Tankar till grund för en lönsam biodling

[Jano]

Va, jag förstår inte. Menar du att du inte har fler döda bin än på den översta bilden på bottnarna efter hela vintern?

Det ser ut så på mina bottnar numera på vårarna. Bina ska vara levande i kuporna. Sveatrågen kan jag inte kolla än, men det ska inte finnas flera döda bin där.

[klarre]

Jag har alltid sett det som något normalt att ett gäng bin dör under vintern.

[Gideon i Roslagen]

Jag har alltid sett det som något normalt att ett gäng bin dör under vintern.

Man kan se det på två sätt! Antingen satsar man på att ta smällen av att förlora omkring 10% på vintern eller slå tillsamman och bara köra säkra kort. Det senare har jag kört i många år. Men nu funderar jag på  att testa lite annorlunda. Om orken räcker! Ha det bra!

[klarre]

När jag säger ett gäng bin dör under vintern så menar jag inte ett gäng kupor utan ett gäng bin i övervintrande kupor. Ja tyvärr är jag en chansare på hösten med svaga samhällen, särskilt i år då jag har chansat med 10 misslyckade avläggare, än så länge verkar dom leva men invintringen är inte över på långa vägar plus kupan ska ju inte bara överleva man vill ju att den ska blomstra på våren också.

[Jano]

Jag har alltid sett det som något normalt att ett gäng bin dör under vintern.

Det har jag också gjort  ända tills varroan kom 1997. Då såg jag en förbättring när jag använde nätbotten över hela botten för nedfallskontroll. Det gick några år och tankarna kom. När det blev bättre vad gäller fukten med helt öppet neråt så kanske vi gör fel på flera sätt. Det blev att rensa hjärnan på alla myter och skrönor och hur man måste göra enligt andra s.k erfarna biodlare i skrifter av olika slag, inte minst bitidnigen. Jag började helt från noll med att ingående studera hur bina byggde upp sitt samhälle på sommaren. Det blev också flera öppnade samhällen på vintern för att kolla hur de satt vid olika tillfällen. Där gick åt en del bisamhällen, men det var faktiskt enda sättet att verkligen få klarhet i hur de vill ha det under vintern. Man måste våga satsa för att vinna. Det går inte att bara gissa sig fram.

[klarre]

Jano kan du beskriva dina kupor i mer detalj

[Jano]

Jano kan du beskriva dina kupor i mer detalj

Det har inte så stor betydelse hur kuporna ser ut. Jag har en härlig blandning av trågkupor och lådor, både isolerade och vanliga trälådor. Det viktiga är att det är öppet under hela bottnen och tätt uppåt med minimal toppisolering så länge utetemperaturen ligger över nollan. Det allra viktigaste är vad, när och hur man invintrar.

Gå tillbaka till svar 48 i denna tråd.
 Mvh, Jano

[Jano]

 I väntan på att bina ska visa sig ute öppnade jag skattlådan på en sveakupa för en liten koll. Nu har de kommit nästan ända upp men visar inga tendenser till att vilja flyga ut fast det är 10-11 grader varmt. Det bevisar hur tryggt bina sitter om de får sitt vinterfoder på rätt plats.

[Jano]

Igår på eftermiddagen steg temperaturen över 12 grader. Då tog vårkänslorna över och bina tittade ut för första gången i år.  Åtgången på foder har varit minimal hitintills och därför märks inga tecken på något större behov av att tömma tarmen.
 Mina tankar om hur bina vill ha det under vintern stämmer tydligen bra med verkligheten. Det är i år tio vintrar på rad med en nolla i förlustkolumnen och våren startar med nästan samma bistyrka i samhällena som vid invintringen.

[olof]

Igår på eftermiddagen steg temperaturen över 12 grader. Då tog vårkänslorna över och bina tittade ut för första gången i år...

Jo visserligen kan jag gott tro att det ger låga vinterförluster men ger det bra honungsskörd? Jag har en delvis ventilerad kupa, de såg jag flyga första gången idag. Samhället brevid på nackalåda med plastfolie som tak är redan i full gång med yngeluppfödning med ca 20 pollenbi i minuten nu på eftermiddagen. Det är bara ca 6 veckor till rapsen blommar.

[tinna.m]

Jo visserligen kan jag gott tro att det ger låga vinterförluster men ger det bra honungsskörd? Jag har en delvis ventilerad kupa, de såg jag flyga första gången idag. Samhället brevid på nackalåda med plastfolie som tak är redan i full gång med yngeluppfödning med ca 20 pollenbi i minuten nu på eftermiddagen. Det är bara ca 6 veckor till rapsen blommar.

Inlägg nr.34:

Vad gäller större skörd är det inte så lätt att bevisa något som bara jag själv vet och ingen tror på. Det enda är resultatet i förhållande till medelskörden enligt föreningens inlämnade årsrapporter som tillkännagavs vid årsmötet.  Där har 20 av 40 medlemmar, redovisat sitt resultat.   Av denna sammanställning går att utläsa att 231 samhällen givit 6859 kg honung alltså ett snitt på 29,7 kg. I samma trakt befinner sig mina 6 samhällen som givit 472 kg ett snitt på 79 kg.
 Eftersom det nu är 10 somrar och till våren 10 vintrar, som biodlingen bedrivits på samma sätt, har jag räknat ut resultatet över denna period och kommit fram till att under dessa år har 72 samhällen dragit in 4964 kg honung, alltså ett snitt över 10 år på 69 kg. Det var bara åren 2002-2004  som medelskörden var under 50 kg då blev det 36, 42 och 44 kg.

Rätt hyfsat 

[olof]

Jo det är bra, men man måste alltid ifrågasätta om man kan nå ännu bättre resultat eftersom driftsformen för övrigt är svår att jämföra med andra. Men det kanske inte finns något drag före hallonen och då kan det kvitta om de startar tidigt.

[Jano]

Jo visserligen kan jag gott tro att det ger låga vinterförluster men ger det bra honungsskörd? Jag har en delvis ventilerad kupa, de såg jag flyga första gången idag. Samhället brevid på nackalåda med plastfolie som tak är redan i full gång med yngeluppfödning med ca 20 pollenbi i minuten nu på eftermiddagen. Det är bara ca 6 veckor till rapsen blommar.

Hej Olof
Våren är väldigt  sen här på den halländska västkusten. Här finns inte mycket att hämta för bina innan sälgen blommar i början på april. Här har  varit som högst bara 6-7 grader de senaste dagarna . Det är bara bra att de inte flyger och sliter ut sig i onödan. Att bina inte flyger  betyder inte att de är sysslolösa. De är i full gång med yngeluppfödning och de får serverat vatten i en foderram för att slippa flyga ut och hämta. Det för yngeluppfödningen så viktiga pollenet har de ju samlat in i höstas så det räcker ett tag.

[Georgisten]

Fin tråd Jano. Din driftsform är intressant. Jag tänker mig att nordbiodlare kan ha nytta av detta system... de måste ju vanligen dela i vilket fall på något vis.

Vad jag förstår kräver dock systemet att man måste slunga varje vecka i stort sett. Vi har flera biodlare här ikring som också jobbar så och de får stora skördar av det. Visst kan man jobba så om man vill. Men jag ser fördelen med att "bygga torn" just i att slippa kladda ned i slungrummet mer än vid två intensiva slungperioder då man gör allt på en gång. Då behöver man inte besöka bigårdarna så ofta heller och kan därmed sköta fler bisamhällen. Din driftsform är säkert bättre om man satsar på sorthonungsproduktion och liknande. Det är bara att välja antar jag vad som passar en själv.

Har du någonstans där du liksom har allt samlat på ett och samma ställe i en enda text föresten?

[Jano]

Fin tråd Jano. Din driftsform är intressant. Jag tänker mig att nordbiodlare kan ha nytta av detta system... de måste ju vanligen dela i vilket fall på något vis.

Vad jag förstår kräver dock systemet att man måste slunga varje vecka i stort sett. Vi har flera biodlare här ikring som också jobbar så och de får stora skördar av det. Visst kan man jobba så om man vill. Men jag ser fördelen med att "bygga torn" just i att slippa kladda ned i slungrummet mer än vid två intensiva slungperioder då man gör allt på en gång. Då behöver man inte besöka bigårdarna så ofta heller och kan därmed sköta fler bisamhällen. Din driftsform är säkert bättre om man satsar på sorthonungsproduktion och liknande. Det är bara att välja antar jag vad som passar en själv.

Har du någonstans där du liksom har allt samlat på ett och samma ställe i en enda text föresten?

Nu skriver jag ju mest för  hobbybiodlare. Men det borde passa yrkesbiodlare med att större antal samhällen också. En yrkesbiodlare har ju som regel större lokaler så de kan arkivera honungslådorna till ett slungningstillfälle. Men honungsskörden blir ju  större så det kan betala sig bra att rengöra slungrummet oftare. Det behövs inte så många samhällen heller för samma resultat vad gäller honungsskörd. Det betyder sparad tid i bigården.
 Jag har skrivit blogg på bisidan.se. Där finns en hel del att läsa.
Hälsningar från Jano

[Jano]

Den största fördelen är att bina inte lägger ner jobbet på grund av svärnningsforberedelser. 
De konstsvärmas innan de själva kommer på tanken. Det är också skönt att slippa svärmar bland villorna i grannskapet och jobbet med att fånga in dem.

[Jano]

Hej på er
I dag var det en toppendag. Efter flera dagar med dimma och kyligt väder slog det om och solen sken från en klarblå himmel. Temperaturen steg till +13-14 grader fram på eftermiddagen och ett besök i några bisamhällen blev dagens höjdpunkt.  Alla 11 flög friskt det var precis som en högsommardag. De som undersöktes i dag hade alla yngel och mycket foder kvar. Jag skickar med några bilder frän en trågkupa som invintrats med vinterfodret i en 8-ramars skattlåda över ett 10-ramats yngelrum. Drottningen hade börjat yngla i yngelrummet för det fanns inte plats i skattlådan där nästan allt vinterfodret fanns kvar.

[Jano]

 Det sämsta med att ha biodling 1 mil från kusten i Halland är det nyckfulla vårvädret. Det har inte varit en enda dag med temperatur över 10+ hittills i April. Blåst och regn hör också till vardagen. Sälgen blommar för fullt och bina sitter i kuporna och huttrar. Nu får det banne mig snart slå om i vädret annars tär abstinensen hårt på biodlarkroppen. Jag vill göra vårundersökningen innan April månads utgång.
 Annars är det bra
 Hälsningar från Jano

[Gep]

Jag har drivit min biodling som Jano i några år. Mest med inspiration
från honom men även många tips från andra gubbar i föreningen.
Men jag slungar enbart två gånger per år. Efter rapsen och innan
invintringen. Alla samhällen delas i två och mycket av fördelen med
mitt arbetssätt är att jag slipper jobba i kuporna.
Tre gånger går jag in i yngelrummet. Vårgenomgången, vid delningen och vid slutskattningen till hösten. Så det behöver inte
bli arbetsintensivt att göra "nästan" som Jano beskriver.
Jag invintrar starka samhällen och har ännu inte förlorat något samhälle
under vintern. Några drottningar har börjat puckla något år och nån försvann efter vårkollen så det är ändå bra att ha fler samhällen än man vill ha på våren.
Det största problemet är att hitta köpare till samhällena. Föreningen gav
bort samhällen till nybörjare för några år sedan och de äldre skänker
fortfarande bort bin till de som saknar då och då. Mycket trevligt men
det gör att det pris som medlemmar i föreningen verkar vilja ge känns lägre än vad jag värderar de utbyggda ramarna till.
Lite beror det på att de som behöver bin inte helt inser
skillnaden mellan en skaksvärm på sensommaren och ett
starkt samhälle på våren.

[Georgisten]

Jag har drivit min biodling som Jano i några år. Mest med inspiration
från honom men även många tips från andra gubbar i föreningen.
Men jag slungar enbart två gånger per år. Efter rapsen och innan
invintringen. Alla samhällen delas i två och mycket av fördelen med
mitt arbetssätt är att jag slipper jobba i kuporna.
Tre gånger går jag in i yngelrummet. Vårgenomgången, vid delningen och vid slutskattningen till hösten. Så det behöver inte
bli arbetsintensivt att göra "nästan" som Jano beskriver.
Jag invintrar starka samhällen och har ännu inte förlorat något samhälle
under vintern. Några drottningar har börjat puckla något år och nån försvann efter vårkollen så det är ändå bra att ha fler samhällen än man vill ha på våren.
Det största problemet är att hitta köpare till samhällena. Föreningen gav
bort samhällen till nybörjare för några år sedan och de äldre skänker
fortfarande bort bin till de som saknar då och då. Mycket trevligt men
det gör att det pris som medlemmar i föreningen verkar vilja ge känns lägre än vad jag värderar de utbyggda ramarna till.

Intressant! Antar att du har fler skattlådor ovanför spärrgallret då eller "arkiverar" du honungsramarna efter den veckovisa plockvisa skattningen? Hur mycket honung per nedlagd arbetstimme beräknar du att du tjänat på detta? Jag är öppen för att testa dessa metoder.

Ja, biodlare som närmast skänker bort bin, materiel och honung är ett gissel för hela biodlarsverige. Om de gör de till potentiella nya honungskonsumenter, fine. Men att sälja honungsburkar till samtliga kunder för 35kr e d är att slå in en knoge i nyllet på hela biodlingsnäringen.