Inkomster/utgifter på gård?

[oanonym]

God kväll/natt

Funderar i banorna kring att köpa en liten gård på 4,5ha med loge och ett litet stall med renoveringsbehov.
Priset per hektar är ca: 117k i mellanskåne, rimligt?

Tanken med marken är att använda som bete till hästar till att börja med. Jag har själv inga djur i dagsläget men föräldrarna har hästar som i så fall skulle kunna beta av, samt använda logen som lösdrift. Vad är en rimlig kostnad om jag skulle låna ut/arrendera ut i princip 4-4,5ha?

Har tittat lite på Eu-bidrag men inte riktigt kommit underfull med vad det finns att söka, verkar lite krångligt med att få tag i stödrätter och allt som behövs..
Vilka bidrag kan man få när man har betesmark i snabba drag?

Jag är inte så girig som jag låter men.. eftersom gården kommer bli en extra utgift så vill man alltid ha något litet tillbaka.

Vad finns det för utgifter man bör tänka på, har inte tidigare ägt något själv..
Utgiftsposter: ränta, amortering, fastighetsskatt, försäkring, ev. el
In: Arrende, ev. bidrag

Tack i förhand!

[Lorita]

Att ha inackorderade hästar är dyrt  staket är dyrt, sen förstör hästägare mycket, jag skulle satsa på föräldrarnas häst + en häst till så dom är två och sen växelbeta med egna får eller samarbeta med någon som har kor eller får för växelbete. Skaffar du egna djur så tillkommer kostnaden för foder, veterinär, strö mm låter du andra beta din mark så låt dom ta bidragen så får dom också piskan på sig att beta rätt, man kan bli skyldig att betala tillbaka om marken missköts.

EU bidraget tror jag ligger på ca 1000 hektaren för vanligt bete så gränsen gör att få bidrag är 4 hektar och då får du köpa stödrätter för samma summa som du får bidrag för per år.

Det finns en del kostnader som kommer till för att flytta till landet, vägavgifter, snöskottning, underhåll av hela fastigheten.

Jag har själv häst och vet att hästägare är dyra och krävande 

[Rosten]

Jag är inte så girig som jag låter men.. eftersom gården kommer bli en extra utgift så vill man alltid ha något litet tillbaka.

Det är inte girigt att förbereda sig inför ett gårdsköp utan väldigt klokt!
Du köper säkert gården för att kunna odla mm.
Inte lönearbeta 10 timmar extra varje vecka för att ha råd att bo kvar pga utgifter som du aldrig tänkt på.

Våran vägavgift ligger på ca 2500:-/året.
Hemförsäkring 6000:-
Snöskottning av egen gård så att ni kan komma åt djuren, vedboden, matkällaren, verkstaden och huset. (jag köpte en BM mini för ca 15 000:- tillslut)
Åkgräsklippare för på gårdar så brukar det också finnas en stor gräsmatta. (jag har en Yardman med uppsamlare som har kostat ca 11 000:-)

Sen kommer underhåll av alla byggnader. Vilket kan kosta hur mycket somm helst.
Det skall målas, snickras, byggas om mm.
Hur får du in foder till hästarna?
Hur får du vatten till hästarna?
Sadelkammare?
Förvaring av hästfoder?
Stängsel, stolpar och elaggrigat?
Underhåll av stängsel?
Hur får du ut vinterns tjocka ströbädd? (vi hyr en grävmaskin)
Har du tänkt att köpa en traktor med lastare för att kunna lyfta tunga höbalar?
Garage till traktorn?

Även om du får tag i stödrätter. Får ni bidrag eller hamnar ni under spärren där man inte delar ut några pengar? (vi hamnade under och blev utan pengar)

Låter jag negativ?
Vi köpte vår gård för ett antal år sedan. Vi har gått med förlust vart enda år.
Ändå så har vi  byggt en lägenhet på gården som vi har uthyrd hela tiden.
Största utgifterna har varit alla saker som vi har behövt köpa in och alla saker som vi fått köpa in för att kunna underhålla sakerna som vi behövde.
Samt ombyggnationer så att allt blir mindre tungt och slitsamt för kroppen.
Men vi lär oss masser och mår rätt bra även om många muskler värker.

[oanonym]

Att ha inackorderade hästar är dyrt  staket är dyrt, sen förstör hästägare mycket, jag skulle satsa på föräldrarnas häst + en häst till så dom är två och sen växelbeta med egna får eller samarbeta med någon som har kor eller får för växelbete. Skaffar du egna djur så tillkommer kostnaden för foder, veterinär, strö mm låter du andra beta din mark så låt dom ta bidragen så får dom också piskan på sig att beta rätt, man kan bli skyldig att betala tillbaka om marken missköts.

EU bidraget tror jag ligger på ca 1000 hektaren för vanligt bete så gränsen gör att få bidrag är 4 hektar och då får du köpa stödrätter för samma summa som du får bidrag för per år.

I dagsläget går där hästar på bete så staket "borde" finnas att utgå från.
Att köpa stödrätterna är väl bara en engångssumma? Men man kan bli av med dem om de inte utnyttjas som jag har förstått det.

Det är inte girigt att förbereda sig inför ett gårdsköp utan väldigt klokt!
Du köper säkert gården för att kunna odla mm.
Inte lönearbeta 10 timmar extra varje vecka för att ha råd att bo kvar pga utgifter som du aldrig tänkt på.

Våran vägavgift ligger på ca 2500:-/året.
Hemförsäkring 6000:-
Snöskottning av egen gård så att ni kan komma åt djuren, vedboden, matkällaren, verkstaden och huset. (jag köpte en BM mini för ca 15 000:- tillslut)
Åkgräsklippare för på gårdar så brukar det också finnas en stor gräsmatta. (jag har en Yardman med uppsamlare som har kostat ca 11 000:-)

Sen kommer underhåll av alla byggnader. Vilket kan kosta hur mycket som helst.
Det skall målas, snickras, byggas om mm.
Hur får du in foder till hästarna?
Hur får du vatten till hästarna?
Sadelkammare?
Förvaring av hästfoder?
Stängsel, stolpar och elaggrigat?
Underhåll av stängsel?
Hur får du ut vinterns tjocka ströbädd? (vi hyr en grävmaskin)
Har du tänkt att köpa en traktor med lastare för att kunna lyfta tunga höbalar?
Garage till traktorn?

Även om du får tag i stödrätter. Får ni bidrag eller hamnar ni under spärren där man inte delar ut några pengar? (vi hamnade under och blev utan pengar)

Låter jag negativ?
Vi köpte vår gård för ett antal år sedan. Vi har gått med förlust vart enda år.
Ändå så har vi  byggt en lägenhet på gården som vi har uthyrd hela tiden.
Största utgifterna har varit alla saker som vi har behövt köpa in och alla saker som vi fått köpa in för att kunna underhålla sakerna som vi behövde.
Samt ombyggnationer så att allt blir mindre tungt och slitsamt för kroppen.
Men vi lär oss masser och mår rätt bra även om många muskler värker.

Visst vill jag kunna odla lite.. Funderar på om det är för mycket mark, i förhållande till hur mycket jobb och pengar det kommer kosta.
Det sägs att kvinnor, gårdar och hästar bara kostar en massa pengar  Byggnaderna är i behov av renovering, hur omfattande vet jag inte riktigt men de är tot. 300m2 så det kan bli "för" kostsamt.

Jag har inte alls tänkt på vägavgift, tror dock inte att det är någon här men dock en egen väg som ska hållas i ordning... Snöskottningen har jag inte heller tänkt för mycket på, mycket man inte tänker på även om man har bott på landet när man bodde hemma
Är det en traditionell hemförsäkring även om det bara är loge och stall man försäkrar?

Bil, släp och åkgräsklippare har jag och är allt betalt men en traktor hade helt klart varit bra tillskott!

Vad är "spärren"? Känns lite lönlöst helt plötsligt att bry sig om bidrag... Finns kanske något bättre sätt att använda marken än för bete om man ser det ekonomiskt.
Negativ är helt fel, tycker det var ett väldigt givande inlägg

Och sist men inte minst så slutade mitt tangentbord att fungera så därför kommer svaren rätt sent

[besk]

Bry dig inte allt för mycket om bidrag och arrende. Om du arrenderar ut jorden ska arrendatorn ha bidragen, så du får liksom bestämma dig för vilken kaka du vill ha. Börja med att jaga utgifterna.

Sen så skit i krakarna. De enda hästar som är till någon nytta de som arbetar. Ridhästar kostar skjortan, deras ägare är skvatt galna och har aldrig pengar. Nämnde jag att jag är hovslagarson... Allt du får för besväret är huvudvärk och en hage full av smörblommor.

Ett tips är att leja ut jorden till en trevlig granne med lite maskiner som kan hjälpa dig när det kniper. Häng inte upp dig för mycket på att plocka ut så mycket du kan på arrendet utan vårda granngemenskapen och försök hjälpa tillbaka då du kan.

En liten undran. Har själv en gård norr om Höör. 120k/h för betesmark låter mycket dyrt, även dyrt för åkern här. Skulle även betrakta det som kostsamt för skog om det inte var dags för slutavvekning. Sen är iofs alltid små stycken extra dyra, men dock. Är siffran du ger hela gårdspriset utslaget på hektar eller en uppskattning av priset för jorden? Är jorden ren fälad eller riktig åker?

[pyromanen]

Det är inte så ovanligt att stödrätterna för marken finns och kan följa med i ett köp - om den gamla ägaren inte har ny mark utan stödrätter så har han ändå inget att använda dessa till.
Om det är åkermark som betas är stöden små och som någon redan nämnd så är det den som brukar som söker - inte den so äger.
Det är dyra hektar!  så om det ska bli ekonomi i arealen behöver man nog odla något som ger mer pengar än hästbete! 
Om det bara ska bli noll - så kan du ju räkna ut vad du betalar i ränta mm pr hektar.  Om räntan ligger på 2% (117 000) = 2340 kr/år. Om räntan är 3% =3510 kr/år. 5% =5850 kr/ha.
Om du arrenderar ut marken är det upp till arrendatorn att ha traktor, så om vallarna mm. Men om du enbart tar in folks hästar då behöver du lägga på dina kostnader för plöjning/traktor/fröer/insådd/putsning/stängsel mm. 

[Snarrbon]

Lägger till utgift för tömning av trekammarbrunn samt någon form för uppvärmning.

[oanonym]

Bry dig inte allt för mycket om bidrag och arrende. Om du arrenderar ut jorden ska arrendatorn ha bidragen, så du får liksom bestämma dig för vilken kaka du vill ha. Börja med att jaga utgifterna.

Sen så skit i krakarna. De enda hästar som är till någon nytta de som arbetar. Ridhästar kostar skjortan, deras ägare är skvatt galna och har aldrig pengar. Nämnde jag att jag är hovslagarson... Allt du får för besväret är huvudvärk och en hage full av smörblommor.

Ett tips är att leja ut jorden till en trevlig granne med lite maskiner som kan hjälpa dig när det kniper. Häng inte upp dig för mycket på att plocka ut så mycket du kan på arrendet utan vårda granngemenskapen och försök hjälpa tillbaka då du kan.

En liten undran. Har själv en gård norr om Höör. 120k/h för betesmark låter mycket dyrt, även dyrt för åkern här. Skulle även betrakta det som kostsamt för skog om det inte var dags för slutavvekning. Sen är iofs alltid små stycken extra dyra, men dock. Är siffran du ger hela gårdspriset utslaget på hektar eller en uppskattning av priset för jorden? Är jorden ren fälad eller riktig åker?

Jag har lagt ner tanken på ev. bidrag och arrende, tror jag ska leta efter ett objekt med mindre mark helt enkelt, bättre att lägga pengar på bättre byggnader istället.

Jag har slagit ut priset för hela gården, tror dock inte att logen och stallet har något större värde i sig. Att köpa en gård för att leja ut marken känns bara dumt i detta fallet eftersom det inte finns så mycket av värde där! Nä får bli något annat för min del Bönderna runt omkring använder sin mark för odling så det borde väl vara desamma.

[ekobonde]

Gränsen för EU bidrag går vid 4 hektar åker /bete så försök hålla dig över det.  Jag lejer för alla körslor på 20ggr den arealen och det lönar sig betydligt bättre än att bygga en maskinhall som skall fyllas med maskiner som går några veckor m året. En liten lastartraktor kan vara smidigt.
Jag kände knappt en kotte runt den gården jag driver nu är det samarbeten om gödsel slåttervall bete maskiner åt alla håll. Är man lite trevlig och inte småsint så växer kretsen.

Angående värme och avlopp. Kan man tänka sig en lite lägre(miljövänligare)standard kan man ju bygga sig ett fint litet utedass, värmen ordnas genom egenhuggen ved i vedspis och kamin.

Största hindret för mig har varit alla föreställningar, egna och påverkad av andra om vad man SKA ha när man bor i en stuga på landet...

[Lorita]

"Gränsen för EU bidrag går vid 4 hektar åker /bete"

Det är inte helt säkert, det hänger på vad det är för mark, vissa mark typer anses ha ett högre värde som betesmark och där behöver man inte ens köpa sina stödrätter. jag hoppas mina mosaikbetesmark som jag håller på att återställa så som det var innan 1965 kommer att klassas så, jag kommer söka nästa vår)

En sak med EU bidrag det är att man måste sköta åtagandet också annars kan man bli återbetalningsskyldig och vissa saker som djurskydd kan också göra att man blir av med pengarna för åkermark tex, det bästa om man inte själv vill odla stort eller ha djur är att föröka hitta något mindre och glömma bidrag mm vill man ha mer mark sen för djur tex så brukar det alltid gå att arrendera/låna.

[Rosten]

Jag har lagt ner tanken på ev. bidrag och arrende, tror jag ska leta efter ett objekt med mindre mark helt enkelt, bättre att lägga pengar på bättre byggnader istället.

Jag har slagit ut priset för hela gården, tror dock inte att logen och stallet har något större värde i sig. Att köpa en gård för att leja ut marken känns bara dumt i detta fallet eftersom det inte finns så mycket av värde där! Nä får bli något annat för min del Bönderna runt omkring använder sin mark för odling så det borde väl vara desamma.

Rätt tänkt!
Du blir inte lycklig av mera mark eftersom lånen till banken kommer att kväva dig sakta.
Så köp det som du behöver för eget bruk. Inget mera. Bä'ttre att satsa på en bra kåk med bra uthus/ladugård.
Med 5-6000kvadratmeter mark så har man mark så man kan bygga verkstad, uthus, gäststuga för uthyrning eller liknaden. Det går att sköt marken med hjälp av en stor åkgräsklippare med tillbehör, typ BM Mini.
Får du lite större mark så måste du ha en traktor permanet. Tll den så måste du ha massa redskap. Du behöver stora uthus för att kunna parkera traktor och redskap under tak så att dom inte rostar.

Själv så skulle jag klara mig bra med samma gård som jag har idag men med enbart 5000 kvadratmeter mark.
Då hade jag inte behövt någon traktor, slåttebalk, plog, harv, hövändare, höpress och tippkärra.

[hagstrom88]

Jag behöver också lite hjälp att förstå detta efter att skatteverket meddelat att jag äger en jordbruksfastighet (8 hektar varav 6 hektar åker) som jag trodde var ett fritidshus... i södra Östergötland.
Situationen har uppkommit efter att jag styckat av vår gamla släktgård för några år sedan, och nu sitter med 2 stora bostadshus, 1 halvrisig ladugård på 500 kvm, hönshus, vedbodar mm - allt från 1700-talet. Kostar en hel del pengar med renoveringar mm som ni förstår - allt som jagbhittills betalat med egna skattade pengar.
Nu säger skatteverket att måste börja lämna deklaration för jordbruksfastigheten..
Då slog det mig att jag missat flera års avdrag men å andra sidan har jag ingen "business" på gården heller utan det är en sommar/helgbostad.
Har lärt mig ett nytt ord - stödrätter. Åkrarna sköter en bonde en bit bort och han tar stödrättspengarna vilketär ok med mig eftersom han slår fälten (oftast hö).

Nu undrar jag - kan man göra något intelligent av situationen? Måste man hitta på en inkomstbringande verksamhet för att få dra av motorsågen och bilresor till stället? Ja som ni hör - jag vet ingenting om detta - trodde jag hade ett fritidshus... Skall man kanske börja såga ner några björkar och göra ved av och sälja varje år...? jag lever i tron att det inte går att bedriva jlitet jordbruk i sverige med någon form av plus eller jag kanske har fel?

Alla tips är välkomna - jag känner att jag missat massa möjliga avdrag (kan man dra dessa mot sin vanliga inkomst om inga intäkter kommer från gården?) under de senaste 5 åren... Eller har jag kanske ändå gjort rätt och nu bara fyller i nollor på jordbruksdeklarationen...

En granne sa att jag kunde få Eu stöd för att hamla ett dussin gamla askar som står där - något jag alltid betalat en bonde för att göra var 5:e år... Ja alla tips mottages tacksamt - kanske skall jag plantera några ton potatis... Vad skulle ni göra om ni var jag?
Med vänlig hälsning, th

[skräptanten]

Du har i 5 år efter att du köpt fastigheten möjlighet att dra av förluster på gården från din vanliga löneinkomst, under förutsättning att gården är en aktiv näringsverksamhet. När 5 år har gått får du istället ta med dig föregående års förlust till detta år, och om det går bra för dig, kvitta förlusten mot årets vinst.
Du måste skilja på privatdelen och näringsdelen av gården. Som privat del räknas bostadshus och tillhörande tomtmark, och underhåll och skötsel på dessa får du inte betala med näringsverksamhetens pengar, inte heller göra några avdrag. Näringsdelen är ekonomibyggnader (lagård och grejer) och jordbruksmark och skog. Där får du göra avdrag för dina kostnader för lån, försäkring, underhåll m m.

Det är nog svårt att tjäna några större pengar på en jordbruksfastighet där en inte bor, att åka dit och sköta om saker någon gång ibland är ogörligt om en tänker sig exempelvis odling av grönsaker eller rotfrukter.

Läs mer på www.skatteverket.se , om du letar så har de en särskild broschyr med skatteregler för enskilda näringsidkare, där det även står om speciella regler för jordbruk.

[hagstrom88]

Hej igen,
Ja det blir nog svårt att få ihop något lönsamt och lagligt. Läste jordbruksverkets lunta om att vårda gama träd för 180:-st. Förstår inte att bönderna orkar... Nej det blir nog att fylla i nollor på deklarationen och vara glad att den riktiga bonden slår åkrarna

[Existens?]

Hej igen,
Ja det blir nog svårt att få ihop något lönsamt och lagligt. Läste jordbruksverkets lunta om att vårda gama träd för 180:-st. Förstår inte att bönderna orkar... Nej det blir nog att fylla i nollor på deklarationen och vara glad att den riktiga bonden slår åkrarna

Nä, att hamla träd lär du inte bli rik på..

En sak du kan tänka på är att om du har lån och betalar räntor, så håll kvar alla räntor på din vanliga deklaration, så du får dra av dom mot inkomsten från vanligt jobb.
Ska man vara petig så ska egentligen de räntor som kan antas belöpa på jordbruksdelen av gården ( och här går man efter taxeringsvärdet ) dras av på näringsdelen. Och får du då inga inkomster från gården, så blir det bara att du samlar underskott där som du aldrig får nytta av förren du säljer gården.
Men om räntorna hittills gått på den vanliga deklarationen, där dom ju står förtryckta, så kommer med lite tur ingen att tänka på det, och du får nytta av ränteavdragen.

[Ulric Eriksson]

Ska man vara petig så ska egentligen de räntor som kan antas belöpa på jordbruksdelen av gården ( och här går man efter taxeringsvärdet ) dras av på näringsdelen. Och får du då inga inkomster från gården, så blir det bara att du samlar underskott där som du aldrig får nytta av förren du säljer gården.
Men om räntorna hittills gått på den vanliga deklarationen, där dom ju står förtryckta, så kommer med lite tur ingen att tänka på det, och du får nytta av ränteavdragen.

Det där är väl det som benämns positiv räntefördelning, och är frivilligt.

[_PoLo_]

räcker det inte med 0,5ha odlingsyta om man är "grönsaksodlare" för att kunna få EU-bidrag?

[Existens?]

Det där är väl det som benämns positiv räntefördelning, och är frivilligt.

Nej, räntefödelning är en annan sak, betydligt mer komplicerad.

Detta är bara fördelning av räntorna, i ordets egentliga betydelse, och ska egentligen följa vad som är vad på gården. Lite logiskt är det ju att t.ex räntorna som kan anses går till det som lagården kostar, ska belasta näringsdelen. Medan huskostnaden, som ju är privat, läggs på den vanliga deklarationen som för vilken annan villaägare som helst.

Men som sagt, detta är inte hugget i sten, utan bara som det egentligen ska vara, så lite kan man ju smyga med det och låssas som det regnar.

[Valmet]

Kan någon förklara för mig ungefär hur stor skillnad det är
i årlig skatt om det klassas fritidshus respektive gård?

Låter helt sjukt att staten ska sitta å suga som en äcklig fästing på
folk även om man inte bedriver någon verksamhet

[Ulric Eriksson]

Nej, räntefödelning är en annan sak, betydligt mer komplicerad.

Detta är bara fördelning av räntorna, i ordets egentliga betydelse, och ska egentligen följa vad som är vad på gården. Lite logiskt är det ju att t.ex räntorna som kan anses går till det som lagården kostar, ska belasta näringsdelen. Medan huskostnaden, som ju är privat, läggs på den vanliga deklarationen som för vilken annan villaägare som helst.

Men som sagt, detta är inte hugget i sten, utan bara som det egentligen ska vara, så lite kan man ju smyga med det och låssas som det regnar.

Det finns ingen anledning att "smyga" med någonting eftersom det är helt frivilligt att räntefördela eller inte.