Kanske influenser från öst eller trakter där det inte finns så mycket bränne? Finns rätt mycket eldstäder på andra sidan sjön som jag aldrig sett här i Sverige. I Estland och Finland är det vanligt med rörspisar av plåt som fyllts med sand. Jag får efterkrigsvibbar av sådant. Eller så är man helt enkelt bättre på att nyttja resurserna.
De runda plåtklädda rörspisarna jag har sett är inte fyllda med sand. De är mycket mera avancerade än så.
Plåtklädseln består av ungefär 60 cm höga ringformade rektioner. Man satte upp en sektion i gången och murade med tegel och lerbruk inuti. Kanalerna gick ned vid sidorna precis som i en kakelugn. Ytterskal och mellanbalkar är normalt murade med teglet på kant. Det gav stor värmeupptagande och värmeavgivande yta i proportion till tegelmassan. Eftersom ytterskalet var så tunt behövdes plåten som en extra säkerhet mot sprickor och läckor i muren. När de var utbrända efter 50 års eldning pytsade man in vatten och plockade bort teglet ur en plåtsektion i gången och tog ned dem och murade om med nytt tegel och nytt bruk i de gamla plåtsektionerna.
Tack vare den oömma och täta konstruktionen kunde man elda en plåtugn betydligt varmare än en kakelugn eller vanlig rörspis. Det blev effektivare förbränning och betydligt mer värme.
Om jag skulle få välja mellan plåtugn och kakelugn skulle jag absolut välja en plåtugn. De är helt fenomenala.
Jag har set en dylik plåtugn i nordvästra hörnet av Ångermanland. De lär ha förekommit här och var i Norrlands inland. I synnerhet i byskolor och på mindre välbergade gårdar.