Storlek på mark/areal för att vara självförsörjande

[Tokyoboy]

Vist, Krasan!

Forresten, att vara helt sjalvforsorjande ar antingen att avsta fran datorer och telefoner och el och allt som man inte kan tillverka for hand (fast det finns ett gang amerikaner som haller pa och bygger en dator fran scratch, dvs. de bryter eget koppar och kisel... de har annu inte kommit sa langt), eller ocksa att rakna sig som sjalvforsorjande nar man kan byta till sig det man inte klarar av sjalv. Dvs. om du kan lana ihop stro-plattar att valla getter pa av dina grannar och koncentrera dig pa get produkter och byta mot allt annat du behover, da lar du ju inte behova manga kvadratmeter for att bli "sjalvforsorjande". Fast det finns nog fa tandlakare som tar emot betalning i getost och annu varre blir det nog att overtala CSN att ta emot studielansamorteringar genom att du getklipper grasmattan utanfor deras kontor varje sommar.

Sa for far man nog definiera begreppet "sjalvforsorjande". 

[kiml]

I det här fallet antar jag att man menar självförsörjande på mat. Alltså, hur stor jordplätt som krävs för att odla en persons årsförbrukning av föda.

Att vara självförsörjande kan lika gärna vara att man "sörjer för sig själv" med lönen från sitt lönearbete, och inte är beroende av allmosor. Ordet betyder alltså inte per definition att man ska göra allting själv.

[Vargr]

Karsan: "Purre" betyder "purjolök".

Purre ga mest kalorier/areal, men trenger vel i grunnen husdyrgjødsel for å trives. Det må komme utenfra. Problemet med purre er vel også at den har lav kaloritetthet. Du må spise mye purresuppe for å kunne kalle det en skikkelig frokost. Ellers tviler jeg på om purre kan dyrkes som vintervekst så mange steder i USA. At den gir mye skyldes vel heller at den står tett og at all biomasse kan spises. Med de fleste andre avlinger kastes jo det meste av planten.

[Vargr]

Men ung. 150 kvm vinterpotatis för en familj om fyra .
70 kvm tidig potatis .
30 kvm jordgubbar .
100 kvm grönsaker .
30 kvm för färska blad- och grönsaker under sommaren typ sallad rädisor mm.

Men det beror ju till viss del på hur och vad man prioriterar också .

Man kan ikke ha poteter oftere ennn hvert 4. år. Kål kun hvert 6. år. Så hvis dere skal dyrke 100 kvm poteter i vekstskifte med kål, trenger dere 600 kvm grønnsakland.

30 kvm "färska blad- och grönsakerer" gir ekstremt mye salat. På det arealet kan det lett dyrkes 100 kilo kålrot eller for-røtter til kaniner.

Ellers vil jeg anbefale Seymors bok om småbruk, han er svært flink på vekstskifte som inkluderer beite (vall) og dyredrift.

[Jennyt]

..... nu har jag lite mer tid....Jag skrattar gott och igenkännande när Rosten berättar sin historia och det är väl lika bra att börja berätta om hur vi har det....

Vi har idag 6Ha mark med ett boningshus, ett äldre obeboeligt hus och en laggård om ca.100kvm. Marken är i runda slängar fördelad på 1,5Ha impediment, 2Ha bete och 2,5Ha brukbar mark. På impedimentet har vi tillräckligt med träd för att kunna stödelda med ved.... men det skulle inte räcka till att värma upp hela kåken. På den brukbara marken odlar vi idag endast vall. Det blir tillräckligt med hö för att vinterfodra 2 fjordingar och två shettisar (vid normal skörd). Betet är oxå tillräckligt för de djur vi har idag.... men eftersom vi bara har häst skulle paracittrycket bli mycket hårt om de bara gick på våra marker. Vi växlar därför sommarhagar med grannen.

När man har mark över 4Ha så får du lov att skjuta rådjur och småvilt, samt en älgkalv under den allmänna jakten. Hittils på 7 år har det inte stått någon kalv och tryckt på våra stackars Ha just under de två dagarna . Men rådjur är det gott om. Vi har oxå ganska nära till havet och en insjö.... så fisk är inte heller något problem

Vi har utöver de fyra hästarna en del höns. Jag säljer avelsägg, matägg och kycklingar. Det är nog ändå så att tupparna i min frys är dyrare än de som ligger i frysen på ICA

Grönsaker odlar jag på 5x10m. Då har vi potatis, morötter, rödbetor och lök så det räcker fram till jul ungefär. Örter för hela säsongen. Tomater, chili, sallad, mangold, ärtor, bönor och jordgubbar under växtsäsongen.

I fruktträdgården finns det Äpple, vinbär, hallon, rabarber.... och det finns det fortfarande i frysen.

Precis som Rosten tagit upp tidigare är det för oss en omöjlighet att få ihop detta ekonomiskt.... och eftersom iallafall en av oss måste jobba arslet av sig på annan ort är det svårt att hinna med tidsmässigt..... men det är ändå ett härligt sätt att leva Vi hinner inte med att ta omhand allt vi skulle kunna lagra och förvara.... frysen skulle kunna vara full av nässlor och rönnbär och jag hann inte med mangolden och de gröna tomaterna i år.

Det är ett mycket gott råd att inte skaffa för mycket djur i början utan utöka succesivt. Samma gäller odlingarna..... men odlingarna far inte lika illa om du inte hinner med dem.... det är det "bara" plånboken som gör.

Skulle jag rekommendera TS en areal hade jag nog sagt att en gård på 10-15Ha är en gård du troligtvis skulle kunna gå runt på och jag tror inte du skulle växa ur den heller. Se till att du inte har för långt till en sjö med fisk i och att det är tillräckligt långt till havet för att inte bli för dyrt Räkan med mycket nattarbete, hårt slit och mycket oro för att skörden ska bli bärgad..... men oxå en otroligt härlig känsla när du äter det egenodlade och hemsläpade. Samt en fantastisk frid när du äter frukost mitt bland surrande bin i örtagården

[esten]

Man kan ikke ha poteter oftere ennn hvert 4. år. Kål kun hvert 6. år. Så hvis dere skal dyrke 100 kvm poteter i vekstskifte med kål, trenger dere 600 kvm grønnsakland.

30 kvm "färska blad- och grönsakerer" gir ekstremt mye salat. På det arealet kan det lett dyrkes 100 kilo kålrot eller for-røtter til kaniner.

Ellers vil jeg anbefale Seymors bok om småbruk, han er svært flink på vekstskifte som inkluderer beite (vall) og dyredrift.

Ex. är taget ur en bok om biodynamisk odling

[andtol]

Jag tycker det är intressant att höra att just hästar tar så mycket areal och resurser. Varför är det så?


Det verkar som om både hos Rosten och jennyt är det hästar som "stjäl" tid, resurser och pengar. Utan hästar (eller ska man säga större djur?) så går det bättre och man behöver mindre areal.


Dock är det inte som pratar om dieselkostnader. Har man 7-8 ha så blir det en hel del diesel som går åt att bruka den. Men två hästar verkar vara dyrare.

[Jennyt]

Sålänge man har en fungerande, men någorlunda billig traktor så är den absolut billigare än hästarna.... men sen ska man ju ha plog, harv, såmaskin, tröska, hövändare, balpress, slåtter..... om man kör det racet .... det blir nog ändå billigare än att ha häst....

En anledning till att man behöver större arealer till större djur idag, än för 60 år sedan, är ju det regelverk som finns runt djurhållning idag. Idag får hästar inte stå inne i spilta hela vintern tex. Hönsen får inte sitta i burar osv..Jag tycker dessa regler är bra.... men nog 17 är de mer arealkrävande än hur det var förut.

Det är ju oxå så att man idag få vääääldigt dålig avkastning på det gården ger.... det gör att man måste förvärvsarbeta någon annan stans för att betala lånen på gården (och CSN-lånen) ..... vilket medför att man inte hinner ta tillvara allt som man annars kunnat..... som lövtäkt, gräset i dikesrenarna osv. Det får gå undan att ta in höet, när man måste ta in det under några stulna semesterdagar.....

[skogsråetiskogen]

Intressant läsning! Håller fullständigt med den delen av skaran som är "krassa", dvs just det att allt tar sån evig tid i anspråk så det slutar med att mycket går förlorat för man hann inte innan det blommade över, mognade över, frös, vissnade ner etc. Synd men så är det. Det svåra är nog att vara "lagom" stor. Ska man förvärvsarbeta också? Det är en himla skillnad, med både resor, lunch, kläder och framför allt TIDEN. Arbetar man inte blir ju kontanter en bristvara, det är alltid svårt att omsätta egna grejor i kontanter så det blir nån reda med.
Har bott på egen gård i 5 år och gått igenom mycket men också lärt mig enormt mycket av alla misstag. Dyra misstag. Har inte läst allt men det jag reagerar mot är dels
- jordgubbar, som har diskuterats, mycket arbete för den sylten, men visst gott är det (äppelmos är mycket mindre arbete med)
- egen tjur! Man kan inte hålla ett så stort och dyrt djur för 2 kor. Absolut slöseri, det funkar inte.
- flera hästar, visst jag älskar hästar men de har inget berättigande i en så snäv ekonomi som denna tråd handlar om. Vet ej ens om en häst svarar sig, men man kanske kan få tag på undanlagda redskap gratis.....
- att odla känsliga grönsaker. Man måste lägga tid, energi och pengar på nånting som är säkert, och som dessutom är lätta att lagra, för att slippa köpa frysboxar till allt man ska äta.

[Jennyt]

Håller med dig skogsråetiskogen..... handjuren är alldeles för dyra i drift, för att vara försvarbara  .... bättre att låna eller åka på utflykt med flickorna när det bär till..... ett par tuppar på 20-talet höns räcker gott och en drake om man har ankor är försvarbart....

Hästarna här hos mig är här endast av personliga intressen..... ekonomiskt försvarbara är de inte! ..... men man får ändå en uppfattning om hur lite marken räcker till om man ska odla vinterfoder och ha sommarhagar till flertalet större djur...

[pålle]

Sålänge man har en fungerande, men någorlunda billig traktor så är den absolut billigare än hästarna.... men sen ska man ju ha plog, harv, såmaskin, tröska, hövändare, balpress, slåtter..... om man kör det racet .... det blir nog ändå billigare än att ha häst....

En anledning till att man behöver större arealer till större djur idag, än för 60 år sedan, är ju det regelverk som finns runt djurhållning idag. Idag får hästar inte stå inne i spilta hela vintern tex. Hönsen får inte sitta i burar osv..Jag tycker dessa regler är bra.... men nog 17 är de mer arealkrävande än hur det var förut.

Det är ju oxå så att man idag få vääääldigt dålig avkastning på det gården ger.... det gör att man måste förvärvsarbeta någon annan stans för att betala lånen på gården (och CSN-lånen) ..... vilket medför att man inte hinner ta tillvara allt som man annars kunnat..... som lövtäkt, gräset i dikesrenarna osv. Det får gå undan att ta in höet, när man måste ta in det under några stulna semesterdagar.....

det förut sätter att man kan laga skälv och delar ä inte alltid lätta att få tag på.

[Vargr]

Jag tycker det är intressant att höra att just hästar tar så mycket areal och resurser. Varför är det så?

[...]

Dock är det inte som pratar om dieselkostnader. Har man 7-8 ha så blir det en hel del diesel som går åt att bruka den. Men två hästar verkar vara dyrare.

Har lest at en moderne traktorbonde bruker like stor prosent av arealet sitt til å "fø" traktoren, som en 1800-talls bond brukte til å fø hestene sine. Hele den moderne sivilisasjonen er grunnlagt på god tilgang av svært billig energi. Hvis (når) det endrer seg, kan det være lurt å ha noen hesteredskaper liggende. (Hobbyhester vil det være nok av.)

Alle sivilisasjoner fra tidenes morgen har vært grunnlagt på korn. For å dyrke korn trenger vi traktor eller 2 hester eller 4 (6) okser.

De som er uenige med meg på det punktet, kan ta en spade og gå ut på en åker til våren og spa opp nok areal til å fø sin egen familie på hvete, samt sine foreldre og noen venner. Deretter må du harve over jordet 2 - 3 ganger. Du har kort tid på deg før det er tid for å så, og jeg vil gjette at du ganske snart kommer til den konklusjonen at potet, kålrabi og turnips smaker mye bedre enn du trodde.

[andtol]

Har lest at en moderne traktorbonde bruker like stor prosent av arealet sitt til å "fø" traktoren, som en 1800-talls bond brukte til å fø hestene sine. Hele den moderne sivilisasjonen er grunnlagt på god tilgang av svært billig energi. Hvis (når) det endrer seg, kan det være lurt å ha noen hesteredskaper liggende. (Hobbyhester vil det være nok av.)

Sant. Ska man köpa en en mindre gård idag så ska man nog ha i bakhuvudet att dieseln kan bli för dyr att använda till slut. Speciellt om man tänker sig tjäna pengar på sin gård...

[esten]

Jag har sett siffror på "hemodladbiodiesel" dvs RME . Att det tog ca 10 % av arealen i anspråk att odla den mängd raps som behövdes för att ha nog diesel för att kunna driva gården .

[kattenihatten]

Ja...detta med djuren. Oj vilka drömmar jag haft om olika djurslag jag skulle ha när jag skaffade hus, och framförallt skule jag ju ha en egen hushållsko!

Några år senare har verkligheten hunnit ikapp ........Jag har själv begränsat med mark ca en hektar (men med möjlighet att arrendera) och har funderat mycket på hur jag bäst ska nyttja min bit mark för att producera mat till min familj. Till saken hör väl också att vi bor i norra norrland och har växtzon 6 (5 i gynnsamma lägen), men då bor vi i världens trevligaste by, och fick köpa huset väldigt billigt.

Jag har kommit fram till (åtminstånde så långt...kan ju ändra sig något längre fram) att om man vill föda sin familj, så bör man sattsa i första hand på att odla, och då odla människomat, dvs. inte djurfoder. Det är vad som kommer att ge mest och kosta minst, även mindra arealer av spannmål borde man kunna odla för hand (baserat endast på observationer av andra folkslag). Djur kan man sedan skaffa på premisser att de:

*Äter sådant som vi inte äter, eller äter resterna av vår mat.
*Har så  blygsam aptit att man kan skaffa hö och foder genom att slå dikesrenar, ängskanter och hamla träd.
*Utnyttjar en bit mark som inte går att använda för att odla människomat

För mig så skulle jag nog säga att det som uppfyller kraven är: Kaniner eller 2-3 får eller 1-2 getter.

Sedan bör man som sagt skynda långsamt, det är lätt att misslyckas med allt om man tar på sig för mycket på en gång, börja litet, och skala upp när man känner att man har tid, och ork, och framför allt koll på arbetsföljden och hur mycket arbete det krävs för att skörda och lagra och kosververa, och torka etc etc infinitum.

Jag tycker att den lilla gården ur hållbarhets sympunkt är långt mycket intressantare än den stora.........om det i framtiden skulle bli så att många måste producera sin egen mat .....då är det den lilla gården som kommer att vara avgörande för om folk får svälta.

Jag kan också lägga till att jag idag jobbar på en mjölkgård, och jag älskar verkligen kor......men jag skulle under inga omständigheter vilja ha en själv. Det är en alldelens för stor tids- och resurs- tjuv.

[tench]

Jordbruksverket har en del kalkyler som kan vara användbara för att få en uppfattning om hur tidskrävande olika moment är i grönsaksodling.
Det kanske kan vara till hjälp.

[TW]

En sak som fattas i kalkylerna för måna av er är skogen. Tillräckligt med skog för att hålla sig med ved och gärdsgårdsvirke och byggnadsvirke till husbehov.

Ett vanligt självförsörjningsjordbruk för en familj här i trakten förr i tiden var 5-15 hektar åker och äng och 5-20 hektar skog. Fårbete på någon samfälld holme. Husbehovsfiske på samfällt vatten. Möjlighet att bärga starr och annat sjöfoder som växte på samfällda tillandningar och på grunt vatten. En häst eller två och några kor. Några får. Några höns kunde också finnas och någon hushållsgris. Andel i bolagstjur.
På ett sådant jordbruk producerades tillräckligt för att försörja en familj.

Det fanns många verkligt små jordbruk på 0,5-2 hektar åker/äng plus sjöfoder. Då odlade man ingen säd utan endast potatis och hö åt en ko eller två och kanske några får. Allt arbete gick med handkraft och tyngre körslor lejde man på. Fisket gav ofta ett tillskott. I skärgärden där det var knappt om åkerjord var det vanligt att männen for på säljakt och var borta ett par månader varje vår. Eftersom sådana småbruk var beroende av lönearbete eller fiske till avsalu under en stor del av året  för att klara försörjningen så kan man inte kalla det för självförsörjning även om de fick en stor del av maten från egen produktion. Veden var man tvungen att köpa på rot om man inte hade skog.

[Broberg]

Det fanns många verkligt små jordbruk på 0,5-2 hektar åker/äng plus sjöfoder. Då odlade man ingen säd utan endast potatis och hö åt en ko eller två och kanske några får. Allt arbete gick med handkraft och tyngre körslor lejde man på. Fisket gav ofta ett tillskott. I skärgärden där det var knappt om åkerjord var det vanligt att männen for på säljakt och var borta ett par månader varje vår. Eftersom sådana småbruk var beroende av lönearbete eller fiske till avsalu under en stor del av året  för att klara försörjningen så kan man inte kalla det för självförsörjning även om de fick en stor del av maten från egen produktion. Veden var man tvungen att köpa på rot om man inte hade skog.

Typ, torpare.

[Broberg]

Sida 17.
Det är ungefär så jag har lärt mig att det är.

http://www.his.se/PageFiles/6922/F%C3%B62_EK517G.pdf

[tench]

Ger det verkligen rätt siffror att jämföra med ett så gammalt jordbruk? Jordbruket har kommit en bit på vägen sedan dess (utöver mekanisering och handelsgödsel).