Storlek på mark/areal för att vara självförsörjande

[Ulric Eriksson]

Utsädes- och skördtabell, för den som har intresse därav:

http://gullringe.se/Lantmannens%20bok/skord.shtml

Och en fodermedelstabell:

http://gullringe.se/Lantmannens%20bok/fodermedel.shtml

[TW]

Ytterligare kommentar till detta:

Att man inte odlade spannmål kan delvis ha berott på att man hade mer marginella marker där spannmål inte gick bra. De kan t ex ha varit magra, torra, skuggiga, frostlänta och/eller dåligt dränerade. Att småställena finns på mer marginella marker tycker jag verkar vara ett ganska allmänt mönster, som går igen även idag. Ska en bonde stycka av lite mark och sälja så säljer han inte gärna bästa åkern o s v.

Det följande är (ännu) mer spekulativt, men förefaller inte osannolikt. De som bodde på småställena kan också ha avstått från en del till synes möjliga verksamheter på gården för att de inte orkade. Kanske var de som hade mindre ställena inte lika arbetsföra som de som hade större. De hade kanske inte orkat skaffa något större? Dock tror jag att fördelningen av jordresurserna till stor del bestämdes av arv, men inte enbart. Och de mindre bemedlade åt antagligen sämre föda, som gjorde att de orkade mindre, bodde i kallare, dragigare hus och hade mindre ved o s v, vilket kanske gjorde att de lättare blev sjuka och klena.

Det där är den bilden som jag har fått fram genom att intervjua gamlingar dels om sådant de minns själva och dels sådant de känner till om förhållandena en generation tidigare. Det vill säga perioden 1880-1950 ungefär. Pappa växte upp på 50-talet på en väglös gård utan elektricitet där jordbruket gick med häst så han har också berättat mycket fastän det gäller en litet senare period.
För nyskiftena (mellan 1880 och 1960 i de flesta byar här omkring) så var de flesta gårdarna uppdelade på många små skiften utspridda överallt på byns marker. Det var ett resultat av århundradens arvsskiften och hemmansklyvningar och jordköp. Det betyder att också riktigt små småbruk kunde äga någon liten remsa av de bästa åkrarna i byn.

Jag har förstått det så att de fattiga levde i en byteshandelsekonomi med en del pengar i rörelse och egenproducerad mat som biinkomst. De rika levde självförsörjande av det gården producerade. Där ingår ju också att producera ett tillräckligt stort överskott för att kunna köpa eller byta till sig sådana saker som man inte kan producera själv. Allt som används nöts och förr eller senare går slåttermaskinen eller järnplogen sönder.

Om jag har förstått gubbarna och gummorna rätt så var det bristen på dragdjur som avgjorde. Om jordbruket var för litet för att ekonomiskt bära en häst kunde man inte odla säd så då satsade man allt på foder åt kor och får. Det gick att slå gräs med lie och dra hem det på dragkärra eller kälke men att plöja en sädesåker utan häst är dödfött.

Jag håller absolut med kattenihatten om att det är onödigt att bygga upp ett 1930-tals jordbruk att gå framåt från. Jag ser det mest som en fast punkt med kända fakta att gå framåt från......för vi är väl alla överens om att vi skall framåt.......

[Jonas från Backfors]

Intressant läsning! Ska skriva lite själv senare nån gång.

[karsan]

Om jag har förstått gubbarna och gummorna rätt så var det bristen på dragdjur som avgjorde. Om jordbruket var för litet för att ekonomiskt bära en häst kunde man inte odla säd så då satsade man allt på foder åt kor och får. Det gick att slå gräs med lie och dra hem det på dragkärra eller kälke men att plöja en sädesåker utan häst är dödfött.

Var det kanske därför potatis blev så poppis?   Förresten var det inte oxar man plöjde mest med, fram på 1700-talet eller så?  Och varför slutade man med det?  Som jag förstår det kräver oxar mindre foder, och sedan kan man själv äta oxen när den blir gammal och trött.

[kattenihatten]

jo, det stämmer, det var ett sätt att få både kött och dragkraft. Men de är fasansfullt långsamma att plöja med. Jag skulle tro att har du alternativet att göra det med häst så tar man nog det, kanske också dels för att hästen även kan användas till transporter med bättre resultat...just eftersom det är snabbare. Jag vill bara understryka att detta är hörsägen, jag har ingen källa på informationen....det är min chef som är bonde som berättat om hur de gjorde förr.

[esten]

Så här står det i boken Svedjerök . Boken handlar om nybyggarfinnar i norrland .

"Det var svedjorna och boskapen som var försäkringen mot den rena svälten .
Ofta förvånas man över det stora antalet djur , som en del finnar hyste . Ovanligt välförsedd var Oluf Larsson i Wijcksiö . År 1620 redovisades för hans del : 2 hästar , 2 ston , 1 föl , 24 kor , 2 oxar , 2 tjurar , 2 stutar , 1 kviga , 6 svin , 20 får och 16 lamm .Han sådde 4 tunnor på åker och lika mycket på sina svedjeland .
Önde Larsson i Sunnanå hade det inte heller magert : 1 sto , 10 kor , 1 kviga , 3 risbitar (?) , 10 getter , 5 får och 2 svin Han sådde 3 tunnor på åker och lika mycket på svedjorna .
När man ser på siffrorna på alla dessa djur , kan man tycka att ett par saker är märkliga .- Hur klarade man att bärga allt vinterfoder , som besättningarna behövde ? - Och hur hade man hunnit med att lägga sig till med så många djur ? Torpen var ju tämligen nyupptagna ? Förklaringen är att vinterfodret om än knappt tilltaget , var möjligt att bärga genom myrslåtter , gamla svedjor , osv . Dessutom var just boskapen det viktigaste . Åkrarna var trots allt inte det primära i kampen för att överleva .

Boskapsskötselns betydelse innebar att foderbergningen var den viktigaste uppgiften i finnens arbetsår .
Slåttern på myrarna började i allmänhet direkt efter midsommar, vartefter man slog utmarker , tills det var tid att bärga brödsäden på svedjor och inägor . Men när det var bergat fortsatte höskörden så länge det var möjligt .
Ett viktigt tillskott var lövtäkten . Utom det fanns endel nödfoder som tallbarr , renmossa , halm , granlav , tall och aspbark ljung , agnar och till och med hästgödsel .

[pålle]

jo, det stämmer, det var ett sätt att få både kött och dragkraft. Men de är fasansfullt långsamma att plöja med. Jag skulle tro att har du alternativet att göra det med häst så tar man nog det, kanske också dels för att hästen även kan användas till transporter med bättre resultat...just eftersom det är snabbare. Jag vill bara understryka att detta är hörsägen, jag har ingen källa på informationen....det är min chef som är bonde som berättat om hur de gjorde förr.

det äger sin riktighet dom till och med körde med korna har ja hört talas om.

[björnson]

det äger sin riktighet dom till och med körde med korna har ja hört talas om.

Just det. För de riktigt små har det alltid varit för dyrt att ha specialiserade egna dragdjur, antingen det var häst eller oxe. Att då använda korna som dragdjur i tillägg till producenter av mjölk och kött är förnuftigt, eller låna dragdjur av andra.

Jag har sett gamla bilder här från Bergslagen där en lärare i Norbergstrakten harvade med sin ko, och en bonde i Hedemora som körde ett stort hölass i staden med en ko, bägge fotografierna från runt 1900. Och så har jag en svartvit bilderbok från 70-talet på en torpare i Småland som kör med sina två kor, "Herman på Torsatorpet" hette boken och mannen. De i Bergslagen verkade använda lokselar (möjlig vända upp och ned), medan han i Småland okade runt hornen.

Sedan har jag funnit att i Norge fanns "Statens småbrukslærarskule" i Asker där man på 30-talet gjorde försök med kor som dragkraft just för att lösa småbrukarnas behov och fann ut att de jobbade hälften så fort som hästarna ungefär (tror det var tvåspann kor kontra en häst), men de fick jobbet gjort och om de fick ett par kg extra kraftfoder om dagen så höll mjölkavkastningen sig uppe.
Jag har också läst att man gjort försök i Tyskland (tror det också var på 30-talet) och kom fram till att på gårdar under 7 hektar lönar det sig att köra med kor istället för att skaffa häst.

[tench]

Kika in examensarbetet som postats tidigare i tråden. Där finns det yrkesutövare/självförsörjare som fortfarande använder dragkraft med häst. Om jag minns rätt är dock yrkesbiten relativt minimal. Någon säljer surkål t.ex.

[TW]

Så här står det i boken Svedjerök . Boken handlar om nybyggarfinnar i norrland .

"Det var svedjorna och boskapen som var försäkringen mot den rena svälten .
Ofta förvånas man över det stora antalet djur , som en del finnar hyste . Ovanligt välförsedd var Oluf Larsson i Wijcksiö . År 1620 redovisades för hans del : 2 hästar , 2 ston , 1 föl , 24 kor , 2 oxar , 2 tjurar , 2 stutar , 1 kviga , 6 svin , 20 får och 16 lamm .Han sådde 4 tunnor på åker och lika mycket på sina svedjeland .
Önde Larsson i Sunnanå hade det inte heller magert : 1 sto , 10 kor , 1 kviga , 3 risbitar (?) , 10 getter , 5 får och 2 svin Han sådde 3 tunnor på åker och lika mycket på svedjorna .
När man ser på siffrorna på alla dessa djur , kan man tycka att ett par saker är märkliga .- Hur klarade man att bärga allt vinterfoder , som besättningarna behövde ? - Och hur hade man hunnit med att lägga sig till med så många djur ? Torpen var ju tämligen nyupptagna ? Förklaringen är att vinterfodret om än knappt tilltaget , var möjligt att bärga genom myrslåtter , gamla svedjor , osv . Dessutom var just boskapen det viktigaste . Åkrarna var trots allt inte det primära i kampen för att överleva .

Boskapsskötselns betydelse innebar att foderbergningen var den viktigaste uppgiften i finnens arbetsår .
Slåttern på myrarna började i allmänhet direkt efter midsommar, vartefter man slog utmarker , tills det var tid att bärga brödsäden på svedjor och inägor . Men när det var bergat fortsatte höskörden så länge det var möjligt .
Ett viktigt tillskott var lövtäkten . Utom det fanns endel nödfoder som tallbarr , renmossa , halm , granlav , tall och aspbark ljung , agnar och till och med hästgödsel .

Finnarna inåt landet satsade ännu mera på djurhållning än finlandssvenskarna.

Jag har faktiskt aldrig hört eller läst om oxar som dragdjur här i Österbotten annat än vid bruken och för vissa speciella tranporter. Bönderna körde med häst.

[Anders S]

Finnarna inåt landet satsade ännu mera på djurhållning än finlandssvenskarna.

Jag har faktiskt aldrig hört eller läst om oxar som dragdjur här i Österbotten annat än vid bruken och för vissa speciella tranporter. Bönderna körde med häst.

Nu blir jag lite förvirrad. Nu skriver du om Österbotten, men det står till vänster om dina inlägg att du bor i Västerbotten. När du t ex skrev det följande, gällde det Öster- eller Västerbotten?

"Ett vanligt självförsörjningsjordbruk för en familj här i trakten förr i tiden var 5-15 hektar åker och äng och 5-20 hektar skog."

[Jan lindgren]

Hej!
Lite OT men ändå intressant.
Nils Sonesson: Frukt och bär (tryckt 1924)
" Han framhåller vidare att vid en hälsosam och ekonomisk mathållning säd, smör, frukt och rötter måste anses som de grundläggande livsmedelsbeståndsdelarna. Anledningen till att frukt kunnat sättas vid sidan av säd, smör och rötter framhåller Stanler, är icke dess billighet i förhållande till näringsvärde utan, bl. a. , att frukt smaksätter på ett för våra organ lämpligt sätt de billiga maträtter som framställes ur sädesslagen, mjöl- och grynrätterna. Frukttillsatsen fyller i detta hänseende en brist och gör det möjligt att konsumera dessa rätter oftare och i tillräckliga kvantiteter. Och därjämte möjliggör frukttillsats större konsumtion av socker, som utan vidare är att hänföra till våra mest ekonomiska livsmedel."
"Slaktar bonden en ko, så säljer han köttet till stads- eller industribefolkningen i närmaste samhälle. Han behåller den s. k. räntan (blod och inälvor) varav göras korv, paltbröd, lungmos m.m., allt livsmedel som starkt uppblandas med mjöl och gryn."

Boken är en propagandaskrift för att odla frukt och bär så att folk ska kunna äta bättre. Den berättar också lite om matvanorna i landet. Kött för de rika och säd för de fattiga. I genomsnitt åt en svensk vid den här tiden ca 15 kg frukt och bär per år. Målsättningen var att komma upp i Tysklands genomsnitt på ca 45 kg.
I andra frukböcker från den här tiden klagas det över att den svenska bonden inte begrep hur bra det var att ha några fruktträd på gården.

Jag undrar hur många människor som skulle vilja leva på dieten från 1800-talet och dessutom lägga ner samma arbete. Jag kan se hur många torpruiner det finns här i trakten efter människor som flyttade till Amerika för att komma undan svälten. Jag tror att även om det går att överleva på en liten areal så är det ytterst få människor som skulle klara det i praktiken.
MVH
Jan

[Anders S]

Det skulle va träligt att äta gröt utan russin, lingonsylt och äppelmos. Russinen är svåra att ersätta. Att få torkad frukt med tillräcklig sötma av inhemska bär verkar lite knepigt. Men man kan locka fram mycket sötma ur havre också, genom att hantera den rätt.

Aha, det är därför det kallas ränta, kan jag tro. Det var något som den fattige bonden/småbrukaren fick över, som extra förtjänst av sina ansträngningar. Kanske ett ironiskt namn. Men jag har ätit lammlever och njure de senaste dagarna och det var mycket gott. Hade legat i frys i 15 månader men var prima. Dock hade den fattige bonden ingen frysbox.

Jag tycker vi får vara glada att vi kan ägna oss åt partiellt självhushåll som hobby och kanske ekonomiskt tillskott men (i alla fall för de allra flesta av oss i Sverige) inte på blodigt allvar. Men den tiden kan ju komma tillbaka och det är bra att förbereda sig genom att bevara och utveckla kunskaperna.

[kattenihatten]

Jag undrar hur många människor som skulle vilja leva på dieten från 1800-talet och dessutom lägga ner samma arbete. Jag kan se hur många torpruiner det finns här i trakten efter människor som flyttade till Amerika för att komma undan svälten. Jag tror att även om det går att överleva på en liten areal så är det ytterst få människor som skulle klara det i praktiken.
MVH
Jan

Ja, och det är nog tur att vi har många fler sorter att odla och andra tekniker tillgängliga idag.......1800-talet var nog ingen höjdare på det viset......och jag tror att det inte nödvändigtvis måste vara en dålig sak att inte vara helt självhushållande....det måste ju inte vara allt eller inget.........man kan ju göra så mycket man känner sig bekväm med, utan att behöva ha känslan av att man "fuskar".
Att vilja sänka sina kostnader genom att odla sina grönsaker till exempel, är ju en jättebra början, och ger ju positiva sidoeffekter på en mängd områden.

[Jan lindgren]

Ja, och det är nog tur att vi har många fler sorter att odla och andra tekniker tillgängliga idag.......1800-talet var nog ingen höjdare på det viset......och jag tror att det inte nödvändigtvis måste vara en dålig sak att inte vara helt självhushållande....det måste ju inte vara allt eller inget.........man kan ju göra så mycket man känner sig bekväm med, utan att behöva ha känslan av att man "fuskar".
Att vilja sänka sina kostnader genom att odla sina grönsaker till exempel, är ju en jättebra början, och ger ju positiva sidoeffekter på en mängd områden.

Hej!
En sak som jag tycker är viktig är att vi hobbyodlare/småbrukare håller marken öppen. Vid en ev katastrof finns det mark färdig att ta i bruk för att öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Det tar lång tid att odla upp granplanteringar.
Jag odlar inga grönsaker. Ingen i hushållet äter så mycket att det är värt besväret. Jag har heller inga produktionsdjur. Det är betydligt billigare att köpa i affären. Vi har dock massor av djur och prydnadsväxter. Jag kan alltså på mycket kort tid bli delvis självförsörjande om det behövs. Kunskap, mark, hus och burar går direkt att börja använda till matproduktion. Ett alternativt sätt att resonera?
MVH
Jan

[Anders S]

Aha, det är därför det kallas ränta, kan jag tro. Det var något som den fattige bonden/småbrukaren fick över, som extra förtjänst av sina ansträngningar. Kanske ett ironiskt namn.

Man ska passa sig för att spekulera i etymologi. Det blir ofta fel även om det kan vara tänkvärt. Svensk Etymologisk ordbok säger:
"2. ränta, inälvorna, blodet, huvudet o. fötterna på slaktat kreatur, t. ex. Serenius 1741, Lind 1749; möjl. med. Kock Ark. 38: 9 en avledn. av det dock föga spridda sv. dial. rant, trasa."
http://runeberg.org/svetym/0764.html

[karsan]

Jag har också tidigare undrat över eventuellt samband mellan bankränta och slaktränta, så nu blev jag insprirerad att kolla min etymologiska guru, nämligen NEs ordbok. Denna anger att åtminstone bankränta är en ombildning av latin 'reddere' som betyder 'ge tillbaka' (fanns i svenskan före 1520), och att slaktränta (från 1672) kan ha samma ursprung.

Att den som slaktade fick ta hand om inälvorna kan väl ha den enkla förklaringen att de måste tillagas snabbt för att inte bli förstörda.

Anders S - angående ersätta russin - jag har faktiskt ibland använt torkade äppelbitar som russin.  Fast annars hör väl torkad frukt till det mest lättransporterade av livsmedel - även utan en massa kylbilar som fraktar ' just in time' och flygfrakt kan man nog importera russin till Sverige, som man gjort i hundratals år.

[Jonas från Backfors]

För att komma tillbaks till ämnet lite så skriver jag ned några tankar.

Tror att det varierar oändligt hur stor mark man behöver för att vara självförsörjande. Finns så många faktorer, tex var man bor, vilken jord som finns på gården, hur många arbetsföra man är i hushållet osv osv. Därför tror jag man måste utgå ifrån sig själv och se vad man behöver. Tex så har vi i vår familj(2 vuxna + ett barn) räknat ut att vi behöver ungefär 100 kilo potatis, 50-60 kilo övriga rotfrukter, 120 kilo kött osv. Då ser man tydligare vad just vi behöver göra för att vara självförsörjande. Sen kan man börja fundera över hur mycket man får ut / kvadratmeter av de odlade produkterna och hur stora ytor man behöver för att hålla djuren. Så det blir en hel del räknae och funderande och man kommer ändå(precis som vi haft) ha massor att rätta till på vägen så att säga.

[TW]

Jag bor i Österbotten i Finland och mina inlägg gäller det området.

Jag har försökt ändra det där "västerbotten" som står i profilen men det går inte att ta bort. Jag är dålig på datorer.

[andtol]

Offtopic men:

Jag har försökt ändra det där "västerbotten" som står i profilen men det går inte att ta bort. Jag är dålig på datorer.

Gå in på den här sidan:

http://www.alternativ.nu/index.php?action=profile;area=forumprofile

ändra i drop-down-menyn längst ner till tom fält, det ligger överst. Testa! Edit: Finland finns också som alternativ.