Silkeshönsen är tåligare än man tror, om det bara inte regnar på dem. Vi hade tre tuppar som gick fritt för det mesta och de klarade sig bra. Kompakta och stadiga men sköna i "pälsen". De kan ju inte flyga, så du kan inte sätta pinnarna för högt. Och så tål de ju inte blåst och kyla samtidigt eftersom de i princip bara har en tröja på sig medan andra höns har både tröja och jacka.
Vi har ett tiotal dvärghöns (tyskar, antverpen och någon kockin) som bor i ett litet hus med en gård på ca 3,5x1,5 med tak på. De klarar sig bra där, men gillar att gå ut fritt när de får det. Går oftast inte längre än 10-15 meter från sitt hus. Vi har en värmelampa i det huset som frun envisas med att starta vid nollan, gärna tidigare. De klarar sig ändå (liksom silkeshönsen) ner till i alla fall -10 grader, men det skadar ju inte med lite värme i kojan.
Höken tog till slut de vita dunbollarna, de syntes nog för väl och hade kanske inte samma vaksamhet som de andra hönsen. Men de levde i alla fall över ett år här. Rätt intressant där de patrullerade och höll ordning på alla utefåglar, de var lite som gårdens poliser (vilket vi kallade dem). Tuffa, men lugna.
