Lämplig fårras för nybörjare?

[Teodor]

Undrar ... vilken ras som är den lämpligaste fårrasen som första får?

Jag tänkte införskaffa några får när vi flyttar till vår gård.
Där är det lite blandad terräng, både öppna betesområden och även lite skogsterräng.
Tanken är att de ska hjälpa mig med betet, jag har hästar och tänkte att de skulle vara bra med växelbete men också hjälpa till att hålla lite öppet, kanske det finns några som är bättre på att hålla sly än andra?

Vi vill bara ha några stycket, 4-5 stycken, är det ok ur flocksynpunkt?

Är intresserad av de lite mindre raserna som inte får så många lamm åt gången, vill helst inte slakta om jag kan undvika, utan hellre få färre och även kunna sälja som livdjur i stället.
De får gärna vara kulliga, kanske de kan gå ihop med hästarna?

Har läst lite ... om utrotningshotade raser ... tycker det hade varit intressant.
Sen är tanken att även kunna bereda ullen, så småningom när kunskapen finns.

Vilken ras stämmer på alla dessa kreterier ??

Har ni några tips och idéer till mig.

Bra boktips och länkar tar jag gärna emot också.

Tacksam för svar.

[Lorita]

Titta på allmogefåren, där avlar man för liv men vist finns det risk att man inte får sålt alla lamm och då måste slakta.
http://www.allmogefar.se/

Jag är helt ny och har en liten flock på 5 st Klövsjöfår, dom är jättetrevliga att ha att göra med, jag ska klar "min" första lammning i februari/mars vi får se vad jag tänker om får efter det man hittills så har det varit lättare och roligare djur än vad jag tänkt mig 

[Soshila]

Jag började med Roslagsfår för ett år sedan och är verkligen nöjd med mitt val. De är små, lätthanterliga och trevliga! De passar bäst på naturbeten. Jag tog till väl bra när jag stängslade hagen i våras med resultat att delen med öppen fd åker växte igen. Men de äter gärna sly och skulle nog gilla dina skogiga områden och i växelbete med hästar blir det nog toppen. Började också med 4 st och tycker det fungerade bra.

[Teodor]

Titta på allmogefåren, där avlar man för liv men vist finns det risk att man inte får sålt alla lamm och då måste slakta.
http://www.allmogefar.se/

Jag är helt ny och har en liten flock på 5 st Klövsjöfår, dom är jättetrevliga att ha att göra med, jag ska klar "min" första lammning i februari/mars vi får se vad jag tänker om får efter det man hittills så har det varit lättare och roligare djur än vad jag tänkt mig 

Tack för ditt inlägg !!
Jag läser allt jag kommer över ... en bra hemsida mer mkt info.

Så spännande !!
Med första lammningen nu ... hoppas vi får höra hur det går.

Jag förstår att slakt kan vara nödvändigt men avsikten är inte att föda upp slaktdjur ... det var mer så jag menade.

Kul att höra att det varit lättare och roligare än vad du tänkt dig !!

Lycka till i fortsättningen !!

[Teodor]

Jag började med Roslagsfår för ett år sedan och är verkligen nöjd med mitt val. De är små, lätthanterliga och trevliga! De passar bäst på naturbeten. Jag tog till väl bra när jag stängslade hagen i våras med resultat att delen med öppen fd åker växte igen. Men de äter gärna sly och skulle nog gilla dina skogiga områden och i växelbete med hästar blir det nog toppen. Började också med 4 st och tycker det fungerade bra.

Tack för ditt inlägg!

Ska genast kika på Roslagsfår också ... än så länge har jag nog fastnat för Värmlandsfår ... men  vi får se vad det blir .
Hoppas får mer tips !!

Lycka till med dina djur !!

[JBF]

Jag slår också ett slag för roslagsfår! Små, lättfödda, tysta, och allra allra oftast väldigt lätta att hålla kvar i sin hage! De är på ökande, men behöver fortfarande nya bevarare (gärna i den södra ändan av landet!) Värmlandsfåren är fantastiskt fina, fast de finns i ganska stort antal redan (inte för att det ska fälla avgörandet, men man kan göra en större insats för en av de mer hotade raserna!) Lorita har väl Klövsjö? De är också hotade och behöver all hjälp de kan få!

Gällande slakt så är det bäst för en blivande fåraherde att utgå från att de flesta måste slaktas, och ta de få djur man kan sälja till liv som en liten bonus! Plussidan för lammen som slaktas är att de får leva ett trevligt liv med gott bete och förhoppnigsvis sluta sina dagar på gården istället för att fraktas iväg i en slaktbil.. 

[skogslyktan]

jag tro alla får bli tillgivna och lätt hanterliga om man har mycket tid för dem. Det går att träna dem nästan som hundar om man vill ;-)

Det med sly ätandet tro jag alla svenska lantraser är bra på. Men det kan även bero på vad dem har lärt sig av sina mammor, det kan vara lättare att få dem att tycker om sly om du köper av någon som ha en flock som är bra på det.

Dem flesta Allmogfår tackor är kulliga och hos några raser finns även kulliga baggar (t.ex Helsinge, Värmlands, Åsen). Hos Svärdsjö och Klövsjö är dem flesta baggar kulliga. Dem kulliga baggarna måste också bevaras so köp gärna såna om du tycker om det bättre.

Jag är ju själv också kär i våra Allmogefår (Åsenfår har vi här hemma just nu).  Värmlands, Åsen och Roslags är ju dem största grupperna, kolla gärna på dem andra om du kan tänka dig nån av dem som behöver mest hjälp. Men jag tycket att du ska köper dem som du fastnar för och bli mest kär i.

 Om du tycker om Värmlandsfår så kolla kanske även på Helsingefår, dem är närmast släkt med Värmlands och även här finns det bruna och fläckiga får. Dom har något längre täckhår än Värmlands tro jag (det har ju även roslags). Men alla raser har mycket blandat ull dem med lång täckhår mot regn (lite grövre ull) och dem med nästan alla hår jämnlånga och mjuka. Jag har Åsenfår av alla ullsorter i en och samma flock.

[Teodor]

jag tro alla får bli tillgivna och lätt hanterliga om man har mycket tid för dem. Det går att träna dem nästan som hundar om man vill ;-)

Det med sly ätandet tro jag alla svenska lantraser är bra på. Men det kan även bero på vad dem har lärt sig av sina mammor, det kan vara lättare att få dem att tycker om sly om du köper av någon som ha en flock som är bra på det.

Dem flesta Allmogfår tackor är kulliga och hos några raser finns även kulliga baggar (t.ex Helsinge, Värmlands, Åsen). Hos Svärdsjö och Klövsjö är dem flesta baggar kulliga. Dem kulliga baggarna måste också bevaras so köp gärna såna om du tycker om det bättre.

Jag är ju själv också kär i våra Allmogefår (Åsenfår har vi här hemma just nu).  Värmlands, Åsen och Roslags är ju dem största grupperna, kolla gärna på dem andra om du kan tänka dig nån av dem som behöver mest hjälp. Men jag tycket att du ska köper dem som du fastnar för och bli mest kär i.

 Om du tycker om Värmlandsfår så kolla kanske även på Helsingefår, dem är närmast släkt med Värmlands och även här finns det bruna och fläckiga får. Dom har något längre täckhår än Värmlands tro jag (det har ju även roslags). Men alla raser har mycket blandat ull dem med lång täckhår mot regn (lite grövre ull) och dem med nästan alla hår jämnlånga och mjuka. Jag har Åsenfår av alla ullsorter i en och samma flock.

Tack så hjärtlitgt för tips !!

Jag lär mig stadigt och hinner säkert ändra mig fler gånger innan jag bestämt mig helt, men det är så jag funkar, det tar lite tid men det blir bra tillslut.
Var inne och tittade runt på din/er fina hemsida !!
Hittade mkt information om allt möjligt och fick mycket inspiration också !!

Tack !!

[Birgit]

Allmogefåren är oftast lätta att tämja och med tanke på ett specifikt ullintresse och önskemål om kullighet, så känns Svärdsjö väldigt rätt. De är små, har fin ull och är kulliga.

[Tacitus]

Jag skulle nog säga att så gott som alla fårraser är lätta att tämja, inkluderat rena produktionsraser.

Bland "produktionsraserna" så är det som jag har uppfattat det mest bara Shropshire som växer långsamt och behöver bra superfoder - inga får vill leva på bark och sly enbart oavsett om det är lantraser utan får ska ha gräs att äta, sly är mera som efterrätt.

Som nybörjare skulle jag rekommendera att ha har en ras som inte har horn.
Bla är det svårare att träffa rätt med bultpistolen på behornade raser än på de som saknar horn.

För det blir ju en hel massa bagglamm "över" varje år, slakterierna har ofta inställningen att man mest ska vara tacksam att dom tar emot köttet öht så bagglamm har en förmåga att hamna i frysboxen. Ska man då hålla på och leja in folk för slakten så blir det dyrt kött, utan det är hemslakt i igen regi som gäller.

Förutom rena lantraser skulle jag gärna slå ett slag för korsningar som tex Gotlandsfår blandat med Dorset, dessa är lätta både ur lamnings och slaktningssynpunkt och ger bra styckningsdetaljer att stoppa i den egna frysboxen när man står med en hop överblivna bagglamm på hösten.

[Rosten]

Vi har Roslagsfår.
Dom är små och lätta. Vilket gör att dom är lätta att klippa även för en nybörjare. Då dom inte är så starka.
Dom är tysta och snälla.
Dom rymmer aldrig.
Dom får oftast bara 1 lamm och det brukar dom klara själva utan problem.

Enda nackdelen är att det är lite kött på dom.

[MonaW]

En sak som jag också tycker är viktig, hur tackorna är som mödrar. Jag har ingen erfarenhet av produktionsfår, har hört att de inte är så noga med sina lamm utan kan lämna dem utan vidare. Jag har allmogefår (Åsen) och har haft Gotlandsfår och båda raserna är mycket goda mödrar. Det är ju viktigt för lammens tillväxt att deras mammor tar väl hand om dem.

[Charlotte]

Om man inte är intresserad av produktion utan vill ha "självförsörjarfår" så tycker jag absolut att man ska leta bland allmogefåren.
Men något som ingen nämnt och sällan nämner i rasfrågetrådarna är att man i bevarandesyfte gärna kan kolla vilken ras som ligger närmast geografiskt/naturtypsmässigt i ursprungsbesättningarna...
 En "vanlig" allmogeras som bevaras i rätt miljö borde väl vara lika viktig i bevarandesyfte som en mera sällsynt som bevaras i helt fel naturtyp?
 De olika raserna har ju uppkommit genom en anpassning till närmiljön.
  När jag valde ras (då jag hade allmogefår) valde jag åsenfår, det var den mest geografiskt nära grupp som upptäckts på den tiden. I efterhand skulle jag kanske haft Klövsjöfår
 Fast ändå inte.... Jag har inga fjällbeten... Utan skogsbeten så åsenfåren hamnade kanske rätt ändå?
 Svårt det där... Men om man bor vid kusten kanske man bör titta på dom fåren i första hand och andra raser om man har annan natur runt omkring sig?
Mvh
Charlotte

[Lorita]

Charlotte, då har jag valt fel ras med en jämtländsk ras och jag bor i bonuslän, nu ser marken vid stora betet mycket ut som i Jämtland, jag fick verkligen känslan av att komma "hem" när vi tog ner skogen. Jag har också valt att spara mycket björk så jag hoppas jag hjälper till att bevara klövsjöfåren bara ändå.

[Tacitus]

Om vi inte tittar på bevarandeaspekterna så är det ju samma saker man tittar på oavsett om det är för självhushållning eller produktion.

Bra får ska ge fina styckningsdetaljer, vara goda mödrar, omvandla grovfodret bra, ha en lättklippt ull och ha ett lynne som gör att dom blir lätthanterliga... dessa saker vill man ju ha oavsett om man producerar åt andra eller om det är enbart åt sig själv.

Idag har man i tex WHO börjat att inse vikten av självhushållning, tex försöker numera många av sådana organisationer värna om småbrukare som har just självhushållning eftersom dom "klarar sig själva" och därmed inte onödigt belastar distributionskedjan. Sen är väl frågan om när vi i västvärlden ska vakna upp och inse att stordriften faktiskt har nackdelar och inte är den idealiska produktion som det har tjatats om i så många år nu.... stordriften löser på sikt inte problemen som dagens jordbruk står inför.

Så självhushållningen ska inte föraktas och dömas ut som "bara" utan det handlar lika mycket om produktion på 5 tackor som den som har 1500 tackor, eftersom självhushållningen avlastar distributionsnätet. Och i slutändan så är det precis lika viktigt att uppnå god driftsekonomi oavsett det är självhushållning eller stordrift...

Slutsatsen är att man kan ställa likartade krav på såväl den intensiva "fårindustrin" som på fårskocken man har för självhushållning, så räkna inte bort produktionsraserna som sämre för självhushållning än lantraser - bevarandet av lantraser är en sak, men därifrån ska man inte "dissa" alla "produktionsraser".

[Charlotte]

Slutsatsen är att man kan ställa likartade krav på såväl den intensiva "fårindustrin" som på fårskocken man har för självhushållning, så räkna inte bort produktionsraserna som sämre för självhushållning än lantraser - bevarandet av lantraser är en sak, men därifrån ska man inte "dissa" alla "produktionsraser".

Nej, jag vill verkligen inte dissa produktionsraserna eller korsningar av köttras/lantras som självhushållarfår!
 Nu med facit i hand så ser jag ju att liecesterkorsningarna jag har ger lamm med snittvikter som ligger nästan 10 kg över Åsenfårens om man har kamning tidig vår och slaktar på hösten. Det blev ju så att man fick vänta längre för att få nåt att äta med rena åsenlamm...
Och dom går på samma beten så detta med att hitta mat det kan köttraser också...
 Det jag mest tänkte på var att TS ville sälja till liv och då är det nog lättare med allmogefår
Lorita: Ja, har man inga allmogefårraser som kommer från sina egna trakter så får man väl välja de som verkar mest anpassade till den naturtyp man bor i och hoppas på det bästa
Men jag tycker det kan vara värt att nämna till någon som inte redan har siktat in sig på en
favoritras.
Mvh
Charlotte

[Teodor]

Allmogefåren är oftast lätta att tämja och med tanke på ett specifikt ullintresse och önskemål om kullighet, så känns Svärdsjö väldigt rätt. De är små, har fin ull och är kulliga.

Intressanta också !!

Har läst lite om dessa krabater också ...

Försöker bena ut hurvida det kan vara svårt när de är så få ... att få tag i bagge som inte är besläktad osv ...
Men ... super intressanta ...

Tack !!

[Teodor]

En sak som jag också tycker är viktig, hur tackorna är som mödrar. Jag har ingen erfarenhet av produktionsfår, har hört att de inte är så noga med sina lamm utan kan lämna dem utan vidare. Jag har allmogefår (Åsen) och har haft Gotlandsfår och båda raserna är mycket goda mödrar. Det är ju viktigt för lammens tillväxt att deras mammor tar väl hand om dem.

Mkt bra infallsvinkel !!

[Teodor]

Om man inte är intresserad av produktion utan vill ha "självförsörjarfår" så tycker jag absolut att man ska leta bland allmogefåren.
Men något som ingen nämnt och sällan nämner i rasfrågetrådarna är att man i bevarandesyfte gärna kan kolla vilken ras som ligger närmast geografiskt/naturtypsmässigt i ursprungsbesättningarna...
 En "vanlig" allmogeras som bevaras i rätt miljö borde väl vara lika viktig i bevarandesyfte som en mera sällsynt som bevaras i helt fel naturtyp?
 De olika raserna har ju uppkommit genom en anpassning till närmiljön.
  När jag valde ras (då jag hade allmogefår) valde jag åsenfår, det var den mest geografiskt nära grupp som upptäckts på den tiden. I efterhand skulle jag kanske haft Klövsjöfår
 Fast ändå inte.... Jag har inga fjällbeten... Utan skogsbeten så åsenfåren hamnade kanske rätt ändå?
 Svårt det där... Men om man bor vid kusten kanske man bör titta på dom fåren i första hand och andra raser om man har annan natur runt omkring sig?
Mvh
Charlotte

Där har du en poäng !!

  Pia

[Guran]

Jag tror inte det spelar så stor roll vilken ras ni skaffar eftersom ni verkar vara vetgiriga och inte rädda att fråga om tips och råd!
Dock; det finns raser som kan få MASSOR med lamm per tacka och det känner jag att jag inte kan propagera för vare sig för min egen del såsom djurägare eller för individerna som ska bära och dia alla dessa små.
Allmogeraserna verkar åtminstone inte ha avlats åt det hållet men det förekommer trillingfödslar.