Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  min höna nyser och hostar?  (läst 5441 gånger)

MiaH

  • Gäst
min höna nyser och hostar?
« skrivet: 07 aug-06 kl 17:50 »
Nu är det dax igen - nu är en av mina dvärgkochinhönor sjuk. Som tur är blev Rut frisk, måste ha varit nån typ av ohyra hon hade. Men Britta verkar det värre med - hon har svårt att andas. Nyser/hostar och har öppen näbb och sträcker på halsen när hon andas. Är dock ute med de andra och går runt o pickar, men verkar inte äta lika bra som vanligt. Dock är hon inte alls lika pigg som vanligt. Hon är inte lös i magen och har värpt ett ägg idag. Har läst om alla hemska sjukdomar som finns med dessa symptom - ILT etc. Nu undrar jag - kan en vanlig förkylning också yttra sig så här? Har någon erfarenhet av detta?

MiaH

  • Gäst
SV: min höna
« Svar #1 skrivet: 08 aug-06 kl 22:08 »
Penicillin eller ej - nu är Britta död. Hon dog inatt så jag hann aldrig med att konsultera någon veterinär. Men jag har pratat med en veterinär idag och hon sa att det finns en typ av ecoli baktierier som kan utlösa andingsbesvär. Det kan bryta ut efter att hönan blivit utsatt för stress och nu är det så att Britta blev jagad av svärmors pudel för några dagar sen.....Trist var det iallafall  - hon var min allra tamaste höna och den jag haft längst. Men som tur är har jag två kycklingar jag kan glädjas åt - hoppas att åtminstone någon av dem är en "Lill-Britta" :)
« Senast ändrad: 08 aug-06 kl 22:09 av MiaH »

Amanda

  • Inlägg: 444
  • Djuren är åtminstone mänskliga!
    • Västmanland
SV: min höna
« Svar #2 skrivet: 10 aug-06 kl 13:30 »
Naturligtvis vet även jag att man bör undvika penicillin i den mån det går.

Men har man haft höns i så många år som jag, så har man också varit med om att några individer fått lunginflammation och dött ... på grund av att de gått i blött gräs t.ex. vilket oftast drabbat ungdomar som har "närmre till backen".

Eftersom jag, första gången det hände, hade en kur medicin hemma, så gav jag naturligtvis småbitar av den i hopp om att kunna rädda min lilla unghöna. Och på 2:a-3:e dagen var hon redan bättre i sitt väsande.
Veterinär har också skrivit ut antibiotika i liknande fall åt en bekant.

Alla klarar nämligen inte att repa sig själva och de behöver inte vara några dåliga, svaga individer som skall utrotas för den skull.

Min ras är stark, men kan ändock drabbas!

Och av förklarliga, erfarenhgetsmässiga skäl, vill jag naturligtvis få mina djur friska, så de inte behöver medicineras mera.
Aldrig har någon blivit sjuk eller fått dålig motståndskraft på grund av medicineringen, utan de lever i många många år helt fria från problem.

Men var och en gör ju vad den anser rätt. Och har man inget annat val, så anser jag detta vara rätt. Man medicinerar ju bara någon enataka någon enda gång i livet.




Genbank i lantrasen Hedemorahöns sedan 1992. Umgås dagligen med mina 'Lyckliga Hönor' och deras småttingar.

Amanda

  • Inlägg: 444
  • Djuren är åtminstone mänskliga!
    • Västmanland
SV: min höna
« Svar #3 skrivet: 10 aug-06 kl 13:37 »
Förklarar lite vidare...

Första åren jag hade höns blev någon sjuk och väste och rosslade något alldeles förfärligt. Jag fråga alla varför och vad jag kunde göra och ingen visste!! Inom en vecka var den lilla underbara unghönan död. Och jag blev fruktansvärt ledsen över att inte kunna ha hjälpt henne. Men jag fattade inte då vad hon led av och att jag kunde ha hjälpt henne.

Nästa gång det hände - nästa fuktiga höst - det var då jag tog till mitt penicillin första gången... osv. osv., se ovan.

Det är minsann inget man ger i icke nödfall, så att säga.

Hälsningar Amanda



Genbank i lantrasen Hedemorahöns sedan 1992. Umgås dagligen med mina 'Lyckliga Hönor' och deras småttingar.

Neta

  • Gäst
SV: min höna
« Svar #4 skrivet: 10 aug-06 kl 15:21 »
Det är väl bra om det bara gäller nån enstaka antibiotikakur till någon enstaka höna. Men att ta till antibiotika för att hönsen får lunginflammation på hösten av fuktigt gräs ???
Kanske att du skulle försöka se till att de har en utemiljö som passar dem så att de inte drabbas av lunginflammation på hösten!
Men eftersom du har lång erfarenhet så vet du säkert vad som är bäst för dina höns!
OBS inget elakt menat!!

Anna.D

  • Inlägg: 278
SV: min höna
« Svar #5 skrivet: 10 aug-06 kl 20:03 »
Jag har varit med en höna hos vetrinären när den var förkyld(första året jag hade höns)fick något till den där.levde ett tag men dog när den blev sjuk igen.sen dess har jag varit sten hård att om de inte piggnar till av lite lugn och ro,värme och extra mat så tar jag bort dem./Anna

Amanda

  • Inlägg: 444
  • Djuren är åtminstone mänskliga!
    • Västmanland
SV: min höna
« Svar #6 skrivet: 10 aug-06 kl 22:19 »
Neta!
Näädå, jag tar det inte som elakt menat det du skriver  ;)

Jag har lyckan att bo så till, att här finns alla sorters vegetation och inte minst både högt och lågt gräs.
Men vi vet väl alla att unghönsen lockas in i höggräset av sin mamma, som där finner en massa go´saker som småkryp och sniglar och som samtidigt känner sig ganska skyddad där tillsammans med sina små.

Och har det varit lite fuktigt ute, så känner hönsen på sig att det är lättare få tag i mask etc. Och vad är då naturligare än att de vill ut i friheten en stund, varför de står och tjatar som bara den vid grinden. Och hur hindrar man småttingarna att följa sin mamma?

Nog om detta - men jag hjälper hellre än avlivar eller låter självdö p.g.a. lunginflammation, när jag vet att min kur hjälper så bra :) och djuren blir friska snabbt.
PS! Det har aldrig misslyckats :D





Genbank i lantrasen Hedemorahöns sedan 1992. Umgås dagligen med mina 'Lyckliga Hönor' och deras småttingar.

Fred

  • Inlägg: 2872
  • Fort Stewart, GA, USA
    • Övriga världen
SV: min höna
« Svar #7 skrivet: 13 aug-06 kl 05:51 »
Djur dör, så är det bara.
Det är trisst att du blir så nedstämd av det och jag förstår dig, det är inte kul när det sker.

Men naturen är inte funtad för att alla födda varelser skall klara sig igenom den. 40% av alla hjortar dör innan ett års ålder, för vildkaniner ligger siffran på mellan 96-98%.
De mest anpasningsbara överlever och för starkare gener vidare.

Jag tycker inte att det är upp till människan att leka räddare i nöden mer än vad som krävs för besättningens överlevnad. Låt dina hönor gå fria även i fuktigt väder. Flocken kommer att växa vidare trots att de svagaste går under.
I längden tjänar de noll och intet på att bli istoppade antibiotika som skydd för åkommor som skulle tagit dem av daga utan din hjälp.

Hundaveln borde ju ge människan en hint om att för mycket medkänsla kanske inte alltid verkar i djurens intresse....men tydligen inte.
Fredsivrande knallpåkebärare.
"Freedom isn't free. We all have to give something.
Some give it all."

Rubinen

  • Inlägg: 197
  • Älska din nästa så som dig själv
    • Uppland
SV: min höna
« Svar #8 skrivet: 13 aug-06 kl 07:32 »
Fred har rätt
På den tiden då vi aktivt födde upp hundar var jag med om en händelse som lärde mig just detta
En av våra hundar fick valpar En av valparna var ynkligare än de andra o tiken skuffade hela tiden bort den
till o med bar bort den från de andra o lade den i ett eget hörn o lämnade dn där
Jag tyckte detta var hemskt o bar tillbaka valpen varje gång
Matade valpen med tillägg dygnet runt fick ställa klockan på natten  Detta pågick inte så länge Valpen dog efter ett par dagar tiken verkade lättad o de andra valparna blev hur bra som helst Senare visade det sig att valpen hade ett fel i munnen som jag inte såg men visst kan det vara ledsamt
« Senast ändrad: 13 aug-06 kl 07:34 av Rubinen »
Älska din nästa så som dig själv


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

166 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Längtar alltid till nästa nummer. De kommer aldrig tillräckligt ofta!
/Annelie R

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser