Författare Ämne: Vilken får ras? (läst 11396 gånger)

Birgit · « **Svar #20 skrivet:** 20 dec-10 kl 16:09 »

ieenilorac, Finull kan visst vara skäckiga.

Citera

Rasen kännetecknas av en mjuk glansig och silkig samt finfibrig och finkrusig ull i de tre färgvarianterna vitt, svart och brunt."Färgen skall vara enhetlig över hela kroppen.

Det finns kraftiga diskussioner i föreningen om detta "skall". Vissa uppmanar alla att avliva djur som avviker, har bläs eller vita strumpor. Andra anser att färgerna ska få utvecklas och att det är den enskildes sak. Blandar man de tre grundfärgerna så får man på sikt avvikande djur.
Finullsfåret är en "utrotningshotad" ras och skall inte avlas i någon bestämd riktning. Innefattar även "förbättringar" i form av större kroppar.

Charlotte · « **Svar #21 skrivet:** 20 dec-10 kl 16:29 »

Här är finullsföreningens avelsplan:
http://www.finullsforeningen.com/AvelsplanFinull2010.pdf
Den avviker ju en del från Allmogefårens avelsplan, det ska ju avlas på vissa egenskaper/utseende som faktiskt kännetecknar rasen, och det finns väl så pass många exemplar så att man faktiskt kan undvika att använda "allt" i aveln.
Bla avlar man ju för lamm som fungerar i lammproduktion...

JBF · « **Svar #22 skrivet:** 20 dec-10 kl 21:15 »

Nu vet jag inte hur mycket de ursprungliga finska finullsfåren längre har gemensamt med de svenska ditona, men i Finland finns finullsfåren (även de förädlade) med både bläs och fläckighet (inte likt helsingefåren men ändå "flerfärgade".
Förmodligen handlar det, som både Birgit och Charlotte berör, att man i Sverige "bestämt" att rasen endast ska/kan ha en färg. Det betyder ju egentligen inte att de är orasrena om de uppvisar flera färger. (Även om rasföreningen fnyser åt dem.. )

Birgit · « **Svar #23 skrivet:** 21 dec-10 kl 06:48 »

Jo, så är det till viss del JBF, men som jag skrev finns en hel del åsikter om detta i föreningen.

Vet att Jordbruksverket haft en del åsikter om detta också vid godkännande av avelsplanen. EU kräver ju att avelsplanerna ska efterföljas och att Jordbruksverket kan kontrollera detta. Grunden i det hela är ju att bevara den typ av finullsfår som finns, inte skapa en ny ras som går "framåt". Det finns bläsar och skäckar. Rimligen ska de också bevaras?
Dessutom finns krafter i föreningen nu som jobbar för att dokumentera de mest ursprungliga finullsfåren.
Svensk finull och finsk är två skilda saker. Däremot finns korsningar mellan dessa i Svensk finull.

Charlotte · « **Svar #24 skrivet:** 21 dec-10 kl 11:44 »

Citat från: Birgit skrivet 21 dec-10 kl 06:48

Grunden i det hela är ju att bevara den typ av finullsfår som finns, inte skapa en ny ras som går "framåt". Det finns bläsar och skäckar. Rimligen ska de också bevaras?
Dessutom finns krafter i föreningen nu som jobbar för att dokumentera de mest ursprungliga finullsfåren.

Men frågan är väl egentligen kanske då var man ska bestämma att man ska starta sin "bevarande tanke"? Ska man bevara de djur som motsvarar de som finns i ursprungsbesättningarna med de egenskaper de har eller ska man avla bakåt mot mer ursprungliga djur och därmed spara på dolda anlag och föröka upp dom (som tex fläckighet eller märghår) som man accepterat att de dyker upp då och då för att det är dolda anlag men inte avlat vidare på för att fläckighet innebar mer sorteringsarbete och märghår inte passade in i den mjuka ullen, eller varför man nu valde bort dom i avelsarbetet....
Ett exempel är väl kanske Svärdsjöfåren, i ursprungsbesättningen avlade man inte vidare på färgade djur, och hur ser dagens svärdsjöflockar ut? På bilder av "nya" flockar verkar de färgade överväga, kanske för att det är kul med variation i flocken, men dom liknar ju inte ursprunget....
De färgade fåren har inte heller samma ull som de vita vad jag har sett i alla fall $:-\$
Mvh
Charlotte

randigko · « **Svar #25 skrivet:** 23 dec-10 kl 11:20 »

Dorset-korsningar är ofta fläckiga.

Birgit · « **Svar #26 skrivet:** 23 dec-10 kl 11:53 »

Ja, Charlotte, det är en viss problematik i detta. Men frågan är hur man gick in i "ansvaret" att bevara en utrotningshotad ras?
Allmogefår föreningen har ju inskrivet att det inte ska avlas i någon bestämd riktning utan endast defekta och sjuka djur ska plockas ur aveln.
Riktlinjerna var från början att de skulle bevaras i det skick de var då de återfanns. Alltså inte göra avelsframsteg efter det. Däremot har de noga poängterat att man inte ska avla ensidigt på färg- eller hornanlag och att så många djur som möjligt ska få avkommor (av båda könen).

Finullsföreningen hade inte riktigt någon bevarande strategi klar när de begärde att få rasen klassad som utrotningshotad. Att de fick denna status berodde på att rasen höll på att korsas bort i köttrasaveln. Därefter har olika falanger försökt att styra och förbättra djuren, vilket i sig strider mot bevarandearbetet. Som jag förstått det håller de på med ett omfattande dokumentationsprogram nu för att finna de rester av de äldre finullsfåren som kan finnas kvar (linjer).

esten · « **Svar #27 skrivet:** 23 dec-10 kl 14:54 »

Ålandsfåret finn med flera ullkvaliteer , och där säger man att för att bevara fåret som ras så ska man byta bagge mellan de med mjuk ull och de med mycket död- o märghår .
Det Finska finullsfåret har alltid varit mer av lantras än det Svenska som har avlats hårdare från början för att få till en hög ullkvalite .

Birgit · « **Svar #28 skrivet:** 24 dec-10 kl 21:53 »

Och svenskt finullsfår skapades av bl.a Wålstedts ur den svenska lantrasen, som sorterades efter ullegenskaper. Sedan blandade man in finskt för att göra snabba framsteg. Men svensk finull är inte finsk.

JBF · « **Svar #29 skrivet:** 25 dec-10 kl 09:46 »

Citat från: Birgit skrivet 24 dec-10 kl 21:53

Och svenskt finullsfår skapades av bl.a Wålstedts ur den svenska lantrasen, som sorterades efter ullegenskaper. Sedan blandade man in finskt för att göra snabba framsteg. Men svensk finull är inte finsk.

Har man någon kunskap i om hur stor andel finsk lantras man använt sig av? Den ras som internationellt går under namnet Finnsheep, är det den finska grenen eller den svenska?

Birgit · « **Svar #30 skrivet:** 25 dec-10 kl 10:48 »

Den finska inblandningen finns dokumenterad. Runt 1930 importerades några finska baggar. Men sedan höll folk på och gjorde egna importer på 70-, 80-, 0ch 90-talet. Framförallt innan EU inträdet, men även efter det. Vissa linjer har stor inblandning, andra väldigt ringa. Problemet var, som alltid, Fåravelsförbundet som alltid bara tänkt stora slaktkroppar osv. Det ansåg att alla "lantraser" var samma "skit" och sorterades under lantras vit t.ex.
Tills Jordbruksverket sa ifrån att de måste skilja dem åt efter ras. Under den perioden importerade vissa "framåtsträvare" djur från både Finland och Danmark. Eftersom de då inte skiljde på svensk och finsk finull så blev det en soppa. I början på 2000-talet drog Jordbruksverket in utrotningshotadbidraget för de finska linjerna och det blev en hel del konflikt i föreningen. Framförallt för att styrelsen inte informerat djurägarna om detta innan.

Nu finns något ännu värre vad gäller svenska raser: Jämtlandsfår! Det känner nog Charlotte väl till? Man blir mörkrädd när man hittar denna "ras" i en bok som handlar om Europeiska fårraser. I Sverige finns alltså Jämtlandsfår, som den främsta och Gotlandsfår som tvåa! Thats it!
Något att bita i bland jul godiset!

Charlotte · « **Svar #31 skrivet:** 25 dec-10 kl 13:41 »

Citat från: Birgit skrivet 25 dec-10 kl 10:48

Nu finns något ännu värre vad gäller svenska raser: Jämtlandsfår! Det känner nog Charlotte väl till? Man blir mörkrädd när man hittar denna "ras" i en bok som handlar om Europeiska fårraser. I Sverige finns alltså Jämtlandsfår, som den främsta och Gotlandsfår som tvåa! Thats it!
Något att bita i bland jul godiset!

Nu har vi hamnat långt från ämnet....
Moderator kanske kan dela tråden?
Men jag svarar väl ändå eftersom det sista på något sätt verkar vara riktat till mig

Det är förmodligen inte bara jag som vet vad ett Jämtlandsfår är... Något som kanske liknar de Pystrelor du själv tagit fram för att använda till Boskapsväktare....
Alltså en "ras" som passar till att användas för ett visst ändamål.
Just i Jämtlandsfårens fall är det ett försök att få ett värde i ullen från de får som föds upp för slakt, ett ben till att stå på i fårnäringen. Och vem säger att det inte kan utvecklas nya raser? Tog det slut i och med att allmogefåren kom?
Som jag skrivit i ett antal trådar förut så tycker jag Sverige har plats för många fårraser och många typer av inriktningar i fårhållningen.
Alla har kanske inte de magra naturbetesmarker med sällsynta örter som passar för allmogefår så att man kan kvittera ut EU-bidrag den vägen... Då får man söka sig andra vägar att få bättre lönsamhet i det man håller på med

Det kan ju vara skinn (från Gotlandsfår) som man vet att man får betalt för eller lamm som slakterierna betalar för, då tycker jag det är smart att försöka få fram användbar ull från köttfåren istället för att slänga den....

Men i och för sig fick jag faktiskt 1 (ett) lamm med en stor brun fläck bland alla lamm födda i år som hade en "Jämtlandsfårs" bagge till far

Men jag tror ändå inte det är rätt får att välja om man vill ha skäckiga...

esten · « **Svar #32 skrivet:** 25 dec-10 kl 13:55 »

Här i Estland finns en rest av ett Svenskt lantrasfår som står på randen till utrotning .
Det finns ca 30 djur kvar totalt .
De finns på en liten Ö som heter Khinu saar .
De är vita i ullen , men med grävlingsmaskade ansikten !
Hade jag råd skulle jag ta färjan över och köpa upp npgra st. , för att försöka hjälpa till att bevara dem .

Varför Svenska , JO Öarna utanför Estlands kust var bebodda av Svenskar och dessa får invandrade med dem hit till Estland .

Estland har även en nordisk kortsvansad fårras som de säger är deras egen , men som jag tror är en "förgrening" av det Ryska Romanovfåret . Likheten är i alla fall slående .
Det tas om hand och förökas upp men det verkar som man inte är intresserade av detta Svenska får .

randigko · « **Svar #33 skrivet:** 25 dec-10 kl 14:47 »

Jag vet ett par inavlade killar som hade långsvansade får med hängöron.
Den ene hette Jakob, och passade fåren åt sin morbror/svärfar Laban.
Jag vill minnas att när de skulle dela upp fåren så småning om, så tog den ene de fläckiga, och den andre de enfärgade. Jag minns det som att Jakob tjänade på affären eftersom han möstrade baggar...

Birgit · « **Svar #34 skrivet:** 25 dec-10 kl 15:00 »

esten, känner du till namnen på både den svenska och en inhemska rasen? Känner du Gilleke Kopamees? Hon har ju jobbat en del med bevarande av de gamla raserna i Estland. Vet att Guteföreningen gjorde ett besök hos henne för ett antal år sedan.

Charlotte, det är inte principen att man inte får avla fram nya raser, som jag tyckte är störande, utan att när personen (Gunilla Claesson JiLU) får frågan från de franska kvinnorna och hon lyfter fram Jämtlandsfåret som enda ras!
Jag har aldrig försökt lyfta fram mina "pystrelor" som en egen ras, även om de blev väldigt enhetliga och hade någon frågat mig om vilka raser av boskapsvaktande hundar det finns, så hade jag talat om de godkända raserna, inte mina korsningar! Det är väl där skillnaden ligger.
Och jo, jag har förstått att du är fascinerad (och en hel del involverad) i "jämtlandsfåret". Angående värdet i ullen, så har vi haft den diskussionen förr: Man korsar bort finullsfårets fina ull med texel = Sveafår. För att förbättra ullen, går man över kanalen till Danmark och importerar Merino sperma!

Charlotte · « **Svar #35 skrivet:** 25 dec-10 kl 15:25 »

Citat från: Birgit skrivet 25 dec-10 kl 15:00

Charlotte, det är inte principen att man inte får avla fram nya raser, som jag tyckte är störande, utan att när personen (Gunilla Claesson JiLU) får frågan från de franska kvinnorna och hon lyfter fram Jämtlandsfåret som enda ras!
Jag har aldrig försökt lyfta fram mina "pystrelor" som en egen ras, även om de blev väldigt enhetliga och hade någon frågat mig om vilka raser av boskapsvaktande hundar det finns, så hade jag talat om de godkända raserna, inte mina korsningar! Det är väl där skillnaden ligger.
Och jo, jag har förstått att du är fascinerad (och en hel del involverad) i "jämtlandsfåret". Angående värdet i ullen, så har vi haft den diskussionen förr: Man korsar bort finullsfårets fina ull med texel = Sveafår. För att förbättra ullen, går man över kanalen till Danmark och importerar Merino sperma!

Jag har egentligen ingen lust att diskutera Jämtlandsfåret med dig eftersom det är trist att diskutera med någon som verkar vara bittert avundsjuk eller vad det nu är frågan om

Ett horn i sidan verkar du i alla fall ha till projektet om man läser gamla trådar...
Att projektet fått EU-pengar orkar jag inte störa mig på, det går att söka EU-medel till en massa projekt och är fritt för vem som helst...
Men du ställde ju en fråga (riktade ett påstående) att jag skulle känna till det väl så då svarade jag och du drar samma visa om Sveafåren igen som i så många andra trådar...
JA, man har använt sig av Lantraser tillsammans med köttras för att skapa en lönsam fårras (Sveafåret) och nu vill man få fram en bättre ull som kan lämpa sig för dagens textilindustri och använder den rasen som textilindustrin efterfrågar, jag kan inte inse det dumma i den saken? (Om man inte helt är emot framtagandet av nya raser, och det var du ju inte?!?).
Det finns olika sätt att bedriva fårskötsel, vissa inriktar sig på bevarande och andra på utveckling, vad är det för fel med det? Båda inriktningarna behövs och är lika viktiga.
Jag vet inte vad G.K har sagt eller inte... Men hon var väl på mässan för att tala om Merinoprojektet? Jag vet inte heller hur mycket hon kan om andra fårraser? Hade någon av de andra Rasföreningarna skickat med något material till mässan?
Jag är inte mer "involverad" i projektet än att jag tagit del av de olika utbildningar rörande får som givits till fårägare via projektet (oavsett vilken fårras eller inriktning på sin fårhållning de har).
Sen har jag fått en Merinokorsningsbagge av min kompis som flyttat och inte kunde ha kvar fåren och testade honom på mina tackor....
Annars är jag bara allmänt intresserad av får och utvecklingen av "gröna näringar" som kan skapa tillfällen till försörjning i glesbyggd (Jilu jobbar ju med utveckling av småskalig livsmedelsförädling också, det är också intressant) och har inte alls fått några pengar från projektet om det är det du funderar över

esten · « **Svar #36 skrivet:** 25 dec-10 kl 15:54 »

Den första länken går till de Svenska fåren och de har namnet efter de öar där de lever så Ruhnu / Kinhu saar maalammas . ( Notera vikten hos dessa och de i andra länken )

http://www.rala.is/beta/33%20Estonian%20Ruhnu%20sheep.htm
Klicka på bilden så kommer det fram fler bilder .

Andra länken är till en inhemsk fårras , MEN inte den bruna jag pratade om hittade ingen länk till den .
Det är förmodligen denna du hört talas om Birgit .

http://www.lahemaalammas.ee/indexe.html

Tittar man bland länkarna på sista länken så kan man se att det är stor skillnad på fåren från Ruhnu och Kinhu saar . De är två mycket olika .
Tittar man på Saaremaa så hittar man de typiska bruna fåren .

Birgit · « **Svar #37 skrivet:** 25 dec-10 kl 18:17 »

Intressanta länkar esten

Den första är ju en officiell länk med husdjursraser. Tror det finns en urgammal länk om finullsfåret där, där det kallas finnsheep och sägs härstamma från Finland.
Berätta gärna mer om de olika raserna esten, kanske i en egen tråd?
Gilleke berättade massor under den tid vi umgicks, men man glömmer

(Nej, Charlotte, jag är inte avundsjuk, tycker bara fortfarande att det är ett enormt resursslöseri att lägga alla dessa miljoner på detta, när man kunde gjort så mycket för bevarandearbetet med de summorna.
Visst kan alla söka, men det krävs mer än så och det vet du! Man måste ha medfinansiärer, en budget som medger att man kan ligga ute med pengarna i ett antal månader innan EU-stöden kommer osv. Så vem som helst kan inte göra något större.
Små projekt kommer sällan flera till nytta.)