hur många dikor kan vi ha uppskattningsvis?

[rackarns]

Vi köper nu en gård och tänkte skaffa lite köttdjur men vi vet inte hur många vi kan ha eller hur vi enklast löser hållningen av dem. helst vill vi ha dem ute året om. Vi är nybörjare, har aldrig haft kor tidigare.
Vi har hagar (omr 11 +8,12,13, på kartan delas av med vägen imellan) där det odlats vall.
sedan område 5 som ser ut ha varit bete tidigare.
Område 2,3,6 är tidigare bete men nu igenväxt och där planerar vi gallra ut.
Omr 10 och 7 i direkt anslutning till ladugården.

Total arealen är 19,7 ha varav åkermark 8 ha, betesmark 1,9 ha och skogsmark 9,6 ha.

Ekonomibyggnader
Ladugården är ombyggd med spaltgolv (1989) och har en nyare låghusdel (1992) där det fi nns
plats för 10 uppbundna djur samt en större kalvbox. I bortre delen ligger ett mjölkrum. Den
nyare delen har murade väggar och plåttak. Den ursprungliga ladugården är byggd i tegel och
har eternit och plåttak. Ovanpå fi nns en skulle med ljusinsläpp i taket och en hötork. Höet tas in
med lastarvagn och höfl äkt från logdelen och fördelas på skullen med en teleskopiskt höfördelare
placerad under nock. De båda hopbyggda byggnaderna mäter 11m x 19m (äldre del) och 8 m x
13 m (tillbygge).
Logdelen mäter 11 m x 21 m och är byggd i stående rödfärgad panel med eternittak. I logen
fi nns en skulltork samt inmatning till höfördelaren. På dess östra sida fi nns en maskinhall och
en öppen del, båda under pulpettak av plåt. Maskinhallen har skjutportar mot norr, stående
rödfärgad panel, jordgolv och har yttermåtten 9m x 13m. Den öppna delen ligger på del av
den gamla gödselplattan av cement. Måtten är 6m x 9m. En gödselbrunn ligger i anslutning till
gödselplattan, från ladugården går en hydraulisk utgödsling. Funktionerna är ej testade.



Hur många och vilken ras är lämplig för oss förslagsvis? Vill ha kulliga djur, som klarar sig gott på betet.
Hur ser ett "köttdjursår" ut. Kalvningar, tjur, avskiljning, rotationsbete?  Kan de dricka vattet i bäcken? behövs vattenanalys göras? vinterfoder?
Finns det rådgivning att få någonstans.. kostar kanske skjortan?
Hur gör ni? Är helt novis!

har massor med följdfrågor om det kommer något svar.

Här är karta och lite bilder:




Omr 11:


Omr 11 andra sidan:




Bäck i betet som finns tillgänglig från omr 11 samt 10:




Omr 10,7

[Tjalve]

Låter som en trevligt och fin mindre gård. Hade förgående ägare ca 10 mjölkkor är det nog en bra grund att utgå ifrån. Det kan vara lite i mesta laget om man vill vara självförsörjande på grovfoder i alla lägen, lite beroende på vad du har tänkt göra av kalvarna på hösten. Du skrev att ladugården hade spalt, menar du att den är ombyggd till lösdrift eller bara att gödselrännan är täckt av spalt och djuren ska stå uppbundna som vanligt?
Ras på djuren spelar inte så stor roll, alla köttraser finns nu som hornlösa - polled. Men man kan dela in de efter storlek. Hereford och Angus som små raser och de övriga som stora. Som grundregel kan man säga att stora raser behöver mer och bättre foder så de är för lite mer intensiv uppfödning. Annars välj den rasen som du tycker ser bäst ut. Charolais och hereford är de vanligaste. Många har en lättare ras som moderdjur och en tyngre tjur för att få lättfödda kor men fortfarande snabbväxande kalvar.
Tidpunkt för kalvning är oftast på våren, allt mellan januari till maj är ganska vanligt. Det beror på hur stor kalv man vill ha på hösten och vilket stallsystem man har. Tänk på att djur måste vara 6 månader för att bindas upp och att om de kalvar ute på bete kan kalvarna lätt bli lite vild och ohanterliga. Så tjuren släpps till så man för kalvning under den tid man vill eller kan man låta inseminera korna om har tama kor och ett bra system.
Ofta går djuren på sanna bete hela säsongen, men man kan låta de beta återväxt på vall senare om betet tar slut eller man har nog grovfoder.
Korna kommer garanterat dricka i bäcken. Men det kan vara bra att bjuda de annat vatten också, särskilt om det är långt att gå eller den torkar på sommaren.

[rackarns]

Det är den nyare delen som har plats för 10 uppbundna djur. I den gamla delen är där spaltgolv och plats för fler djur. Tidigare ägare har haft köttdjur och betydligt fler än 10 vad jag vet. Men han är död nu så kan inget fråga.
Här är några bilder.

Bit av nya delen, fick inte med hela inredningen på bilderna, koplatserna är till vänster på bilden resp till höger på nästa bild:


andra sidan av nya delen, in mot gamla delen:


gamla delen:

[rackarns]

Vi har tittat lite på angus, tycker de verkar lagom stora att handskas med, och vackra. Men även hereford är fina och då lagom stora. Vid vilken ålder brukar vara lämplig att skicka till slakt? Går kalvarna med korna när man släpper tjuren med dem? När särar man kalven från kon?

[Tjalve]

Spaltboxar ser det ut som. De är bra att föda upp slakttjurar i så man inte behöver beblanda sig allt för mycket med tjurarna. Hur många du kan ha i boxarna bestäms av ytan och djurstorleken, kolla på jordbruksverkets hemsida så hittar du nog bestämmelserna över ytmåtten. Kolla även om koplatserna möter gällande bestämmelser när du är inne på SJVs sida. Skulle kanske kunna användas till matplats för lösdriftsdjur om du fixar en ligghall i anslutning. Spalt är ingen bra liggplatts för kor men accepteras för ungdjur även om det inte byggs så ofta nu för tiden.
Om du ska bärga allt grovfoder på gården är det nog svårt med mer än en ko per ha även om du säljer alla kalvar på hösten.

[Tjalve]

Vi har tittat lite på angus, tycker de verkar lagom stora att handskas med, och vackra. Men även hereford är fina och då lagom stora. Vid vilken ålder brukar vara lämplig att skicka till slakt? Går kalvarna med korna när man släpper tjuren med dem? När särar man kalven från kon?

Förr ansågs angus som lite svårhanterliga och hereford som lugna men som med alla raser är det stor variation på individerna.
Vid intensiv uppfödning av tjurar slaktas de vid 15-16 månader. Kvigor oftast någon månad senare. Det kan ju vara bra att slakta en årskull innan nästa behöver platsen på hösten. Tjuren behöver komma till korna två - tre månader efter kalvning så att kalvningstiden håll någorlunda konstant mellan åren. Kalven går då kvar hos kon och gör så i alla fall under ett halvår. Längre om de kalvar tidigt på året och man stallar in sent. En del tar in tjurkalvar tidigare för att de ska växa snabbare med kraftfoder än dåligt höstbete. En varning på att låta kvigkalvar gå tillsammans med tjuren för länge. Enstaka kvigor kan löpa tidigt men från 8 månader för man i alla fall hålla de undan tjurar.

[rackarns]

Våra hagar är ikring 3 Ha styck. Så det är ju inte mycket bete per hage om de ska gå på samma bete hela året.
Vi hade tänkt oss att ha ett 10-tal kor + kalvar i slutändan och det verkar vi ha plats med enligt måttanvisningarna på sjv.
Men vi kanske ska börja med hälften tills vi känner att vi lärt oss lite mer. Vi vill ju gärna ha djur som betar istället för att med maskin putsa hagarna.

[rackarns]

Spaltboxar ser det ut som. De är bra att föda upp slakttjurar i så man inte behöver beblanda sig allt för mycket med tjurarna. Hur många du kan ha i boxarna bestäms av ytan och djurstorleken, kolla på jordbruksverkets hemsida så hittar du nog bestämmelserna över ytmåtten. Kolla även om koplatserna möter gällande bestämmelser när du är inne på SJVs sida. Skulle kanske kunna användas till matplats för lösdriftsdjur om du fixar en ligghall i anslutning. Spalt är ingen bra liggplatts för kor men accepteras för ungdjur även om det inte byggs så ofta nu för tiden.
Om du ska bärga allt grovfoder på gården är det nog svårt med mer än en ko per ha även om du säljer alla kalvar på hösten.

Förslag på hur ombyggnad på enklaste sätt kan lösas?
Utfodringsplats där det redan är spaltgolvsboxar?  Och ligghall går det att ha under pulpettaket om man sätter dit en vägg på yttersidan, då hamnar ligghallen på gödselplattan och enklare att göra rent med traktor..? Också finns utrymme utomhus för rasthage eller tillgång till hela den stora hagen.

Kartan är inte skalenlig

[Rosa]

Vi hade tänkt oss att ha ett 10-tal kor + kalvar i slutändan och det verkar vi ha plats med enligt måttanvisningarna på sjv.
Men vi kanske ska börja med hälften tills vi känner att vi lärt oss lite mer.

10 kor +1 avelstjur är 11 fullstora djur över vintern.
Har ni tänkt sälja alla kalvarna när dom är 6 mån på hösten?
Eller behålla kalvarna och skicka dom till slakt vid 18 mån?
Behåller ni kalvarna själv,
blir det då på senhösten varje år: 10 moderdjur+ 1tjur+ 10st 6 mån kalvar +10 st stora ungdjur = 31 djur.

Tänk på att i gamla ladugårdar brukar båspallsmåtten vara för små för de nyare kraven..

OOOPS.. såg först nu att ni bara har 10 ha mark!
Då ska ni nog inte sikta på mer än typ 7-8 st moderdjur.

[rackarns]

här är en bild med måtten på utrymmena. Men inte skalenlig som jag sa innan!

[Rosa]

Har du mätt båsplatserna?

Du ska mäta längd och bredd på exakta centimetern för det gör dom sedan när du får kontroll.
Vilka mått det ska vara, beror på vilken foderfront du har i ditt stall? Hittade inte någon bild på det. Liksom hur hög kanten är mot foderbordet.

[rackarns]

Jag har inte mätt längd och bredd. Ska göra det när jag får tillfälle.
Tilläggas att vi inte vill ha korna bundna. Utan hade mer tänk någon form av lösdrift.
Om det går att lösa på något sätt för både de som ska slaktas och även för kor med kalvar i dom utrymmen vi har.

[Rosa]

Lösdrift kräver mycket mark och mycket utrymme..

Du ska ha en godkänd ligghall, det går åt massor av halm som du ska köpa och sen varje vår ska sprida och plöja ner på din mark (den arealen kan du inte beta eller normalt skörda det året).

Djuren som går ute på vintern kan du inte ha på den mark du tänker beta sommaren därpå, den brukar trampas sönder och bli parasitbemängd.
(Att den trampas sönder och blir utan gräs är inte ok ur djurskyddssynpunkt heller.)

Tänkte ni ha alla kön + åldersgrupper ute
Det kräver flera rasthagar som ska ha tillgång till ligghall och foderbord.

Du måste redan när kalvarna är 6 mån skilja bort tjurkalvarna från kor o kvigor.
Liksom kvigkalvarna från korna.
Äldre tjurar kan inte gå med 6 mån tjurkalvar. Inte äldre kvigor med 6 mån kvigor heller.
Det blir 5 rastfållor... med egen plats i ligghall.

[rackarns]

Vi vet inte hur vi har tänkt, det är därför denna tråd skapats.


Vilken lösning tror du hade varit bäst med våra förutsättningar?

[Tjalve]

Ett förslag på system/djurhållning.
Ca 8 moderdjur, antalet kan öka om arrendemark eller man är beredd att köpa in grovfoder. Fixa så att spalten blir ståplats när korna äter på det gamla foderbordet. Ingen manuell skrapning behövs vilket sparar tid. Gör om gödselplattan med tak till ligghall som du skrev. Det behövs bara tre väggar och tak. Se till att öppningen är stor nog för lastartraktor så ströning och utgödsling funkar bra. Egentligen behöver korna ingen mer rasthage på vintern än den cementerade gödselplattan som byggs ut så att den även är hårdgjord framför gaveln så korna aldrig behöver gå i gyttja. Här behövs nog skrapas ibland med traktorn så att gödseln inte ligger för tjockt. Enligt ritning blir ligghallen 9*6=54 m², jag har för mig att dikor ska ha 6 m² per djur så det räcker till 9 kor. Sedan har de ju separat ätplats som gör att arean kan räknas ner lite till men kolla detta noga och lita inte på mitt minne.

Sälj alla tjurkalvar på hösten. Man får så bra betalt att det lönar sig knappt att föda upp de själv om man inte hemslaktar eller har väldigt intensiv uppfödning. Kvigorna kan du behålla och slakta året efter. Bind upp kvigorna första vintern. De måste komma bort från kon och de brukar bli tamare om de hantera uppbundna. När kvigorna är ettåriga kan de gå i samma grupp som korna och deras småsyskon på sommaren igen. Särskilt om avelstjuren går kvar med korna över vintern måste kvigorna komma bort ifrån honom. Sedan gör det inget om han betäcker de på nästa sommar, de ska vara ca 2 år när de kalvar in och om du skickar de till slakt får de inte vara mer än 7 månader dräktiga.

Att betena är uppdelade gör nog inget, det är bara att vänja korna vid att flyttas och se till att de får tillgång till vatten även om er bäck inte rinner igenom det området.

Gödseln plöjer du ner när du förnyar någon vall, då kan du även odla säd och få halm. Har du sädmagasin och kross har du ett till problemlöst. DEt kan tänkas gå ca 2-3 rundbalar halm i månaden till ligghallen på vintern men allt sådan är svårt att bedöma och man kan få vara beredd att köpa in. 

[Rosa]

När kvigorna är ettåriga kan de gå i samma grupp som korna och deras småsyskon på sommaren igen. Särskilt om avelstjuren går kvar med korna över vintern måste kvigorna komma bort ifrån honom. Sedan gör det inget om han betäcker de på nästa sommar, de ska vara ca 2 år när de kalvar in och om du skickar de till slakt får de inte vara mer än 7 månader dräktiga.

Här håller jag inte med: Ettårskvigor kan komma på iden att börja dia sin mamma igen det är ett otyg och inte alls bra. Kvigorna kan dessutom bli rätt hårt åtgångna=stångade o bortmotade från vatten och mat av de äldre korna speciellt på små beten.
Jag tycker heller inte att: 13 mån slaktkvigorna ska bli betäckta, dom växer mycket sämre när dom är dräktiga! och när det i alla fall är knivigt att få upp dom i slaktvikt över 275 kg för att få bra betalt, är det ju bara bara dumt!
Angus kvigor är små snittar vid slakt på 279 kg (det är väldigt lågt) och det är alldeles för nära viktgränsen på 275 kg!

Glömmer djurägaren bort sig och skickar högdräktiga djur till slakt så blir det inte roligt. De som gör det blir anmälda av slakteriet för djurplågeri!

[rackarns]

Tjalve:
Tjuren kan gå med korna året runt? Det hade jag inte räknat med så det är kanon om det går.
Att binda upp kvigorna under första vintern låter som en idé för vill ha kor som är hanterade.
Rosa skriver att det finns risk för att kvigorna börjar dia sin mamma igen när man släpper ihop dem. Vet du någon som löser det på det här sättet och det funkar bra och inga kvigor som åter diar sin mamma?

[rackarns]

Här håller jag inte med: Ettårskvigor kan komma på iden att börja dia sin mamma igen det är ett otyg och inte alls bra. Dom kan dessutom bli rätt hårt åtgångna av de äldre korna speciellt på små beten.
Jag tycker heller inte att: 13 månders slaktkvigorna ska bli betäckta, dom växer mycket sämre när dom är dräktiga och när man i alla fall är ska att få upp dom i slaktvikt över 275 kg för att få bra betalt, är det bara bara dumt!

Angus kvigor snittar vid slakt på 279 kg (det är väldigt lågt) och det är alldeles för nära viktgränsen på 275 kg tycker jag.. om dom då också är dräktiga så...

Glömmer djurägaren bort sig och skickar högdräktiga djur till slakt så blir det inte roligt.

Jag har för mig jag läst att 2 år är en lämplig ålder att få första kalven.. men det är inte så alltså?

[Tjalve]

Tjalve:
Tjuren kan gå med korna året runt? Det hade jag inte räknat med så det är kanon om det går.
Att binda upp kvigorna under första vintern låter som en idé för vill ha kor som är hanterade.
Rosa skriver att det finns risk för att kvigorna börjar dia sin mamma igen när man släpper ihop dem. Vet du någon som löser det på det här sättet och det funkar bra och inga kvigor som åter diar sin mamma?

Ju mer jag tänker på att ha tjuren hos korna hela året ju sämre låter iden. Det är klart att det går men det kan hända att någon ko brunstar tidigt och flyttar fram kalvning ganska mycket. Bäst är nog att binda upp han i alla fall under våren, om man inte slaktar tjuren på hösten och köper ny varje år. Då kan man även släppa ut tjuren något senare än korna om man inte vill ha kalvning allt för tidigt på våren.

Tar man in djuren i slutet av oktober och binder upp kvigorna och sedan inte släpper ut de förrens i maj har de haft ganska lång tid på sig att vänja sig av med diandet. Kon har ju en ny kalv och släpper nog inte till några årskvigor. Men som med all djurhållning kan det oväntade ske ibland. Det finns ju till och med mjölkkor som diar varandra även fast de inte är uppväxta som amkalvar men jag tror risken för att detta ska hända är ganska liten. Det är ganska vanligt att mindre besättningar håller kvigorna tillsammans med kor eftersom det är för krångligt med två grupper eller kviggruppen blir för liten.

Två år är en lämplig och rekommenderad inkalvningsålder för köttraskvigor, bara det inte är för dåligt växta.

[rackarns]

När jag tittar närmare på kartan nu så är det endast område 1 och 4 som INTE går att beta. resten av "skogen" är bete. Så det blir mer än 10 Ha.. nog mer än 15 också skulle jag tippa.