hårt vatten

[Anders G.]

Jag vill inte ha skit för saker som jag har erfarenheter av, mitt g:a kontaknät är, jag vet inte vad jag kan referera till ytan bli beskylld för det ena eller andra. Ett bra tips att förstå vattnets kretslopp m.m. www.vattenportalen.se

Hälsn Leif

Du kan inte uppmäta minskad hårdhet efter en magnet, även om den fungerar som humbugarna säger. Kalken finns kvar där, och interagerar med alla mätmetoder. Din mätning blev fel, eller visade en tillfällig variation i råvattnet, och du har övertolkat den.  Sånt händer, svälj förtreten och gå vidare.

Jag har aldrig sett en magnetmoj fungera.

[Vattendoktorn fd]

Svar till Anders i synnerhet och andra, läs vad jag skrivit, när jag beskriver ett tillstånd som har ett varaktighet om max 24 tim, och att jag skriver att man skall se upp med slam i hydrofor och varmvattenberedare. Kalk och Magnesium finns kvar, men i ett annat tillstånd under max 24 tim.

Avhärning är det inte frågan om att jämföra med jonbytesväxling.

Har du varit med sen -85. så kan du inte missat denna moj om du sysslat med vattenbehandling.

Tänk på att du befinner dej på ett offentligt media. Ibland är det bättre att knipa käft och låta folk tro att man är dum, än att undanröja alla tvivel.

För övrigt en sådan där elektrisk grunka fungerar som en magnet, men varakigheten för det ändrade tillståndet varar max i 24 tim, om det inte sätts i rörelse via cirkulationspump där vattnet återcirkuleras, men kalken finns kvar, men i mindre skadligt sätt när det gäller pannsten och andra olägenheter. Dock inte när det gäller disk och tvätt, där olägenheterna kvarstår.

Hälsn Leif

[Vattendoktorn fd]

Ett förtydligande när det gäller jonyte och av-härdning.
 Detta är inte frågan om jonbyte som med avhärdningsfilter, där kacium och magnesium bytes mot i huvudsak kloridjoner. Att tänka på om man bor i områden (som blir alltfler, i kustnära områden. Klorid över 300 mg/lit är smakgräns, och korrosionsfaktorn ökar.

En effekt som detta (klorider) har, är en ökning av kalcium ock magnesium till väldigt höga nivåer 200 mg/lt och däröver, Vid en kloridhalt före filtrering på mer än 300 mg/l är hårdheten oftast mer än 25-30 dH (Ca-Mg)      
och upplevs ofta som gryn i välling, om man kokar välling. Då löser man ett problem och får ett annat. Då återstår omvänd osmos, där man iofs måste avhärda först. Någonstans på detta forum har jag beskrivet detta då jag utfört en anläggning för upp till 10 hushåll, och kommunens VA-folk kom och tittade.

Hälsn Leif

[Anders G.]

Jag har inte "missat" magnetbehandling av hårt vatten. Jag säger att jag aldrig sett det fungera.

"Hårt" vatten ÄR Calcium- och Magnesiumjoner. Järn och klorider är andra problem, med andra vedertagna benämningar.

Oavsett vilken metod du mätte med, någon komplexometrisk titrering, atomabs, ICP... you name it: Finns calcium/magnesiumjonerna där ger de samma utslag oavsett excitationstillstånd. Du har övertolkat resultatet av din mätning.

Jag är inte oresonlig, jag ser  din formulering :
"Dock inte när det gäller disk och tvätt, där olägenheterna kvarstår."
— det är en effekt av att kalken finns kvar, samma effekt som gör att mätningen på ditt sätt är omöjlig att utföra. Förstår du nu vad jag menar?

Men apropå citat:
"Tänk på att du befinner dej på ett offentligt media. Ibland är det bättre att knipa käft och låta folk tro att man är dum, än att undanröja alla tvivel."
Jag rekommenderar dig att inte skriva i affekt.

[Vattendoktorn fd]

Hej Anders, jag skrev att vid vattenbehandling av hårt vatten byts Calsium o Magnesiumjoner ut mot i huvudsak kloridjoner vid jonbytesteknik med avhärdningsfilter med Saltlösning, och att det kan vara en risk där man redan har förhöjda kloridvärden.
Sen kan jag nämna att min fältutrustning var av kolorimetrisk typ, med titrering, och enligt den fann jag en ändring av dH-värdet. ((Ca-Mg) o Ca))
Det kan jag ge dig kredits för, eftersom den inte är så nogrann. Men det bildas slam av Calsium o ev Magnesium.

Järn o Mangan nämnde jag i förbigående som reduktion vid avhärdning med vanligt avhärdningsfilter, inget annat. (om det skulle visa sig vara fallet).

Faktum kvarstår, något händer med vattnet vid magnetfältbehanling. I övrigt kan jag citera en lärd man som sa: "Vi kan och tror så mycket, men vi förstår så litet". Eller en annan vis man: "Ju mer vi lär oss, dessmer förstår vi hur litet vi kan, eller förstår".

Hälsn Leif

[Anders G.]

Nej nej nej! Du har fått avhärdningsfilter om bakfoten. Tänk på jonladdningens tecken!

Calcium och magnesium byts mot natriumjonerna ur saltet, (Natriumklorid/koksalt). Kloridjonerna spolas ut bakvägen. Alltså försumbar risk för förhöjd kloridhalt i det behandlade vattnet.

Det är en jämviktsprocess i jonbytarmassan. Förenklat kan massan liknas vid en tvättsvamp, som laddas med natriumjoner (Na⁺) vilka buras in i strukturen (som har negativt laddade "fästen"). När en Calciumjon (Ca²⁺) flyter förbi binds den lättare till massan, och Natriumjonen lossnar. Vid regenerering (backspolning) övermättas massan med natriumjoner, och calcium lossnar ('utkonkurreras' i jämviktsreaktionen), spolas ut tilsammans med kloriderna (Cl^-).

Tvärtom alltså.
---
Ingenting händer med vattnet vid magnetbehandling. Det ÄR vidskepelse, som jag skrev tidigare. Det är inte ment som en elakhet mot dig specifikt, utan konsumentupplysning för forummenigheten.
---
En hederlig gammaldags kolorimetrisk titrering med eriochromsvart och EDTA ger ingen skillnad på magnetiserat vatten före/efter. Men jag förstår din glädje över att ha mätt upp en skillnad - jag har också kört fast i mina da'r. Det kan vara jobbigt att tänka om, och dra sig tillbaka med äran i behåll. Här på det anonyma nätet är det väl inte så noga med prestigen?

----
Järn och mangan förde Du in i diskussionen, de går rakt igenom ett vanligt avhärdningsfilter. Vi talade på jobbet om denna diskussion, och ingen av mina kollegor ville koppla järn/mangan/klorider till begreppet hårdhet. Vi använder det begreppet exklusivt för kalcium/magnesium.
---
Apropå de visa männen i slutet:
Det här är ingen relativ kunskap. Det är enkel vardagskemi som är genomundersökt. Du har fel.

[Vattendoktorn fd]

Anders, jag förstår att Du är säkert en duktig teoretiker. Men jonbytare för avhärdning har använts sen -60 talet för borttagande av järn och mangan upp till 2mg/l. Du kan ringa tex HOH.

När det gäller Natriumkloriderna säger jag mja, inte riktig men nästan.

När jag tog idrift avsaltningsanläggningen var H-O-H:s tekniker där, och vi diskuterade detta fenomen, men dom är ju först och främst praktiker med mångårig erfarenhet.
Dom hade byggt Vin o Sprits vattenanläggning i Åhus för vattenspädning av vatten till Absolut Vodka, och dom varnade mig för kloriderna, efter avhärdningen.

Så när Du diskuterade detta med dina med dina kolleger om järnreduktion, ja då började jag fundera så vet jag inte vem jag skall lita på angående kloriderna. Ditt resonomang håller jag med om, det är helt ok, men en reningsprocess är inte starkare än den svagaste länken. Och jag vet att det kan uppstå problem.

Jag har råkat ut för kloridvärden över östersjövattnets i vår region (relikt vatten)
jag har inte alltför sällan råkat på vatten straxt under 300mg/lit, och vete f-n om jag skulle ge mej på avhärdning som metod då vattnet förmodligen har en hårdhet på c:a 25 dH, och de problemen. Jag skulle inte heller rekommendera avsaltning med omvänd osmos, då detta är förknippat med en del arbete av användarna som bör ha kunskap om anläggningens funktion och skötsel.

Leif

[Anders G.]

Trådens rubrik är HÅRT VATTEN.
Ge dig. Sluta skriva dumheter. Sluta med name-dropping (Jag har sett några av dina andra trådar). Skaffa dig ett liv. Godnatt.

[Vattendoktorn fd]

Detsamma.