Författare Ämne: Hampa som energi (läst 8007 gånger)

bjärkebo · « **skrivet:** 17 dec-10 kl 12:45 »

Hej, uppvärmningen av vårat hus vållar mig en hel del huvudbry. Jag eldar med ved och har även en pelletsbrännare, men jag upplever det som om det blir allt svårare att få tag på ved till ett vettigt pris, då jag inte har någon egen skog. Massavedpriset är ju ganska högt nu, och så kallad skräpved flisas ner i allt större utsträckning, så ren bränsleved har blivit allt dyrare och svårare att få tag på. Jag har ingen skog men jag har åkermark, och min fundering är om man skulle försöka sig på att odla ett halvt hektar hampa varje år som får ingå i växtföljden. Jag har förstått att hampa har ett skapligt bränslevärde och lämpar sig bra i ett ekologiskt småbruk. Man borde väl kunna skörda hampan med en slåtterbalk, och låta den torka genom solenergin. Går den att elda i en vanlig panna på något sätt eller måste man göra briketter eller pellets av den. Är det någon som har erfarenhet av hampa eller på annat sätt har kunskap om hampa som energi, är jag tacksam för svar. Eftersom man strävar efter att vara så självförsörjande som möjligt vore det ju väldigt intressant att på ett enkelt vis kunna odla sin egen energi.

bagglamm · « **Svar #1 skrivet:** 29 dec-10 kl 17:18 »

Har du en vanlig panna är du nog tvungen att göra pellets eller briketter. Det stora problemet är att skörda på ett vettigt sätt, slåtterbalk går bra men om du sen ska pressa hampan så räkna med att hela pressen blir full med hampafibrer. Det sätt som verkar fungera bäst är exakthack med majsbord (helsädesbord kanske fungerar också?) Det gäller att hampan är absolut torr annars är fibrerna för sega och snor sig överallt.

Det är en intressant gröda med mycket bra ogräskonkurrens och god avkastning så vi kan väl hoppas att någon löser skördeproblemen på ett bra sätt.

Cees · « **Svar #2 skrivet:** 29 dec-10 kl 17:35 »

Håller med om att det är bäst att pressa den till briketter, men gör du det så har du ett toppen bränsle som dessutom är skonsammare mot pannan.

Finns ju en del producenter i södra sverige, ring o fråga hur dem skördar på bästa sätt.

tinna.m · « **Svar #3 skrivet:** 29 dec-10 kl 18:07 »

http://www.blocket.se/varmland/Pellets_Och_Brikett_tillverkning_28083940.htm?ca=23_13&w=0

Kan det kanske bli så det räcker till grannen med..?

Sundom · « **Svar #4 skrivet:** 05 jan-11 kl 19:01 »

Hej
För att göra pellets krävs antagligen någon form av bindmedel för att hålla ihop pelletarna och då måste det vara stor skillnad vad man gör pellet av, trä, hampa eller halm. Det går knappast att sätta in vad som helst i maskinen ovan. Någon som vet hur det ligger till med det?
Själv drömmer jag om att göra pellet/briketter av säv och vass som växet till allas förträt här i mina trakter. På vinter skulle det vara enkelt att skörda med traktor på isen och bala till typ halmbalar. Men vad göra sedan? Hur få det komprimerat till pelletliknande saker. Tror jag startar en skild tråd om det.

Johan1986 · « **Svar #5 skrivet:** 12 feb-11 kl 17:11 »

Utvärdering av skördemetoder

http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00002729/01/Exjobb_epsilonversion_senaste.pdf

Småskaliga pelletspressar.
http://www.pellet-mill.de/

valtra · « **Svar #6 skrivet:** 19 feb-11 kl 17:17 »

Hej

Här är en länk till en film:


Vinterskörd av hampa

istället för rapshuggare kan du använda slåtterbalk och sedan stränga ihop det.
Sedan kanske du kan pressa ihop det med en hårdpress. sedan kanske du kan stoppa in dom i pannan om dom kommer in.

bjärkebo · « **Svar #7 skrivet:** 19 feb-11 kl 21:10 »

Hampan är intressant, men hanteringen av den för att använda den som bränsle blir alltför komplicerad och kostsam verkar det som. Det är synd att det inte finns någon enkel och billig lösning på att ta tillvara på odlade energigrödor, med tanke på all den jordbruksmark som ligger outnytjad.

dilog · « **Svar #8 skrivet:** 21 maj-12 kl 23:24 »

Här diskutera vi olika sorters matrial att göra pellets av. Kom gärna in och diskutera hampans möjligheter till att vara med. Några använder vetemjöl till att blanda in i pelletsentillverkningen
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=129988.20

Vasa81 · « **Svar #9 skrivet:** 23 maj-12 kl 20:51 »

För att odla hampa lagligt måste du har gårdstöd/arealstöd. 4hektar är gränsen för att få gårdstödet.

dilog · « **Svar #10 skrivet:** 23 maj-12 kl 23:11 »

Ja då får man se till att skaffa detta då om man inte har det redan. Men om du skulle odla hampan får jag då köpa en viss procent av det och göra pellets av om detta skulle visa sig vara ett bra matrial att tillverka denna prudukt av detta matrial. Eller är det lagar och förordningar vilka du måste sälja det till??

Granelunds odling · « **Svar #11 skrivet:** 08 apr-14 kl 20:43 »

bump..

Undrar också hur det ligger till med gårdsstödet. Hittar inte riktigt det på jordbruksverket. Måste alla 4ha gå åt till hampa? Måste det ske i kommersiellt syfte?

Vilket fritt samhälle vi lever i när man knappt får leva självförsörjande på små arealer och samtidigt ta del av en av de mest användbara grödorna out there

Oavsett, antar att det inte skulle vara speciellt effektivt att använda hampan lite som ved? Blir mycket påfyllnad, hehe.
Men för att göra briketter på ett enkelt sätt kräver det såklart att man drar isär fibrerna så långt det går t.ex. genom att slå den skördade hampan flera gånger emot uppåtstående spikar eller liknande, eller hur? Detta är något jag sett i instruktionsvideor från början/mitten av 1900-talet i alla fall (någon som vet vilka videor jag talar om, och kanske har några länkar? Männen i videon visade även hur de hugger timmer vill jag minnas).
Hur som helst, detta fungerar ju till att tvinna rep med, men för att göra briketter som sagt så behöver man väl göra fibrerna ännu mindre, hur gör man detta. Någon som vet?

Mvh

torbjorn · « **Svar #12 skrivet:** 08 apr-14 kl 21:16 »

Frågan är om inte det är mer effektivt att utforma pannan så att det går att elda bränslet med minimal förarbetning än att lägga ner en massa jobb på att omforma bränslet till någonting som går att elda i befintlig panna.

Skulle man inte kunna tänka sig fiberartat material - vass, hampa, halm, säv etc - som man pressar till hårda småbalar/storbriketter (ungefär tegelstensstorlek)? De eldas sedan i någon apparat som är ganska immun mot bränsle av märklig beskaffenhet, t ex en panna med nedåtriktad förbränning eller en traditionell vedpanna med förugn.
Ett möjligt problem med hampan är att den väl har ganska hög tjärhalt jämfört med andra bränslen? Halm och vass har istället låg densitet, det finns mycket luft i stråna, så en viss värmemängd kommer att ta mycket plats om man inte pressar briketterna mycket hårt.

Ska man ändå odla bränslet själv så kan man ju också fundera på snabbväxande energiskog (t ex sälg) eller blasten från jordärtskockor. Men i det senare fallet får man såklart se till att äta upp skockorna också.

Om man inte har mycket stora byggnader som ska värmas upp eller behöver kopiösa värmemängder till växthus så kanske det kan löna sig bättre med allmänna energibesparande åtgärder och betala vad köpt ved kostar, än att fortsätta elda för kråkorna med billigt hemodlat bränsle.

Granelunds odling · « **Svar #13 skrivet:** 08 apr-14 kl 22:13 »

Vad jag vet så ger hampan en mycket större skörd än skog, sen kan man ju använda grödan till så mycket mer (mat, kläder etc), tänker jag.

torbjorn · « **Svar #14 skrivet:** 09 apr-14 kl 06:31 »

Å andra sidan så kan man ju aldrig på lång sikt få ut större skördar än vad som motsvarar den gödning man tillför marken, oavsett vad man odlar för någonting. En möjlighet kan ju vara att försöka hitta någon användbar energigröda som dessutom är kvävefixerande.

Jakobn · « **Svar #15 skrivet:** 09 apr-14 kl 08:44 »

Intressant ämne.
Skulle man inte kunne hårdpressa hampan i småbalar och sedan elda i en panna typ Veda70 eller Veda 70 Miljö. De pannorna kan man elda all möjligt i som torv, ved olja mm. De stora spanmålsbönderna eldar storbalar i sina pannor så det borde gå i liten skala med.

De ger ju minimalt med jobb när det gäller hanteringen av bänslet åminstone.

krikav · « **Svar #16 skrivet:** 09 apr-14 kl 08:56 »

Citat från: torbjorn skrivet 09 apr-14 kl 06:31

Å andra sidan så kan man ju aldrig på lång sikt få ut större skördar än vad som motsvarar den gödning man tillför marken, oavsett vad man odlar för någonting. En möjlighet kan ju vara att försöka hitta någon användbar energigröda som dessutom är kvävefixerande.

Stubbskottsbruk av gråal är det mest realistiska alternativ jag kommit på hitentills.
Stor fördel om man också har får som kan mumsa i sig löven först!

torbjorn · « **Svar #17 skrivet:** 12 apr-14 kl 20:58 »

Citat från: krikav skrivet 09 apr-14 kl 08:56

Stubbskottsbruk av gråal är det mest realistiska alternativ jag kommit på hitentills.
Stor fördel om man också har får som kan mumsa i sig löven först!

Just al-löv är ju kväverika, så även om de inte blir uppätna gör de god nytta i förnan. Skulle man kanske kunna tänka sig växelbruk - odla al tills marken börjar bli kvävemättad och sedan någon annan (energi-)gröda som behöver kväve några år, därefter al igen osv.