Alternativt finans- och valuta-system

[Bo]

Felaktigheterna i det system vi har, består inte i att den skuldsatte måste betala ränta.

Buggarna i systemet är att bankerna gör pengarna men centralbankerna garanterar dem och att staters tillfälliga maktorgan tillåts skuldsätta staternas framtida medborgare som inte tillfrågats.

En enkel bot är en regel om att stater måste täcka sina utgifter med sina inkomster och att de som vill ha sina tillgodohavanden garanterade, får flytta dem till centralbanken mot styrränta. Mot att överta dessa skulder till spararna, kräver centralbanken realvärden av bankerna i form av låntagares säkra panter: I stort prioriterade fordringar i de belånade fastigheterna.

Med dessa regler hade det aldrig uppstått bank- och finans-kriser.

[Suresh]

Felaktigheterna i det system vi har, består inte i att den skuldsatte måste betala ränta.

Buggarna i systemet är att bankerna gör pengarna men centralbankerna garanterar dem och att staters tillfälliga maktorgan tillåts skuldsätta staternas framtida medborgare som inte tillfrågats.

En enkel bot är en regel om att stater måste täcka sina utgifter med sina inkomster och att de som vill ha sina tillgodohavanden garanterade, får flytta dem till centralbanken mot styrränta. Mot att överta dessa skulder till spararna, kräver centralbanken realvärden av bankerna i form av låntagares säkra panter: I stort prioriterade fordringar i de belånade fastigheterna.

Med dessa regler hade det aldrig uppstått bank- och finans-kriser.

Ett bra förslag, med reservation för att det inte finns några helt "säkra panter" ens i fastigheter.

Ett annat förslag är att de som så önskar sparlånar i en räntefritt bank, med ambitionen att premiera ekologiska investeringar och motverka den finansiella pmfördelningen av medel från fattig till rik.

[Bo]

Realräntan har ju länge varit runt noll på lånade pengar och negativ på sparade.

Blir det noll realränta i ett friskt system, beror det på att viljan att spara är tillräckligt stark för att man skall bjuda lånarna på kapitalkostnaden men så kan det bara bli i ett läge utan lönsamma investeringsobjekt. - Inga bra idéer till teknisk eller annan utveckling som kräver investeringar.

[Georgisten]

Klart att räntan är ett problem. Den ökar produktionskostnaderna och därmed konsumentpriserna. Likväl... i detta föreslagna system kvarstår tillväxttvånget i och med att samtliga pengar fortfarande skapas som skuld med ränta. Det låter som en bit på vägen dock.

[Bo]

Man kan inte ha tillgodohavande utan att någon annan har en skuld. Men man kan ju spara på saker av värde.

- Och räntan fördyrar inte produktionen. Räntan är anledningen till produktionen, - d v s att det blir avkastning på ens investering.

[Georgisten]

Man kan inte ha tillgodohavande utan att någon annan har en skuld. Men man kan ju spara på saker av värde.

- Och räntan fördyrar inte produktionen. Räntan är anledningen till produktionen, - d v s att det blir avkastning på ens investering.

Margret Kennedy visade redan 1982 räntans produktionskostnadshöjande effekter. Om räntan togs bort i systemet, dagens system, skulle våra priser sjunka med ca 40%. Hennes resultat återskapades senare vid ett universitet i Holland. Så det är dubbelkollat. =)

[Bo]

Valuta i form av tillgodohavandebevis i varor och tjänster som vem som helst kan sprida, är ju en bra början för att förstå hur vårt valutasystem är uppbyggt. – Räntan kommer sedan in för att begränsa benägenheten till överdrivet spenderande i förskott vad man tänker jobba ihop till senare.

Ränta är så klart inte motiverad i lägen där benägenheten till överdrivet producerande av vad men tänker spendera i framtiden, är det som väger tyngre.

[Suresh]

Man kan inte ha tillgodohavande utan att någon annan har en skuld. Men man kan ju spara på saker av värde.

- Och räntan fördyrar inte produktionen. Räntan är anledningen till produktionen, - d v s att det blir avkastning på ens investering.

Likt de flesta marxister gör du ingen skillnad på ränta och vinst. Är det Karl Marx och inte John Stuart Mill som är din andliga förebild?

[Bo]

Investera i fastigheter som man gör med pengar på banken, så får du kanske ränta. Några principiella skillnader mot aktier ser jag inte.

[Bo]

Räntefri ordning, alltså en ordning där jag gärna bygger ett hus som jag låter en annan bo gratis i, för att jag vill ha det när jag blir gammal, kan ju inte vara en stabil ordning, för då skulle jag ju inte behöva ett eget hus, när jag blir gammal utan kunde lika gärna bo gratis i ett som någon annan byggt för att ha när han blev gammal.

[Suresh]

Investera i fastigheter som man gör med pengar på banken, så får du kanske ränta. Några principiella skillnader mot aktier ser jag inte.

Aktier kan ge två sorters vinster:

* Vinstutdelning på resultatet
* Reavinst vid försäljning

Båda vinstformerna är villkorliga och bestäms i slutet av en resultatperiod. Investeringen kan ockspå leda till förluster.

Räntan är ovillkorlig och avtalas i början av avtalsperioder. Förluster kan förekomma , men risken minimeras genom säkerheter, samt genom att främmande kapital ges förtur vid likvidation och konkurser.

[Suresh]

Räntefri ordning, alltså en ordning där jag gärna bygger ett hus som jag låter en annan bo gratis i, för att jag vill ha det när jag blir gammal, kan ju inte vara en stabil ordning, för då skulle jag ju inte behöva ett eget hus, när jag blir gammal utan kunde lika gärna bo gratis i ett som någon annan byggt för att ha när han blev gammal.

Det vore väl en fin ordning - att alla kunde bo gratis.

Nu är räntefrihet inte samma sak som hyresfrihet. Sina hyror skall man betala.

[Bo]

Det som krävs för att fastigheter skulle bevaras i gott skick, berörde jag inte och att blanda in detta är bara förvirrande.

[Georgisten]

Valuta i form av tillgodohavandebevis i varor och tjänster som vem som helst kan sprida, är ju en bra början för att förstå hur vårt valutasystem är uppbyggt. – Räntan kommer sedan in för att begränsa benägenheten till överdrivet spenderande i förskott vad man tänker jobba ihop till senare.

Ränta är så klart inte motiverad i lägen där benägenheten till överdrivet producerande av vad men tänker spendera i framtiden, är det som väger tyngre.

Varför ska räntan utgöra denna mekanism? Varför är det inte bättre att helt enkelt redovisa vad man kan bidra med på marknaden i form av varor och tjänster och sedan tilldelas en gräns för sin individuella räntefria kreditgivning i relation till detta? Räntan i dagens system gör bara att du slutligen måste ta nya lån ändå, eller sänka produktionskostnaderna, eller gå under, oavsett om räntan är hög eller låg. Är den låg tar det bara lite längre tid innan denna situation uppstår.

[Bo]

Därför att det är ekonomiska styrmedel som är enda alternativet till en ordning där man är utlämnad till andras godtycke.

Den ordning du beskriver är ju ren galenskap.

[Georgisten]

Nej, det ovan redovisade systemet vore en del av en varierad helhet.

Dagens system är galenskap och räntan är dess kärna.

[Tokyoboy]

Antagligen har alla ni alternativvaluta fantaster redan sett det uttalande en kongressledamot fran South Carolina gjorde i veckan angaende dollarn:

http://www.talkingpointsmemo.com/archives/2011/02/picking_up_on_the_ancestral.php?ref=fpblg

Inte for att jag tror att han far nagot gehor men det ar intressant att se hur lite fortroende t.o.m. jankarna har for sin egen valuta.

[Georgisten]

Antagligen har alla ni alternativvaluta fantaster redan sett det uttalande en kongressledamot fran South Carolina gjorde i veckan angaende dollarn:

http://www.talkingpointsmemo.com/archives/2011/02/picking_up_on_the_ancestral.php?ref=fpblg

Inte for att jag tror att han far nagot gehor men det ar intressant att se hur lite fortroende t.o.m. jankarna har for sin egen valuta.

Jo, dollarn kraschar nog snart. Vissa menar innan 2015.  Skönt att det finns folk därborta som tänker lite konstruktivt kring saken.

[Bo]

De statliga garantierna för valutan och bankkonton bör alltså trappas ner och man bör röja väg för en ordning, där de som vill ha sina tillgodohavanden garanterade, får flytta dem till "realvärdebanker" som köper panter och realvärden för pengarna. - Realvärdebankerna kräver alltså de säkerheter bankernas låntagare lämnat som pant för sina beviljade krediter mot att överta bankernas skulder till sina sparare.

Detta är en ordning som också skulle fungera för South Carolina och generellt.

Jämför man prisläget på fastigheter i tätort och glesbygd, inser man att det är marken som är realvärdet och att folks benägenhet att skuldsätta sig kommer att resultera i en ordning som liknar ett grundskattesystem.

[Bo]

Benägenheten att inteckna sin fastighet och obenägenheten att amortera lånen visar att man skulle trivas mycket bättre med ett grundskattesystem. Fastighetsvärdet är ju i huvudsak beroende på läget (- inses vid begrundandet av prisskillnader mellan likadana bostäder i trist glesbygd och i expansiv region).

Grundskatter innebär att man betalar markvärdet med en årlig avgift istället för med en engångssumma och går alltså inte att införa utom genom inköp av marken eller under en så lång övergångstid, att protesterna mot konfiskationen blir försumbara.

Men det finns alltså en genväg: De skuldsatta kommer i ett bättre läge, om de säljer den andel av fastighetsvärdena som beror på marken och läget och istället får betala basränta på detta belopp. De går då miste om värdestegringar men slipper riskerna med värdeminskning som kan försätta dem i konkurs.

Man tänker sig alltså att de som vill fortsätta ha sina tillgodohavanden garanterade, får placera dem i en realvärdebank som köper upp den belånade marken, kräver basränta av brukaren och betalar basränta åt spararen.