Gutefår

[Sjöändan]

Vi funderar på att börja med får, är det någon fördel att ha rasrena får?
Vad brukar priserna ligga på sådana?

[Livat]

Kan inte mycket men det måste ju bero på vad du ska ha dem till? Kött eller sälja skinn/ull? Stor skillnad på köttraser och tex gutefår..

Postat med Alternativ.nu´s app

[Sjöändan]

Funderar på Gute eller Gotlandsfår pga brunsten, ska ha dom till att hålla marken uppe och lammen till kött.
Priserna verkar ju skilja en hel del mellan dom som är anslutna till genbanken och dom som inte är.
Är det någon fördel för mig med anslutna får?

[skogaliten]

Gotlandsfåren är möjliga att "göra lönsamma" i sig själv, genom att det blir OK slaktkroppar (=rimlig slaktintäkt), samt att skinnen har ett bra värde. Både skinnberederierna och de stora slakterierna är intresserade av att köpa skinnen, dessutom, är skinnen attraktiva för bl.a. inredningsföretag.

Gutefåren (beroende på vilka linjer ens djur kommer från) är svårare att få fram bra slaktkroppar på, och skinnen är inte så intressanta på "den stora marknaden", utan bereder man Guteskinn, så får man själv sälja dem på marknader och liknande. För Gutefår som hålls i Genbank, så kan man få genbanksbidrag.

Alla får, oavsett ras, kan man "tackpeng" för, då krävs det att man uppfyller ett antal regler där man dokumenterar besättningens avelsplan,  man dokumenterar betesplanering och årsplan avseende fåren, att man tar analys på fodret, att man räknar ut en foderstat samt skriver ner denna, att man klipper fåren regelbundet och dokumenterar, samt att man gör regelbundna hullkontroller som dokumenteras.

Priset på får är ytterst varierande, beroende på bl.a. kvaliteten på livdjuren. T.ex. Livdjur från en Gotlandsbesättning som under många år fått fram högkvalitativa skinn (=bra pris på skinnen), är dyrare än livdjur från en besättning där skinnen varit mer mediokra (=sämre pris på skinnen).

Men ska ni köpa rasrena får (p.g.a. höstbrunsten forstod jag det som?), se då till att de verkligen ÄR renrasiga! Bara för att fåren som är till salu för ögat ser ut Gotlandsfår eller Gutefår, så betyder det inte att de är renrasiga!
En inblandning av vilken ras som helst, en eller ett par generationer tillbaka, kan innebära att vissa individer kan brunsta när som helst på året, även om de ser ut som sinnebilden av renrasiga Gotlands- eller Gutefår.

Så vid inköp av får, se till att det finns dokumenterade härstamningsbevis i flera led bakåt, t.ex. från Elitlamm eller via en rasförening (inget handskrivet och hemsnickrat alltså), för att verifiera att djuren verkligen är renrasiga.

Som ytterligare en brasklapp, så vill jag gärna påpeka att det kanske låter praktiskt och enkelt att fåren kan gå ihop i en och samma grupp året om, men i praktiken, så fungerar det inte strålande. Oavsett ras, så brukar man vilja skilja av lammen från tackorna för att tackorna ska kunna återhämta sig inför nästa lamning, och baggar i tackflocken i samband med lamningen är inte att rekommendera. Baggars uppgift här i världen är att äta, para sig med tackorna, och att vakta sina tackor. De kan då börja stånga sina skötare, och ibland även tackor och lamm.

Beroende på er ambitionsnivå med fårhållandet, så kan ju valet av ras variera en hel del. Det där med brunsten, är egentligen en av de minst svåra att hantera  inom fårskötseln, utom för dem med Gotlandsfår eller Gutefår, som egentligen skulle vilja att fåren brunstade vid annan tid än på hösten.

Så ta gärna en funderare på vad ni vill med fåren, t.ex. hur många det är tänkt att de ska vara, hur mycket ansträngning ni vill lägga på att sälja kött och/eller skinn, om fåren på något sätt ska vara "lönsamma" (betala sina egna kostnader åtminstone), eller om det är något annat (t.ex. bevarande av utrotningshotade husdjursraser) som är viktigast.

[Sjöändan]

Tack, det var nyttig information, vi bor ju på ett ställe med både varg, björn och lodjur,
så jag är tvungen att sätta rovdjursavisande stängsel runt hagarna.
Vad jag förstår så måste jag ha minst 5st tackor för att få bidrag till detta.
Så vi tänkte börja med 5 och se hur mycket betet räcker till, vore ju bra att kunna sälja skinnen så tack för tipset på gotlandsfår.
Tror ni man kan köpa 5st gotlands får nu, som är betäkta?
Går det att transportera dom utan risk för tacka eller lamm?

[skogaliten]

Det brukar vara ganska få seriösa fåruppfödare som säljer betäckta tackor så här års. De tackor man har över vintern, är det utvalda "kapitalet" som ska "förränta" sig via de lamm som föds under våren...

Får är känsliga för stress och miljöombyte. En flytt sent i dräktigheten, som inkluderar både ny plats, foderbyte, nya rutiner, och nya människor kan innebära en hel del komplikationer, så jag skulle inte rekommendera det.

Jag skulle nog rekommendera att ni istället tingar lagom många tackor (och betalar handpenning), som får lamma "hemma", och så köper ni dom tillsammans med sina lamm och tar hem dom när lammen blivit 4-6 veckor gamla.

Det traditionellt vanligaste med höstbrunstande får, är att livdjur säljs och köps under hösten.

Men, om du finns i Västmanland, så hade väl även ni svår torka i somras, och därmed foder- och halmbrist i området?

Har ni  tillgång till vinterfoder och halm, som lämpligt för högdräktiga tackor (alltså finfibrigt ensilage eller hö, med höga näringsvärden (analysresultat minst 10 Mj energi, minst 130 g råprotein, NDF max 520, i runda slängar per kg ts), så kanske du kan hitta någon som vill sälja.

Men fixa fodret och ströet i tillräcklig mängd, innan du avtalar om att köpa fåren, om du finns i området med foderbrist! Det kan vara i stort sett omöjligt att lyckas köpa "vettigt" foder i år. Be den som ska sälja foder om analys, finns inte det, sök vidare. Tro inte på utsagor som "jajamensan, jättefint foder", utan kolla noga.

Vanlig kvalitet på hästhö fungerar inte till får. Dels brukar näringsvärdena vara helt fel (för låga näringsvärden) och dessutom är det för grovt. Fåren riskerar att "svälta" fast det finns foder i foderhäcken (förenklat: för grovt foder innehåller för mycket fibrer, det går åt så mycket energi för att smälta fibrerna, så att det blir en negativ näringsbalans för fåret), dels så är det så grovt så att de inte kan tugga i sig stora delar av fodret.

Det kan finnas enstaka seriösa uppfödare, som inser att de har lite foderbrist och därför kan tänka sig att sälja till någon som de tycker verkar seriös. Och än är det inte försent att flytta tackor som ska lamma sent i april, även om det kan ses som olämpligt.

Men köp nu inte närmaste får som finns till salu på Blocket eller Facebook, utan gör ordentlig research för att hitta en duktigt uppfödare som kan sälja bra djur till er.

Har ni bestämt er för Gotlandsfår, sök efter en duktig uppfödare i ert närområde, denne kan kanske också bli er mentor under det första året med får. En kontakt med Fåravelsföreningens distrikt  där ni bor kan hjälpa er att hitta någon lämplig säljare.

Har ni inte haft får tidigare, eller gått lantbruksskola och fått utbildning i fårskötsel den vägen, så rekommenderar jag att ni går några kurser snarast. Lamningskurser t.ex. brukar hållas under tidig vår. Ofta anordnar Fåravelsföreningen i distriktet diverse kurser och träffar, även Länsstyrelserna brukar ordna en del kurser för fårägare.

[javill]

Toppenbra tips från skogaliten. Vill bara flagga för att du ska leta efter får som är Maedi Visna-fria samt inte har problem med fotröta. Det är alldeles säkert sådana tackor som skogaliten menar, vill bara trycka på det lite extra.   Det blir billigare i längden om man köper friska djur från start än om man ska få djur utan status friskförklarade.

[Livat]

Vilka bra och nyttiga svar! Lär mig nu massor (om grannarnas fårgård[emoji4])

Postat med Alternativ.nu´s app

[Sjöändan]

Ja, väldigt mycket att lära sig, kul att ni delar med er.
Båda mina grannar ute vid vår lilla fastighet har får, den ena Gutar den andra Norska skogsfår (tror jag det var).
Så jag är ganska säker på att få råd och tips från dom, brukar tillbringa en vecka av min semester med höet där ute, vilket grannen får.
Han säger att när han ger fåren vårt hö, så blir det inget spill, dom äter tydligen upp allt.
Kanske skulle vänta med att köpa får tills i höst, frun börjar backa på beslutet så få se vad det blir.
Vi har haft kor, kalvar,grisar och höns, när vi var yngre och vet lite hur mycket jobb det är.
Och med dessa rovdjur som kommer med ojämna mellanrum är det ju lite otäkt, (vi hade 4 kalvar vilka en björn skrämnde genom staketet, dom blev så rädda så vi var tvingade att skjuta dom. En gick ner i en skärning)
Vi bor precis på gränsen till Dalarna, och hade nog inte så stora problem med torkan här.

[Sjöändan]

Sökte SE- nummer för ca 1 vecka seda, och har inte hört något seda dess.
Nu var jag in på Jordbruksverkets, och tittade, då hittade jag på min sida
ett nummer som börjar på SE med 6 siffror efter, är det SE-nummret?

[skogaliten]

Med mycket stor sannolikhet, så är det ditt SE-nummer.

Det brukar komma ett brev från Jordbruksverket också...

[Nina W]

Tack, det var nyttig information, vi bor ju på ett ställe med både varg, björn och lodjur,
så jag är tvungen att sätta rovdjursavisande stängsel runt hagarna.
Vad jag förstår så måste jag ha minst 5st tackor för att få bidrag till detta.
Så vi tänkte börja med 5 och se hur mycket betet räcker till, vore ju bra att kunna sälja skinnen så tack för tipset på gotlandsfår.
Tror ni man kan köpa 5st gotlands får nu, som är betäkta?
Går det att transportera dom utan risk för tacka eller lamm?

Jag snackade med en svensk sjuksköterska från Dalarna som jobbade extra i Norge. Hon berättade att hon och hennes familj bodde på en gård i Dalarna och att dom hade haft mycket får, men minskat på antalet pga vargarna. Först hade dom satt upp viltstängslen helt enligt de instruktioner de fick, men det visade sig att de var för låga. Efter att dom höjts rejält, har för mig hon sa att dom höjde en hel halvmeter, så gick det bättre. Ändå hade det hänt någon gång att odjuren tagit sig in.

[Sjöändan]

OK. då kan man kanske börja titta efter lämpliga får, om det är SE-nummret jag fått

Men det lät ju inte så kul om dom tar sig in i alla fall, fast riktigt stängsel.
Tänkte ha dom en bit från gården på sommarn och ta hem dom på åkern brevid gården på höstkanten, får väl hoppas det fungerar.

[Nordic Vargtand]

Har någon gång kört korsningar mellan mufflon och gute, en sak som är bra att känna till är att det krävs ytterst litet för att "förorena" en rasren besättning om man önskar hålla rasrena avelsdjur, räckte tex att vi fick in en enda tacka som visade sig vara betäckt av en lantrasbagge hos tidigare ägare.

Mufflon/gute blir ett robust och tåligt får, men väldigt lågproduktiv och har låg slaktvikt.
Detta är mer om man önskar hålla landskapet öppet och säljer lokalt och till husbehov.
De kräver dock ganska litet skötsel så länge de har tillgång till partier med skogsmark och öppna ytor som kan roteras så att det hålls frecht.

Lönsamheten är dock tveksam i längden tyvärr som sagt, det bygger på att produktionskostnaden är låg men det är ganska stor egen arbetsinsats.

[skogaliten]

OK. då kan man kanske börja titta efter lämpliga får, om det är SE-nummret jag fått

Men det lät ju inte så kul om dom tar sig in i alla fall, fast riktigt stängsel.
Tänkte ha dom en bit från gården på sommarn och ta hem dom på åkern brevid gården på höstkanten, får väl hoppas det fungerar.

Med korrekt utformade (se viltskadecenters anvisningar) rovdjursavvisande stängsel, så minskar risken oerhört mycket för angrepp, jämfört med med enklare stängsel.

Det djur som enligt uppgift kräver "högre" stängsel än andra, är björn, men björn är ju inte det stora problemet, lodjur är inte heller något stort problem, inte heller de mindre rovdjur som räv eller mård, eller ens örn, tan det är varg som kan ställa till rejäl skada.

Ett vargangrepp kan innebära att alla får/lamm i inhägnaden som attackeras dödas eller dör av stress.
Lodjur tar "ett djur i taget", björn attackerar väldigt sällan, räv, mård, örn, korp ger sig på små lamm, men tar även dom "ett i taget". De rovdjursavvisande stängslen minskar risken för attacker från de landlevande rovdjuren radikalt. Vi har lodjursspår varje vinter utanför hagarna (naturbeten långt från gården och åkermarksbeten nära gården), ingen har hittills gått in, även vandringsvargarna (observationer sker i området varje år, men inget revir än) håller sig på utsidan. Vi satte upp de första rovdjursavvisande stängslen 2004...

Är de rovdjursavvisande stängslen korrekt uppsatta, och fungerande (t.ex. elen påslagen och gräset röjt under nedersta tråden), så finns det endast något enstaka dokumenterat fall där stora rovdjur tagit sig in och orsakat skada.

I ett flertal fall, där det påstås att de rovdjursavvisande stängslen "inte hjälper", så har stängslen inte varit i fullgott skick eller så har det inte handlat om korrekt uppsatta rovdjursstängsel...

Man kan ju komplettera stängslingen med rovdjursvaktande hundar också.

[Sjöändan]

Låter bra, finns ju åtminston två olika sätt som är godkända.
Dels med 5 eltrådar och dels med fårnät som är låsta maskor + el tråd längst upp.
Vilket tror ni är säkrast?
En fråga till, hur mycket utrymme behöver jag för att flytta 4-5st djur.
Hade tänkt att hyra en hästtransport, men funderade på om min Opel Kombo skulle vara lika bra?
Den har inner mått på 1.25meter gånger 1.7meter, höjd 1,15meter.

[olivia.k]

Jag har byggt rovdjursavisande stängsel med fårnät på 90cm och en tråd ovanför och en tråd på insidan. Jag har för mig att det är lite säkrare än endast eltrådar.
Det finns en bra pdf här. http://www.viltskadecenter.se/images/stories/Publikationer/stangsling_mot_stora_rovdjur.pdf

Tänk på att det är 5 år åttagande för stängslet om du får bidrag. Eftersom du inte har får än så kanske det är riskabelt att skaffa bidrag om du efter ett år ångrar dig och inte längre vill ha några får.

Man får väl antagligen inte köra får i en vanlig bil. Jag har kört 2st som mest i en bil och tror inte det går klämma in 4-5st djur.
Sen handlar det om hur lång sträcka du ska köra också.

[Nordic Vargtand]

Angående transportstorleken så väger en bagge ca 40-70 kg för frigående djur. Edit, något mer för djur som gått i stallar eller fått högenergifoder.
Skulle tippa på att våra tog upp åtminstone kanske 1,5m x 70 cm eller någonting sådant om man skall frakta dem litet längre.
Tackorna är något mindre.

Det är dock bra om man tänker på att det inte byggs upp för hög värme eller kan uppstå syrebrist i transporten.
Djuren blir ganska stressade av alla nya intryck så de är mer känsligt just under transporten för sådant vad jag hört.

Annars var det inga problem, jag gjorde en låda av boardskivor som gick att dela i boxar ( tror det är bra med en eller två mellanväggar om det går så att de inte trängs i en stor klump, räcker nog med byggskivor eller liknande om det är en hästbox eller liknande (jag brukar använda en trailer med en för ändamålet specialbyggd överdel som är täckt som går att demontera när man inte använder den) där de kunde ligga ned bekvämt samt fyllde på med halm eller hö i facken.

[Nordic Vargtand]

Jag skulle räkna kanske 60-80 kg för en vuxen, äldre bagge. När det gäller transport.

[Sjöändan]

Vad jag kan förstå behövs det 0.4 till 0.5m2 vid transport av får, + en skylt fram och bak att det är djur i bilen.
Men tro det är bättre med en hästtransport, så mycket hästar som det finns borde det väl gå att hyra en sådan.
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo11_9.pdf