Författare Ämne: räkna ut eventuell lönsamhet i kaninuppfödning (läst 15452 gånger)

grimbart · « **Svar #20 skrivet:** 08 mar-11 kl 21:12 »

minkburar är för små till köttkaniner...

pelletspriset är granngårdens.. 7kr kilot. ska du köpa stora mängder får du investera i en fodersilo för ca 15000kr. höpriset som jag räknat på 25kr för en bal ca27kr är billigt anser jag.
snacka lönsamhet på kanin..glöm inte investeringskostnaden på ca100000kr utan byggnad!!

JBF · « **Svar #21 skrivet:** 08 mar-11 kl 21:16 »

Citat från: grimbart skrivet 08 mar-11 kl 21:12

minkburar är för små till köttkaniner...

Aha, OK då föll den idén.

grimbart · « **Svar #22 skrivet:** 08 mar-11 kl 21:24 »

vad räknar gösta i investeringskostnad 54avelsdjur med allt som behövs? samt total foderkostnad? jag är nyfiken för finns det en verklig lönsamhet så är det intressant...hur jag än räknar så blir det inga inkomster att tala om... endast slakteriet som kan tjäna nåt....inget ont mot dig gösta... vill bara veta hur du räknar.....

Gösta · « **Svar #23 skrivet:** 08 mar-11 kl 21:55 »

Grimbart.
Du vet säkert att jag håller utbildningar i bland annat kaninproduktion.
Där får eleverna lära sig hur man startar upp en anläggning på ett effektivt och kostnadsbesparande sätt.
Grund 1: Starta aldrig med mera än 8 honor och 2 hanar. Bästa start är 4 honor och en hane.
Grund 2: Planering av gården måste ske för minst 5 års planering annars spricker hela konceptet.
Vill du ha en snabb start så är alternativet 8/2 bra men det förutsätter att du klarar av tvåan!
8 honor x 30 ungar ger 240 nya kaniner Spara 12 st från första kullarna så varje hane får fullt (10 honor/hane) Nu har du 20 honor x 30 ungar = 600 kaniner.
Din investeringskostnad för avelsdjuren blir då 8+2=10 st x 320:-/st = 3.200:- + 12 nya från egen avel som kostar dig låt säga 80:-/st fram till betäckning. 12 x 80 = 960:- Summa blir 3.200:- + 960:- = 4.160:-
TB1 är ca 900:- - 1.000:-/hona vilket ger ca 18.000:- - 20.000:-/år
Om du vill ha en komplett grundutbildning som ger dig möjlighet att gå med vinst så finns det kurs för detta. Behöver inte vara inriktad på kaniner utan kan räcka med vanlig företagsekonomi. Moms är bara en gratistjänst åt staten. Skall aldrig finnas med i en kalkyl
Gösta

grimbart · « **Svar #24 skrivet:** 08 mar-11 kl 22:53 »

det är väl många som gått dina kurser men ingen har bevisligen startat upp en gård med förtjänst vad jag vet..men jag har dålig koll..

vilken kaninras får 10ungar per kull som dessutom överlever fram till slakt ca4kullar per år?
hur räknar du burkostnader?
hur räknar du foderkostnad?
skötseltiden/arbetet ska man ha hundratalet kaniner så blir det ett jobb och då vill man kunna ta ut lön..måste fås tillbaka vid slakt...
inkomster skall skattas...därav moms..

skiesabove · « **Svar #25 skrivet:** 09 mar-11 kl 00:04 »

Nämen all moms kan du ju få tillbaka genom inköp, så den räknar man inte med.

Tokyoboy · « **Svar #26 skrivet:** 09 mar-11 kl 02:23 »

Nu tanker jag inte kommentera kaninuppfodning specifikt utan alla former av produktion till forsaljning.

Det ar i 99 fall av 100 i foradlingen och forsaljningen vinsten ligger. Grovjobbet, att hugga skog, spranga berg, foda upp djur, odla kokablad etc. ligger det inte mycket pengar i.

Japan till exempel, importerar ALL ravara landet forbrukar (utom viss mat). Anda ar det ett av varldens rikaste lander. Sverige ar korkat sa in i bollen nar vi exporterar ravor.

Det ar tydligen konsensus pa forumet att det ar mycket svart att fa lonsamhet pa kaninuppfodning. Antagligen ar det en sanning att dom flesta skulle dra in mycket mer pengar genom att lagga samma penga- och tidsinvestering i att driva eget inom hemtjansten eller som lokalvardare.

Sa om man inte kan fa lonsamhet pa uppfodningen far man forsoka sig pa att fa lonsamhet pa foradling, kringtjanster eller forsaljning. Har ar en del alternativ:

1. Slakta och foradla sjalv dina kaniner sa att du far en produkt med farre mallanhander att nar och kan ta ut en storre vinst per djurenhet (rokt kaninkott, kaninkorv, hundgodis, kanin-sashimi, kaninfars, kaninstek, som en ingrediens i vildmarkschips, gor hundmat av innandomen, salj torkade kaninhjartan som delikatess till Tyska restauranger etc.).
2. Fod upp och salj djur till liv i forsta hand, som kott i andra hand.
3. Hall kurser i kaninuppfodning, ta ut vinsten i kursavgifter.
4. Salj kringprodukter, fallar, benmjol, spillning som godsel, etc. Foradla kringprodukterna sa langt du bara kan.
5. Hall kurser i kaninslaktning.
6. Skriv bocker om kaninuppfodning, kaninslakt, etc.
7. Kaninsafari. Bygg en liten park dar gaster kan besoka dina kaniner. Om du nu bor i turisttrakter.

Man kan aven tanka sig PR-verksamhet som i sig kan vara vinstgivande. Lobba for kaninkott, hoj folks medvetande om produkten, visa hur gott och nyttigt och ekologiskt korrekt kottet ar jamfort med andra kottprodukter.

a. Ga ihop med andra kottproducenter och lobba bland landets restaurangagare och kockar.
b. Skicka gratis kaninkott till kockskolorna eller traktens gymnasieskolor sa att folk far prova pa hur man lagar till gott kaninkott.
c. Lobba politiker pa riksdagsniva for att fa infora importresriktioner pa ocertifierat kaninkott.
d. Lobba politiker for att fa EU stod for ekologisk kaninuppfodning.
e. Har din hemtrakt en "beromd produkt"? Tank Granna Polkagrisar. Kanske kan vi fa se "Motalakanin" eller "Uppsalakanin" som ett varumarke inom en snar framtid? Se till att folk kanner till dina kaniner och ar villiga att betala for den kvalite som din etiska uppfodning innebar.

Bara en del tips pa hur man kan fa ut mer om man inte stirrar sig blind pa uppfodningen. Ledsen om jag trampar pa nagra omma tar. Flyg inte pa mig.

ieenilorac · « **Svar #27 skrivet:** 09 mar-11 kl 07:41 »

Citat från: Tokyoboy skrivet 09 mar-11 kl 02:23

Sa om man inte kan fa lonsamhet pa uppfodningen far man forsoka sig pa att fa lonsamhet pa foradling, kringtjanster eller forsaljning. Har ar en del alternativ:

1. Slakta och foradla sjalv dina kaniner sa att du far en produkt med farre mallanhander att nar och kan ta ut en storre vinst per djurenhet (rokt kaninkott, kaninkorv, hundgodis, kanin-sashimi, kaninfars, kaninstek, som en ingrediens i vildmarkschips, gor hundmat av innandomen, salj torkade kaninhjartan som delikatess till Tyska restauranger etc.).
2. Fod upp och salj djur till liv i forsta hand, som kott i andra hand.
3. Hall kurser i kaninuppfodning, ta ut vinsten i kursavgifter.
4. Salj kringprodukter, fallar, benmjol, spillning som godsel, etc. Foradla kringprodukterna sa langt du bara kan.
5. Hall kurser i kaninslaktning.
6. Skriv bocker om kaninuppfodning, kaninslakt, etc.
7. Kaninsafari. Bygg en liten park dar gaster kan besoka dina kaniner. Om du nu bor i turisttrakter.

Givetvis är det förädlingen man kunde tjäna mest på. Men där är storebror staten inte rolig att ha med att göra. Det ska till godkända lokaler till så höga kostnader att man måste ha väldig stordrift för att betala tillbaka investeringarna. Troligen större stordrift än man någorlunda lätt hittar avsättning för. Och man ska betala för veterinär och andra inspektioner, för avfallshantering, olika tillstånd m.m. Driftkostnaden blir alltså hög.

I många andra länder är kraven på förädling och därmed kostnaden för densamma mycket lägre än i Sverige. Och därmed är det lättare att starta upp i mindre skala, lära känna sin marknad och växa utan att ta stora lån. Man kan också lättare lägga om sin verksamhet om man inte blivit tvungen att bygga in sig i ett hörn pga alla regler.

Visst måste man satsa för att tjäna något, men man måste också ha möjlighet att undersöka sin marknad utan att ha lånat så att man går i personlig konkurs om det slår fel. Jag är ingen gambler, och det tror jag gäller för de flesta. Jag har ingen lust att satsa mer pengar än jag har råd att förlora, innan jag fått bekräftelse på att det finns kundunderlag, lönsamhet, utvecklingsmöjligheter och att man inte måste slita ihjäl sig för inga pengar alls.

Sverige är inte ett bra land om man vill satsa på småskalig livsmedelsförädling, eller småskaligt vadsomhelst inom jordbruk. Tyvärr.

Och jag tänker ändå satsa småskaligt på djur och förädling, men välja noga efter var reglerna är rimligast och chansen till lönsamhet bäst. Men min vilja att hålla på med detta bygger dels på att jag tycker om djur och växter, dels på att jag vill jobba ENSAM, så att behöva bli så stor så att man behöver anställda gör det hela meningslöst för min del. Jag vill kunna få min försörjning på att göra något som innebär att jag bara vissa förutbestämda, helst ganska få, dagar ska ha kontakt med kunder, leverantörer osv. Jag är kanske konstig, men så tänker jag.

Tacitus · « **Svar #28 skrivet:** 09 mar-11 kl 18:52 »

Visst finns det förutsättningar för att starta gårdslakteri, i synnerhet om du även tar emot andra djurslag som tex får eller driver det som kooperativ.

Jag har själv räknat lite på det och det kan räcka gott med så lite som 3-5 ton slaktvikt per år för att investeringarna ska få vettig återbetalningstid.

Att gå ihop flera producenter och driva slakteri ihop och kanske rentav gå ihop för att avlöna en försäljare skulle mycket väl kunna gå att få ihop pengamässigt, kooperativ fungerade förut innan kooperativet fick eget liv och en girig VD (läs Lantmännen) och vände sig emot sina grundare.

Det finns någon konstig vanföreställning i Sverige att stordrift är lösningen på allt, men personligen skulle jag snarare påstå att det enda som stordriften har lett till är alltmer pressade priser i uppfödarled - på griskött tex så fick bonden 3 ggr mer betalt (omräknat till dagens penningvärde) på 50-60 talet än idag

. Vilket till väldigt stor del måste skyllas på stordrifterna och inte eu-bidragen då de produktionsformer som ges mest eu-pengar per djurenhet är där man har fäbodsdrift och hässjar sitt hö.

För ett par år sedan visade kalkyler på fåruppfödning att man vid nystart och utan befintliga resurser skulle behöva 800 tackor för att betala alla byggnader och maskiner som krävs vid stordrift, idag är den siffran på 1000 tackor

Vi måste med andra ord vända skutan helt om skita i stordrifterna, det funkar inte i förlängningen att alla ska producera äcklig men billig hushållsost till billigast tänkbara pris - istället måste vi förädla maten och sälja mera dyra delikattesser på samma vis som i Italien.

Mera specifikt vad gäller kanin så måste vi lära oss att tänka i nya banor, att se nya varianter med mindre kapitalintensiva varianter på djurhållning och hög egen förädlingsgrad eftersom de traditionella aktörerna på marknaden inte vill betala för köttuppfödning.

Gångtrött · « **Svar #29 skrivet:** 09 mar-11 kl 19:08 »

Nu försvarar jag inte storskalig drift och ihopträngda grisar men jag tror nog inte att stordriften är orsaken utan snarare är det svaret på den sjunkande lönsamheten för lantbrukaren. Att öka effektiviteten med mera industrilika former när folk och/eller grossister vill betala allt mindre för maten blir ju den enda möjligheten om man inte vill lägga ned och köra det hela som hobbyverksamhet.

Jag skulle snarare tro att industrialiseringen inom den svenska djurhållningen p.g.a. lägre priser vid försäljning för lantbrukaren beror på de ökade möjligheterna att transportera färskvaror kors och tvärs över hela jordklotet, man måste priskonkurrera med alla bönder i världen istället för bara bönderna inom landet/länet.

Det går inte backa tidens gång, så länge det är ekonomiskt försvarbart att transportera livsmedel långa sträckor så kommer djurindustrin finnas kvar. Den enda möjligheten småskaligheten har är att ge ett mervärde i form av livskvalité för djuren och eventuellt en bättre kvalité på den förädlade produkten, eller att hoppas på en total kollaps inom transportsektorn p.g.a. gigantiska drivmedelspriser.

skiesabove · « **Svar #30 skrivet:** 09 mar-11 kl 19:22 »

Väl skrivet Gångtrött!

grimbart · « **Svar #31 skrivet:** 09 mar-11 kl 19:54 »

hade svenskarna köpt svenskt kött så hade köttproduktionen sett bättre ut i landet.. dags att bojkotta allt importkött tycker jag...

skiesabove · « **Svar #32 skrivet:** 09 mar-11 kl 19:55 »

Då bli EU sura på oss

grimbart · « **Svar #33 skrivet:** 09 mar-11 kl 20:04 »

Citat från: skiesabove skrivet 09 mar-11 kl 19:55

Då bli EU sura på oss

skit i eu.. här ska vi ha hårda krav på djuruppfödningen i sverige..det ger ökade kostnader för svensk köttproduktion...och vad gör vi sen då?jo vi köper in kött från utlandet och säljer till lägre pris! snacka om att bita sig själv i foten...djurhållningen utomlands är ofta katastrofal...

Attes matte · « **Svar #34 skrivet:** 09 mar-11 kl 20:28 »

Citat från: grimbart skrivet 09 mar-11 kl 20:04

skit i eu.. här ska vi ha hårda krav på djuruppfödningen i sverige..det ger ökade kostnader för svensk köttproduktion...och vad gör vi sen då?jo vi köper in kött från utlandet och säljer till lägre pris! snacka om att bita sig själv i foten...djurhållningen utomlands är ofta katastrofal...

Ja, folk borde fan skämmas när dom gnäller över hur hemskt det är med "dom danska grisarna" när dom i nästa andetag vägrar betala mer än 59:-/kg för fläskfilé...

/Sara

Vargr · « **Svar #35 skrivet:** 09 mar-11 kl 20:42 »

59 kr pr kilo? I Norge var det priskrig i desember. Frossen juleribbe til salgs for ned til kr 15 per kilo. Folk kjøpte til hundemat. Grisebøndene sinte, mente at sålave priser var uheldig for statusen til yrket.

Edit: Obs, dette ble veldig OT

Ulric Eriksson · « **Svar #36 skrivet:** 09 mar-11 kl 20:54 »

Vill man radikalt förbättra lönsamheten utan att digna under orimlig regelbörda - ät upp kaninerna själv.

Gille · « **Svar #37 skrivet:** 10 mar-11 kl 08:07 »

Citat från: Gösta skrivet 08 mar-11 kl 21:55

Där får eleverna lära sig hur man startar upp en anläggning på ett effektivt och kostnadsbesparande sätt.
Grund 1: Starta aldrig med mera än 8 honor och 2 hanar. Bästa start är 4 honor och en hane.

Det tycker jag var en bra start. Och flera som startar upp bisyssla har redan kanin som hobby = djur o burar. Hade vi haft en lada och en plan äng för betesburar och en betesvall hade vi haft köttkaniner. Men idag har vi dels för långt till slakteri och dels en tomt som inte lämpar sig för fler kaniner än några för min hobby.