luftledning och resten (220 m) nergrävd.
Vad anser ni om max effektuttag/avsäkring efter en sådan sträcka beronde på mm2 alt?, samt vilken kabeltyp bör man lämpligen inhandla för ändamålet?.

(Note: Klarar mig galant med 3 x16 amp säkringar).

[Cyklisten]

En 420m ledare får vid 6 mm2 en resistans på 1,4 ohm. Vid 16A blir det ett spänningsfall på  22V, alltså ca 5% av systemspänningens 400V. Det är rimligt.

Den totala effektutvecklingen i kabeln blir 620W vid 16A eller ca 1,5W per meter. Det är inte mycket och inget att bekymra sig om.

Vad gäller kabeltypen tror jag att du måste ha en särskild luftkabel med inbyggd vajer, som du sedan kopplar ihop med jordkabeln. Men jag vet inte exakt.

[torbjorn]

Man kan spänna upp en vajer och hänga upp en vanlig t ex EKLK, N1XV eller gummikabel med bandjärnshängen i den. Men är det frågan om en permanent installation är det bättre (och betydligt billigare) att använda hängspiralkabel med inbyggd bärlina, den heter ALUS. Dock har den aluminiumledare och i båda ändarna skarvar man (uppe i stolpen) med speciella skarvstycken till en kabel med kopparledare. Ytterligare en fördel är att ALUS inte attraherar koppartjuvar.

En sak till att tänka på när det gäller avsäkringen är det s k utlösningsvillkoret. Det finns ett krav att om det blir stum kortslutning i bortre änden av kabeln så måste kortslutningsströmmen räcka till för att lösa ut säkringarna inom 5 sekunder, helst 2 sekunder. Om du nu får 5 % spänningsfall i kabeln vid säkringens märkström (16 A) och vi antar att den matas från ett s k starkt nät som inte påverkas mycket av vad du gör i din egen installation, så blir kortslutningsströmmen grovt räknat 20 gånger säkringens märkström och då kan man vara lugn för att den löser ut tillräckligt snabbt.

[Lainde]

Tack för utförliga/bra svar Cyklisten & Torbjörn.

6 mm2 låter som ett vettigt alt för ändamålet, så nu är det bara att börja projektera för kabel/stolp och en liten "kur/byggnad" där mätarskåpet/huvudcentralen ska placeras,ca 15 m från anslutningspunkten/stople.

[Existens?]

Om det är en motor som ska drivas så tycker jag det är klokt att sätta motorskyddet vid motorn.
Vi har en lång kabel till brunnen, och pump i brunnen. I början satt motorskyddet hemma vid hydroforen, men vi brände flera motorer när t.ex en säkring gått och det fattades en fas och motorskyddet inte löst ut, min teori var att det blev nån slags seghet i systemet iom den långa kabeln.

Efter ytterligare ett tag bytte jag till enfasmotor, för att helt slippa risken med brända motorer.

[Lainde]

Tack för tipset, men jag har inte för avsikt att köra några 3 fasdrifter på 400 m ledningen.
Den kommer enbart att försörja jaktstuga/fritidshus + ekonomibyggnader med en mindre mängd "hushållsström"eftersom huvuduppvärmningen består av vedeldning.

Däremot ligger det inplanerat att sätta upp ett kallgarage/förråd i anslutning till utfarten från skogsskiftet, och där blir det 3 fas uttag eftersom jag landar under 100 m från byggnaden med central + mätare.
Dock inga allvarligare drifter där heller, utan i huvudsak för att köra lite vedkap/klyv/byggsåg osv.

Ungefär så är det tänkt.

[Bo]

I tolvvolts-system måste man ju ha grova kablar för att minimera förlusterna men hur kan då de tunna telefonledningarna förmedla effekter kilometervis som räcker till för samtal och ringsignaler. - Jag har trott i decennier att jag visste hur telefonen fungerar men det gör jag inte längre.

[torbjorn]

I tolvvolts-system måste man ju ha grova kablar för att minimera förlusterna men hur kan då de tunna telefonledningarna förmedla effekter kilometervis som räcker till för samtal och ringsignaler. - Jag har trott i decennier att jag visste hur telefonen fungerar men det gör jag inte längre.

Det är frågan om mycket lägre strömmar i en analog telefonledning än man rör sig med i elkraftsammanhang.
Typiska värden för det svenska telenätet är att linjen matas med 48 V via motstånd på 2 x 800 ohm i telefonstationen, däröver kan man tillåta upp till 2000-3000 ohm i linjen innan det börjar bli för snålt med linjeström för att en telefon ska fungera.
Linjeströmmen hos abonnenten brukar vara, beroende dels på linjelängd och dels på spänningsfallet i telefonapparaten, 12-50 mA.
I en del andra länder, t ex Finland, England och USA, förekommer linjeströmmar upp mot 100 mA på korta abonnentledningar.

Det finns också en del fall - mycket sällsynt på "riktiga" telefonlinjer numera men man kan råka på det i t ex företagsväxlar eller linjedelare - där matningsspänningen är lägre än 48 V. T ex kan man råka på 24, 32 eller 36 V. Ibland händer det också att linjen inte matas via motstånd utan via en konstantströmregulator, då är linjeströmmen oftast omkring 20 mA.

Det svenska telenätet är plusjordat, så i vila ligger den ena tråden på 0 V och den andra på ca -48 V. Om man kortsluter linjen så ska man få ungefär -24 V mot jord.

[Solklart]

Jag är inte expert på det här men stämmer verkligen siffrorna i de tidigare inläggen? 

Jag är mest van vid att räkna på likström så det är kanske därför jag inte får ihop det? 

Ledningskretsens resistans för 6mm2 alt. är (0.0175 x 2 x 420)/6 = 2,45 Ohm.

Spänningsfallet är 2,45x16A = 39,2 volt.

Kortslutningsströmmen är 240/2.45 =98 Ampere i sämsta tänkbara fallet som är en kortslutning mellan fas och nolla.

[ollebolle]

Utan att ha räknat på motstånd! Har någon glömt att strömmen ska tillbaka? Det verkar vara en faktor två det skiljer.

Ingen skillnad annars med vxl eller likström.

[torbjorn]

Jo, det är klart, jag tänkte inte på att man hade nollan med också utan räknade bara på 3 x 400 V (är så van vid att räkna på högspänningsledningar där man inte använder nollan och har nätets nollpunkt högohmigt jordad).
Vid växelström ska man egentligen räkna med ledningens induktans också, men i en kabel där alla ledare ligger tätt intill varandra blir den försumbar jämfört med resistansen. Rör det sig däremot om en friledning med blanktrådar en halvmeter från varandra kan man inte längre bortse från induktansen.

[Lainde]

40 V är rätt mycket!, men jag snackade med en elektriker på YIT idag och spontant trodde han att det skulle klara sig med 6mm2. (Vi räknade dock inte på det.)
Tydligen är det även viktigt hurpass långt man har till "transingen"/inkopplingspunkt vs huvudcentralen, samt hur många som är anslutna på "linan".
Såvitt jag vet så är det 2 fritidsfastigheter och 1 egnahem, men jag är inte säker.

Synpunkter runt detta?

[torbjorn]

Du kan ju ta reda på hur stor det matande nätets impedans är genom att mäta spänningen i din gruppcentral medan du omväxlande slår till och från en stor och känd last (elpatron, spisplatta, kraftig värmefläkt etc). Med hjälp av spänningsskillnaden och skillnaden i strömförbrukning hos dig är det sedan bara att räkna.

[Solklart]

Mitt råd är att ta hjälp av proffs.

Fråga dom som har nätkoncessionen där du bor. Kanske de kan hjälpa dig och lämna en offert på jobbet?  Iallafall gjorde vi liknande jobb under min tid som linjemontör.

Elnätsägaren sitter också på förbrukningssiffror som ingen annan har. Dom vet vad grannarna förbrukar och kan därför räkna på helheten.

Sträckan du tänker bygga är lång och kommer kosta en hel del. Jobb av denna kalibern är det ett mycket begränsat antal elfirmor som har erfarenhet av. Att kunna sätta stolpar och att sedan ha specialutrustning och kunskaper som krävs t.ex. stolpskor, säkerhetsutrustning.

Det är mer nog med det här än du tror. En riktig elnätsprojektör räknar på hur kablar töjer sig vid olika temperaturer och hur uppvärmingen som strömmen genom kabeln bidrar med påverkar för att garantera att korrekt höjd över mark bibehålls under alla förhållanden. Man tar även hänsyn till is-last i beräkningarna. Klarar elfirman på hörnet detta?

Tänk bara på dimensionering av stolparna. Om det inte är plattmark hela vägen kommer kanske vissa stolpar utsättas för lyftkrafter? Sådant här tar en riktig projektering hand om och räknar på innan någon utför arbetet. Man räknar innan för att det brukar bli bäst och billigast så.

Jag vet inte vilken budget du har men tipset är tyvärr att hur du än gör blir det D Y R T . . .

[Lainde]

Hej Solklart & alla andra!

Givetvis kommer jag att anlita behörigt folk som kan detta med installation och luft-linjedragning.
Finns dock vissa saker som jag kan/ska fixa i egen regi, och därför är det intressant att projektera lite.
Exvis byggnad för huvudcentral - elmtrl - har bekant med egen grävare osv.
Preleminär inkopplingskostnad ligger på 17 000:-  (oklart fn hur lång matningssträcka som ingår i detta?)..
Övrig kostnad är budgeterad till ca 50 000:- , men det är förutsatt att jag inte behöver klättra upp på en 10 mm2 som är 50 % dyrare än 6mm2.

Bör i sammanhanget nämnas att investeringen sker på egen skogsfastighet, vilket har en viss inverkan på den slutgiltiga nettokostnaden.

[torbjorn]

Har du räknat på kopparkabel (EKLK, EKKJ, N1XV etc) eller hängspiralkabel av aluminium (ALUS)? Det skulle inte förvåna mig om hängspiralkabeln blir billigare även om man måste gå upp i area i och med att det är aluminiumledare.

[Existens?]

Kolla om du kan komma över nån begagnad kabel på nåt energibolag. Dom gräver ju ner kabel i mängder nu, och får en massa gamla luftledningar över.

[Lainde]

Jag har bara räknat på EKKJ rakt av, men tror som du torbjörn,,,,det skiljer inte så mycket mellan den och ALUS kabeln.
Åtminstonde inte efter de uppg som jag har.

Begagnad kabel känns inte som ett alternativ, men man kan ju kanske fråga om "restparti", från någon tidigare linjedragning?.

Hur blev det föresten med ALUS kabeln?,,, läste någonstans att man undersökte möjligheterna att även kunna förlägga den som "jordkabel", men inte vad utfallet blev/är.


.

[torbjorn]

Jag har en känsla av att polyetenisoleringen på ALUS inte tål nötning tillräckligt bra för att man ska våga lägga den i jorden. En vass sten skulle kunna nöta igenom den rätt snart.

Man vinner ju också en del på att ALUS är så lätt att man kan hänga upp den utan separat bärlina och stolpfästen mm för den kabeln redan finns massproducerat och billigt.

[cebaztian]

Jag vill skapa en understation ca 200 meter bort.
220 volt till litet boende.
Gräva ner kabel.
Jag förstår inte mycket av det som sägs i tråden.
Jag har 16A
Vissa element är 380V
Spisen är trefas.
Vid stolpen finns tre säkringar.

Vad för kabel ska jag ha?

Sebastian