Storlek på mark/areal för att vara självförsörjande

[Lainde]

Fast man kan ju ha shettis .
Bra brukshäst i minimått som käkar tre kilo hö per dag ungefär.

Nja,, (skrattar), shettis får nog vara  - åtminstonde för min del, men givetvis har du rätt
i att de kräver mindre foder.

[Tokyoboy]

Ett snabbt inlagg bara. Jag har spenderat mycket tid att titta pa gamla tiders jordbruksbocker och kommit fram till att det under 1800-talet ansags tillrackligt med 1000kvm for en familj pa tva vuxna och tva barn. Gris, hons, kaniner, duvor och potatis. Det man behover utover detta (salt, bransle, socker etc.) skulle man kunna byta sig till genom overskottet.

Man kunde komplettera genom att samla ho i diken och vaggrenar, godsel pa allmana vagar (detta var fore bilarna...) och samla frukt och bar i skogar och bredvid akrar.

Annu battre blev det om man hade en ko, men kossor tar upp mycket plats!

Antagligen levde man annorlunda pa den tiden.

[ieenilorac]

Ett snabbt inlagg bara. Jag har spenderat mycket tid att titta pa gamla tiders jordbruksbocker och kommit fram till att det under 1800-talet ansags tillrackligt med 1000kvm for en familj pa tva vuxna och tva barn. Gris, hons, kaniner, duvor och potatis. Det man behover utover detta (salt, bransle, socker etc.) skulle man kunna byta sig till genom overskottet.

Man kunde komplettera genom att samla ho i diken och vaggrenar, godsel pa allmana vagar (detta var fore bilarna...) och samla frukt och bar i skogar och bredvid akrar.

Annu battre blev det om man hade en ko, men kossor tar upp mycket plats!

Antagligen levde man annorlunda pa den tiden.

Maten var väsentligt dyrare i jämförelse med medelinkomsten då. En lanthandel kunde överleva på 5-6 hushåll har jag hört. Följaktligen var överskottet av odlingen värd mycket mer än idag, och man kunde köpa salt och socker för de pengarna.

Idag har vi högre krav på smaklighet, nyttighet och variation på vår mat, och vi har högre krav på vår levnadsstandard. Därför är det svårare att vara självförsörjande, överskottet ska räcka till tv, bredband, telefon, resor osv, som de flesta av oss anser oumbärliga.

[Rosten]

Ett snabbt inlagg bara. Jag har spenderat mycket tid att titta pa gamla tiders jordbruksbocker och kommit fram till att det under 1800-talet ansags tillrackligt med 1000kvm for en familj pa tva vuxna och tva barn. Gris, hons, kaniner, duvor och potatis. Det man behover utover detta (salt, bransle, socker etc.) skulle man kunna byta sig till genom overskottet.

Man kunde komplettera genom att samla ho i diken och vaggrenar, godsel pa allmana vagar (detta var fore bilarna...) och samla frukt och bar i skogar och bredvid akrar.

Annu battre blev det om man hade en ko, men kossor tar upp mycket plats!

Antagligen levde man annorlunda pa den tiden.

Det vanliga var nog också att man tog åt sig alla extrajobb man kom över.

Sen vet jag att min far berättade att farfar reste runt och slaktade åt dom rikare.
Då fick han kött och slamsor i betalning.
Även mycket skogshuggarjobb fanns att få tag på som vinterinkomst.
En liten bit ifrån  mig så bodde det för hundra år sedan en dikesgrävare.
Han handgrävd diken så länge som det inte var tjäle i marken.
Han grävde också bort stubbar där man skulle göra ny åkermark.

[esten]

åker ni på semester till Lettland får ni se magra kor stå tjudrade i dikena längs vägen . Även de större vägarna . Ni ser folk gå och slå dikesrenarna för att ta till hö till kon . Så det är inte bara gammal historia i Sverige det är verklighet för människor ute i Europa även på 2000-talet .
Det är ljusår mellan Estland och Lettland , ändå är Lettland ett ekonomiskt land mer likt Sverige ( om man tittar på kronkursen ) , medans Estland är U-landet .
Men det beror mycket på att i Lettland skiter man i folket .
Djurskydd finns , men har man en ko så äger man den , alltså får inte djurskyddet beslagta utan bara lämna råd och ev. hjälp i form av pengar , foder eller handkraft för att hjälpa djuren .

Förlåt OT

[ieenilorac]

Jag tycker inte att du är särskilt OT, esten. Förutom att de flesta svenskar vill ha bättre djurhållning än vad en del accepterar i baltikum, så har vi mycket att lära av dem som bor på landsbygden där. De håller på med självhushållning på riktigt, inte bara på lek. Och de har fortfarande kunskapen om hur man med enkla och billiga redskap tillverkar det mesta som man behöver. Det finns det få som kan i Sverige. Dessutom finns det bra redskap och enklare maskiner att köpa där, som antingen inte finns, eller är dyra i Sverige. Problemet är bara språket om man vill lära sig mer.

De har även andra grönsakssorter än vad vi har, som ger kontinuerlig skörd, istället för att bli klara på en gång, som fröföretagen i Sverige vill sälja.

Jag har bara rest runt lite i Litauen, men kunde konstatera att de fortfarande kan bygga timrade hus, fortfarande har arbetshästar, fortfarande odlar det mesta själva osv. Skulle gärna åka runt och lära mig mer om hantverk, odling osv, om det inte vore så svårt med språket, och om jag inte var så bunden av mina djur här.

[johena]

....Jag har bara rest runt lite i Litauen, men kunde konstatera att de fortfarande kan bygga timrade hus, ....

Men det kan vi väl i Sverige också! Här i Dalarna timras det för fullt. I övrigt håller jag med.

[cebaztian]

Jag tycker inte att du är särskilt OT, esten. Förutom att de flesta svenskar vill ha bättre djurhållning än vad en del accepterar i baltikum, så har vi mycket att lära av dem som bor på landsbygden där. De håller på med självhushållning på riktigt, inte bara på lek. Och de har fortfarande kunskapen om hur man med enkla och billiga redskap tillverkar det mesta som man behöver. Det finns det få som kan i Sverige. Dessutom finns det bra redskap och enklare maskiner att köpa där, som antingen inte finns, eller är dyra i Sverige. Problemet är bara språket om man vill lära sig mer.

De har även andra grönsakssorter än vad vi har, som ger kontinuerlig skörd, istället för att bli klara på en gång, som fröföretagen i Sverige vill sälja.

Jag har bara rest runt lite i Litauen, men kunde konstatera att de fortfarande kan bygga timrade hus, fortfarande har arbetshästar, fortfarande odlar det mesta själva osv. Skulle gärna åka runt och lära mig mer om hantverk, odling osv, om det inte vore så svårt med språket, och om jag inte var så bunden av mina djur här.

Hur skulle man kunna lära sig mer om det här? Få tillgång till den kunskapen?

[ieenilorac]

Tja, hitta någon som kan språket/språken, och någon som kan en del om odling, djurhållning, byggande osv. Dokumentera och skriva en bok. Ett bra projekt för någon som är engagerad...

[tench]

Ingen aning om vad gäller arealer egentligen. Jag har också sett lite olika bud. För att få en bra sanningshalt i detta bör man också se över växtnäringsfrågan tycker jag och vad som krävs för att återföra näringen till jorden. Måste man ta in den utifrån eller kan man cirkulera den inom odlingen? Äter man all mat själv, blir det förstås enklare. Men det finns en del hygientekniska frågor att fundera och undersöka innan man börjar sprida fekalier, urin och gråvatten i odlingarna (se t.ex. The humanure handbook och JTI's studier). Ett alternativ kanske kan vara att förlänga kretsloppet, men då får man också räkna med förluster.

Jag skulle satsa på äldre sorter som inte mognar lika jämt som dagens modernare. En del tyder dessutom på att många äldre sorter (åtminstonde spannmål) innehåller mer näringsämnen.
Fördelen med ojämt mognande grönsaker är just att man inte äter all mat på en gång och därmed inte får lika koncentrerade skördetider och skördar som man sedan måste ta hand om på olika sätt.

Det är också givetvis bra att använda sorter som mognar vid olika tidpunkter.

Förslag på färska grönsaker som har bra lagringsegenskaper: kinesisk kål, kålrabbi, kålrötter, lök, vintermorötter, palsternacka, purjolök, selleri och vitkål.
Sen är förstås spritbönor i alla dess slag bra ur näringssynpunkt. Särskilt bondbönor och rika på proteiner.

Kanske kan nakenhavre vara ett bra komplement också. Något måste ni väl äta på våren?

[Tuve]

Ja, det var många kloka kommentarer, tench.
Med gröngödsling av kvävefixerare kan man ju kompensera för en del svinn av kväve i kretsloppet. Men visst är det en intressant fråga vad man gör med människornas avlopp. Ett förslag är en slags rotzonsanläggning (finns utvecklat för hushåll, av t.ex Phytosystem i Alnarp), där mikroorganismer och växter bearbetar avloppet så att det är harmlöst att återföra till odlingar. Sen att antroposofer visst anser att det av andra skäl än patogener är olämpligt att göda människoföda med människogödsel, det får stå för dem.
Aldrig fel, tror jag, i ett småskaligt självhushåll att ha små födoeffektiva djur som höns. De utnyttjar en massa insekter och ogräs som blir till goda ägg. Och bra gödsel.
Om jag skulle försöka leva helt självhushållande skulle jag först och främst se till att jag hade kunskapen och lokalerna till förvaring. Och så kunskaperna till odling, förstås. Nu är jag inte köttätare, men det låter som om TS använder ganska mycket kött. Då är det nog klokast att se till att ni inte har för lite mark. Försök inte klara er på ett hektar, om mycket av växtnäringen ska omvandlas till kött innan ni äter den.
Gillar ni fisk, så kolla in Aquaponics, ett system som jag tycker verkar mycket lovande för att producera ganska mycket mat på liten yta. Har inte provat själv än, men det står på min to-do-lista.
Har ni möjlighet att göra varmbänkar och/eller växthus, tror jag att ni kommer att ha ett roligare självhushållarliv, än man hade förr i tiden med ganska enformig vinterdiet. Förlänger ju i alla fall säsongen. Här i Skåne en mindre extrem vinter, kanske rent av till året om, med lite klok planering.
Och som skrivits tidigare i tråden - utgå från hur mycket tid (och kunskap) ni har från början. Hade ju varit super att ha "starta eget-bidrag" för självhushålleriet, men det är nog inte görligt.

[karsan]

Varför är det ingen som nämner sädesslagen när det är tal om självhushåll, särskilt när det gäller vad som är lätt att förvara över vintern?  Det är ju det klassiska som har gjorts i årtusenden.  Beböver bara mogna och torka. Liksom gula ärter och mogna bondbönor.

[tench]

Troligen för att det krävs lite knöliga metoder för att tröska osv?
Jag nämde nakenhavre dock, som är lite lättare.

[karsan]

tench, menas då med 'självförsörjande' att man inte ska äta något med spannmål alls? Inget av gröt, bröd, pasta, pajer, bakverk alls?  Eller menas det med 'självförsörjande' att vara självförsörjande endast vad gäller grönsaker och möjligen frukt, och köpa allt som har med mjöl och gryn att göra?  Och socker? Då förstår jag de låga arealer har nämnts.

[tench]

Nej, jag tror vi behöver spannmålen ifall vi ska få en fullvärdig kost. Det går eventuellt att ersätta med alternativ.
Enklast är nog att börja med grönsakerna eftersom de vanligtvis inte kräver särskilda skördemetoder i mindre skala.
Bovete tycker jag vore intressant av flera anledningar. Men även där är ett problem med att det inte finns (vad jag vet) kapitalvänliga metoder för skalning.
Nakenhavre som jag nämde är intressant just för att det är lite enklare att hantera med billiga metoder. Hårtork borde duga Jag tänkte testa i år.

Vet egentligen inte vilken typ av självförsörjning som efterfrågas heller egentligen?
Någon postade en studie ovan, men där har man intervjuvat företagare som är ideologiskt inriktade och driver det med litet kapital, lever snålt och arbetar endast delvis med självförsörjning av mat. Väl värd att läsa om eldsjälar som fortfarande plöjer med häst osv. dock!

Hur som helst så krävs det nog en hel del ifall man ska vara 100% självförsörjande och dessutom ha en kosthållning helt utan animalisk föda. Då lär man behöva titta på metoder för oljepressning också kan jag tänka mig, för att få i sig nödvändiga fetter och sånt.

[esten]

Det finns ju i en annan tråd här där man tog upp hur mycket mark en vegetarian behövde för att bli självförsörjade . Där länkades till ett Svenskt försök via SLU .

Man kom fram till 800 kvm där . Det var med frukt , bär , grönsaker i alla former , spannmål , sockerbetor för sockerframställning , oljeväxter till matolja osv .

OBS att detta är en person en familj på 4 behöver ju då 3-4 gånger så mycket mark beroende på barnen .
Och här var det vegetarianer utan djurhållning .

[Vargr]

Det laveste tallet jeg har sett på sjølberging er 148 kvm/person/år. Dette var amerikanere, som ikke sa noe om vekstsone. Jeg mangler dessverre link. De fokuserte på to ting: kalorier/areal og kalorier/kilo avling. Etter hva jeg husker var det purre som ga mest kalorier, ca 17, mens poteter og jordskokk ga 13 - 14.

Jeg antar at de forutsatte usedvanlig dyktige hagebruksfolk. Antar også at folk på så lite mat går rundt hele året med fetthunger. Vil vel også tro at hvis 5 av potetplantene dine dør, gjør du det samme.

Likevel er det fantastisk hvor mye avling vi kan få på lite areal. Selv dyrket jeg poteter i sommer på et jordstykke som ikke var ordentlig etablert: En av potetplantene (Blå kongo) gav 3 kg poteter.

[Vargr]

Ett snabbt inlagg bara. Jag har spenderat mycket tid att titta pa gamla tiders jordbruksbocker och kommit fram till att det under 1800-talet ansags tillrackligt med 1000kvm for en familj pa tva vuxna och tva barn. Gris, hons, kaniner, duvor och potatis. Det man behover utover detta (salt, bransle, socker etc.) skulle man kunna byta sig till genom overskottet.

Tviler på om 1000 kvm var tilstrekkelig for 4 personer på 1800-tallet som dyrket på tradisjonelt vis. På den tiden var korn og mel basisføde. Dette ble nok kjøpt inn, sammen med salt, sukker, smør etc. På de 1000 kvm ville jeg tro at de dyrket poteter, gulerøtter, løk, kål, samt hadde noen frukttrær, rabarbra og bærbusker.

Småpoteter etc ble gitt til høns og gris, i tillegg vil jeg tro at grise- og hønsefor i form av bygg/havre etc ble kjøpt inn.

På 1000 kvm er en familie mer enn selvforsynt med grønnsaker, men ikke med korn. For å dyrke korn trengs en hest. (Sorry, shettis regnes ikke.) En hest trenger et areal på 8 - 9000 kvm. Det samme trenger en ku. Geit og sau trenger 1100 kvm.

[Jennyt]

Viker ett hundöra....

Vill oxå poängtera att man inte får ha en häst ensam nuförtiden, så vill man ha häst, får man räkna med två.... om  inte grannen har häst och man kan ha dem ihop vill säga....

.... hinner inte skriva mer nu.... men oj vilken bra tråd

[karsan]

'Det laveste tallet jeg har sett på sjølberging er 148 kvm/person/år. Dette var amerikanere, som ikke sa noe om vekstsone. Jeg mangler dessverre link. De fokuserte på to ting: kalorier/areal og kalorier/kilo avling. Etter hva jeg husker var det purre som ga mest kalorier, ca 17, mens poteter og jordskokk ga 13 - 14.'

Oavsett växtzon ligger hela Amerika betydligt längre söderut än  Skandinavien (utom Alaska förstås)
Sverige ligger mellan, 55 och 69 i breddgrad,  huvuddelen av USA mellan 25 och 48. New York ligger på samma breddgrad som södra  Italien. Även om New York har rätt kalla vintrar, betyder det oerhört mycket starkare vintersol än här, så många växter kan odlas under glas hela vintern. Och med den starka sommarsol som de har kan vissa grödor med fördel odlas i skuggan av andra.

Varggrav, purre betyder väl purjolök? Troligen pga av vinterodling kunde det ge mer än potatis per areal.