Klara sig på mjölkkor?

[Staaf]

Jag bor på en gård tillsammans med min far och min man (som dock bara bor med oss på helgerna). Pappa sysslade tills för några år sedan med mjölkkor (uppbundet). De flesta saker finns kvar på gården. Vi funderar nu på att starta tillsammans. Lagården rymmer max 18 kor.

Skulle det kunna hålla ekonomiskt? Min man arbetar borta på veckorna så vi har ju en inkomst där också. Jag funderar om man skulle kunna hitta på fler saker vid sidan av mjölkproduktionen som skulle kunna bringa in pengar. Kött kommer vi sälja, men jag vill ha nåt mer. Honung kanske?
Jag inbillar mig inte att jag ska kunna bli rik, utan undrar om det går att leva på bara. Få så man klarar sig helt enkelt

[Hönsbonde]

Jobbar själv på en gård med uppbundet 80st mjölkande kor , lönsamhet eller inte. Beror helt på hur det går med dina djur och din kvalité på mjölken, fodret, byggnader osv.
Oftast inom uppbundet säger inte att det är mer men "oftast". så blir det mycket mera jobb än vad man räknar med även mastiterna och spenskador är mer frekventa än i lösdriften vilket kanske inte är ett alternativ just för dig. Men detta i sig medför med uppbundet att sjukdomar och merarbete i besättningen kan göra lönsamheten svår till en början.

Ur ren kalkylmässig synvinkel..slår lite snabbt hit o dit nu bara  , men finns det tillskottspengar att ta in i företaget ska det kunna gå runt ..men sen
 jaa hur är det med maskiner (du har ju grejjor kvar men iaf) och foder är det nått ni kan producera själva eller måste ni köpa in?

Det jag skulle satsa på är som sidoinkomst till själva "lönsamheten" är kött som du skriver, men även titta på får o svin kanske som ren eko uppfödning..

Bara mina spekulationer men lycka till flera kor behövs!:)

[Staaf]

En ny traktor måste jag köpa in, just nu rullat vi höbalarna själva Sen måste inredningen fräschas upp lite. Bygga nytt mjölkrum måste göras också.

[Grimla]

Hur gammal är ladugården?
håller den de nya kraven för båspallsstorlek, vattenkvalite, har ni mjölkkvoter att köpa, leveransavtal med mejeri?

[mazze]

Jag startade med 26 st mjölkkor 1/1 2010 trots inga stora lån och kostnader så är det för lite så nu har jag byggt om en rad så jag kan ha 11 kor till.

[hayproducer]

Lönsamhet eller inte, inte enkelt att svara på, men!

Hur många ha åkermark har ni??
Har ni stödrätter ?? de krävs för att få gårdsstödet, vissa upparbetade stödrätter är värda närmare 3000kr st 

Om ni ska ha certifierad ekologisk produktion, det krävs om ni vill ha det högre mjölkpriset.

I vilket stödområde bor ni? det skiljer mer än en krona/ litern beroende på vart ni bor?

Efter den 31 December 2013 får man inte ha uppbundna mjölkkor om man ska odla ekologiskt!!

Jag vet en bonde som har 20 kor, 50ha vall, certifierad ekologisk produktion, alltså 5,30 öre / litern per kg mjölk får han ut.( uppgifterna kommer från honom och är inte kontrollerade)

Han har som sakt ekologisk produktion både vallodling och mjölk, det ger honom rätt till mera Eu-stöd.

För att precisera så får han mer än 8000kr/ha och år, det ger ca 400,000kr i Eu-bidrag
Han ligger på ca 8000kg/ko och år * 5,30 öre = 800,000 kr per år.

Han har oxå lite köttdjur, har han lönsamhet, ja utan tvekan.

Hans 20 kor drar runt verksamheten, överskottet dvs vinsten före skatt och lön får han in på köttdjuren och Eu_ stödet.

Allt hänger ju på din skuldsättnig, men har din make  ett heltidsjobb så ger det ju friska pengar, har ni dessutom skog, som kan hjälpa vid investeringar, så blir ju saken inte sämre för det.

Har du inte ekologisk produktion, så får du räkna med lägre eu bidrag/ha och lägre betalning för mjölken.

Det kan nog löna sig för er (om ni har mark) att räkna på en ombyggnad av ladugården till lösdrift, oxå att få in flera djur, kanske även en begagnad mjölkrobot, odla ekologiskt och de extra pengar som ni får in kan räcka till investeringen.

Har ni låga lån kan det ju gå att köra på endast 18 kor.

Men att rådfråga en konsult eller Delaval, eller den tyska tillverkaren på mjölkrobotar, de kan ge tipps och råd, länstyrelsen kan ge råd om stöd och bidrag.

[hayproducer]

Jag startade med 26 st mjölkkor 1/1 2010 trots inga stora lån och kostnader så är det för lite så nu har jag byggt om en rad så jag kan ha 11 kor till.

Hej, Får man fråga vad du får per kg mjölk?? Jag antar att du har lägre än i Jämtland?
Hur många ha som du brukar?
Hur många stödrätter har du och vad är de värda per st?
Odlar du ekologiskt?
Hur mycket får du i Eu stöd/ha?
Har du egen maskin park, eller lejer du för skörden ?
Har ni anställda?
Driver du bonderiet ensam?

Allt detta är ju otroligt viktigt för Staaf att veta, för att hon ska kunna bilda sig en uppfattning om hur det egenteligen står till i Södra Sverige.

[Staaf]

Tack så jättemycket för svaren!  Nu har jag fått massor att tänka på och ta reda på

[purex]

Lönsamhet eller inte, inte enkelt att svara på, men!

Hur många ha åkermark har ni??
Har ni stödrätter ?? de krävs för att få gårdsstödet, vissa upparbetade stödrätter är värda närmare 3000kr st 

Om ni ska ha certifierad ekologisk produktion, det krävs om ni vill ha det högre mjölkpriset.

I vilket stödområde bor ni? det skiljer mer än en krona/ litern beroende på vart ni bor?

Efter den 31 December 2013 får man inte ha uppbundna mjölkkor om man ska odla ekologiskt!!

Jag vet en bonde som har 20 kor, 50ha vall, certifierad ekologisk produktion, alltså 5,30 öre / litern per kg mjölk får han ut.( uppgifterna kommer från honom och är inte kontrollerade)

Han har som sakt ekologisk produktion både vallodling och mjölk, det ger honom rätt till mera Eu-stöd.

För att precisera så får han mer än 8000kr/ha och år, det ger ca 400,000kr i Eu-bidrag
Han ligger på ca 8000kg/ko och år * 5,30 öre = 800,000 kr per år.

Han har oxå lite köttdjur, har han lönsamhet, ja utan tvekan.

Hans 20 kor drar runt verksamheten, överskottet dvs vinsten före skatt och lön får han in på köttdjuren och Eu_ stödet.

Allt hänger ju på din skuldsättnig, men har din make  ett heltidsjobb så ger det ju friska pengar, har ni dessutom skog, som kan hjälpa vid investeringar, så blir ju saken inte sämre för det.

Har du inte ekologisk produktion, så får du räkna med lägre eu bidrag/ha och lägre betalning för mjölken.

Det kan nog löna sig för er (om ni har mark) att räkna på en ombyggnad av ladugården till lösdrift, oxå att få in flera djur, kanske även en begagnad mjölkrobot, odla ekologiskt och de extra pengar som ni får in kan räcka till investeringen.

Har ni låga lån kan det ju gå att köra på endast 18 kor.

Men att rådfråga en konsult eller Delaval, eller den tyska tillverkaren på mjölkrobotar, de kan ge tipps och råd, länstyrelsen kan ge råd om stöd och bidrag.

Du skriver: Har ni låga lån kan det ju gå att köra på endast 18 kor.
Vad är låga lån i detta sammanhang...

[Grimla]

Efter den 31 December 2013 får man inte ha uppbundna mjölkkor om man ska odla ekologiskt!!

Är det def. beslutat, har du länk till det?

[Staaf]

Jag fattar inte måttbestämmelserna, det står ju bara om lösdrift. Vad gäller för uppbundna egentligen?

[hayproducer]

Är det def. beslutat, har du länk till det?

Jag läste det när jag gjorde " Miljöhusesyn" i SAM- internet, det är ett krav där ifrån Krav, det är nu dispans fram till dec 2013, och  kommer Inte att förlängas!!

Vid nybyggnad så är det ett omedelbart krav på lösdrift.

Det är många regler att hålla reda på i SAM- Internet, husesyn, men det finns ju pengar att tjäna för den som sätter sig in i reglerna, och som följer dem, i annat fall kan det bli avdrag på Alla EU- stöd.

Vill man inte odla eko eller eko-mjölk har för mig att då gäller 2017 som gräns mellan uppbundna djur och lösdrift, men det är inget som jag kan garantera, och jag hitter inte vart jag läste om det heller, kanske någon här vet bättre om det.

Det är ju många kronor att tjäna på Eko odling, så det lönar sig att lära sig alla regler i husesyn, man måste gå in i ett 5 årigt åtagande och följa alla tvärvillkor.

Miljöersättning vall odling grund =300kr/ha tillägg 2000kr/ha om du har djur= 2300kr/Ha
Cert produktion 350kr/ha * 40% av arealen
Miljöersättning djur 1600kr/ha
Kompensationsbidrag stödområde 2-4a =2100kr/ha för de som har djur. Stödområde 1 och F ger 2700kr ha
Det gäller att man har minst 4 ha och 4 stödrätter för vissa av dessa ersättningar.
Det går att få bidrag för kostnaden för Certifieringen, förra året var den på 4000kr.
´man måste registrera sig före den sista dagen för SAM- ansökan.
Har man nu stödrätter värda ca 2000kr/ha, ja då är man uppe på ca 8000kr/ha i ersättning, till det ska det läggas extra ersättning för ekologisk mjölk, vissa områden har ca 1,30 öre i tillägg.
Så det gäller att bo på rätt ställe.
Så det kan alltså skilja många 1000 lappar beroende på vart man bor när man driver ett jordbruk!!

[hayproducer]

Jag fattar inte måttbestämmelserna, det står ju bara om lösdrift. Vad gäller för uppbundna egentligen?

Du har alla mått på båspallar i "Miljöhusesyn" skaffa dig ett konto och logga in, eller använd din fars om han har ett.

Du måste regga dig hos Länstyrelsen om du ska driva ett jordbruk, det kostar inget!
du kan även lohgga in med din bank - id om du har ett sådant

[Rosa]

Jag fattar inte måttbestämmelserna, det står ju bara om lösdrift. Vad gäller för uppbundna egentligen?

På sidan 23 i Djurskyddsbestämmelserna hittar du alla mått.

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo08_12.pdf

[hayproducer]

Du skriver: Har ni låga lån kan det ju gå att köra på endast 18 kor.
Vad är låga lån i detta sammanhang...

Ja den frågan är nog omöjlig att svara på, det beror på så många faktorer.

Är man en bra eller dålig bonde?
Vilken region bor man i ?
Odlar man ekologiskt eller inte?
Har man egen maskinpark ?
Vad är ladugården i för skick?
Tar man över en befintlig högproducerande besättning eller köpar man in kvigor?
Har man måga första kalvare" kvigor" så kan man inte räkna med så hög mjölkproduktion det första året, 3:dje kalvare ger oftast mest med mjölk.
en annan viktig faktor är ju om man har skog, många använder skogen till att amortera på lånen.
Så hur höga lån man kan ha beror på enskilda förutsättningar

[hayproducer]

Är det def. beslutat, har du länk till det?

Här har du länken, om jag har förstått det hela rätt, så kan man tydligen ha Certifierad eko-odling även efter dec 2013, i mindre besättningar , dvs besättningar under 45 kor?? de måste dock rastas!
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/miljoersattningar/ekologiskproduktion/villkorfordjurhallning.4.7850716f11cd786b52d8000529.html

många regler är det

[Staaf]

Nu har jag kollat måtten och måttbestämmelserna och det var som det skulle med dem
Jag skulle vilja vara ekologisk men om man måste ha lösdrift om bara några år för att vara det, så är det kanske ingen större mening?
Jag hade tänkt som så att vi kanske kunde starta med det som finns tillgängligt, bara köpa in det absolut nödvändiga, för att sedan när det börjat rulla på, kanske bygga ut och ändra till lösdrift. Är det en dum idé eller låter det rimligt?

[hayproducer]

Det finns många kronor att tjäna på Eko odling, speciellt för dig, Det ser ju oxå ut som att man kan ha Eko odling även efter dec 2013, om man har mindre än 45 uppbundna djur!!

Det kan vara så att du får det högsta " norrlandsstödet" det ger 1.3 kr extra, du kan eventuellt komma upp i över 5 kr per kg mjök, dessutom rimligen mellan 8000kr - 10,000kr/ha i eustöd.

Det är utan tvekan Eu- stöden som ger vinsten, så att inte sattsa på dessa är inte så klokt.

För 20 år sedan var det bönder som var bönder, idag ser man allt fler " slippsnissar" som blir bönder, till och med politiker blir bönder idag,!!!!!  konstigt inte sant? Sanningen är ju inte att de plötsligt vill dra på sig gummistövlarna och traska ut i fähuset och mocka skit, nää tack vare Eu - Stöden så kan de sitta på Kontoret och sköta om bokföringen, medans Drängar och pigor sköter om deras djur.

Vore det inte lönsamt med Jordbruk, så skulle inte den maffian bry sig om jordbruket.

Jag hoppas att det går bra för er, var noga med vallodlingen, se till att få bra kvalitet på grovfodret, det är ryggraden i er produktion.

[Existens?]

Jag tycker det vore lite intressant med vanliga siffror också.. Mjölkpris, foderåtgång, avkastning osv..

Så man kan bilda sig en uppfattning om den reda lönsamheten. Alltså intäkt-utgifter.

Och inte denna totala fixering vid att söka alla möjliga och omöjliga EU-stöd.

[hayproducer]

Jag tycker det vore lite intressant med vanliga siffror också.. Mjölkpris, foderåtgång, avkastning osv..

Så man kan bilda sig en uppfattning om den reda lönsamheten. Alltså intäkt-utgifter.

Och inte denna totala fixering vid att söka alla möjliga och omöjliga EU-stöd.

Visst kan man det, men bidragen ska inte lämnas utanför en kalkyl, det är säkra pengar.

Om en ko mjölkar 33kg mjölk, då behöver hon äta 12kg ts vallfoder+9kg kraftfoder.
hur möe en ko kan äta beror på kvaliteten, det kan vara så stora skillnader som 6 till 16 kg ts per ko och dag??

Tex om en ko äter 7kg ts ov ett dåligt vallfoder + 7 kg kraftfoder , då räcker det till en produktion av endast 18 kg mjölk per dag, Har kon förutsättningar för att mjölka mer så kommer hon att sina av ned till den mängd som motsvarar värdet av foderintaget.

äter kon 18kg ts av ett superbra vallfoder + 9kg kraftfoder, så kan det räcka till en produktion av 40 kg mjölk per dag!!

Kraftfoder kan man oxå odla själva korn och havre + lite elit köpkraftfoder, gåt bra.

Det är här som agnarna skiljs från stråna, eller rättare sakt skillnaden mellan en dålig och bra bonde.
Vem får mest pengar i plånboken? den som har vallfoder som täcker 40kg mjölk per dag eller den som har ett vallfoder som täcker 18 kg mjölk per dag??

Att investera i maskiner för eget bruk, kan snabbt tjänas igen för den smarte bonden, men kan ta åratal för den som tror att det lönar sig att skörda gamla vallar??

I eko odling får man inte gödsla med konstgödsel, därför måste man ha en ordnad växtföljd med mycke baljväxter i vallen, dessa tjuvar kväve från luften, så man får i princip gratis gödsling av vallen ( näringen binds i marken).

När det kommer till kritan kanske det inte gör något om kostnaden för maskiner kostar en liten slant, OM man kan producera ett bra vallfoder, som med kraftfoder täcker mer än 40 kg mjölk per dag.

Den som producerar vallfoder som täcker 18 kg mjölk han blir snart bankrutt, eller får leva på rost och röta.

En annan superviktig detalj i mjölkproduktion är att se till att korna blir dräktiga i tid efter kalvning, annars förlorar man pengar då med.

som sakt det är många variabler som ska samordnas för att man ska leva på ett jordbruk.
En gård kan gå med vinst, medan grannen går med förlust, allt beror på hur gården sköts och på förutsättningarna.

En ko mjölkar mest ca 2 månader efter kalvning, det gäller att den höga dags produktionen håller i sig så länge som möjligt.