Vi komposterar i hål som vi gör med jordborr. Man stampar ner köksavfall i hålet och när det börjar bli fullt, borrar man ett nytt hål bredvid och täcker föregående hål med den jord som borrningen ger upphov till, o.s.v. Det blir en anaerob nedbrytning, ungefär som med bokashi. Små förluster av näring till luften eller på grund av regn, i motsats till vanlig komposthög. Ingen lukt, inget behov av plats för kompost. Vi reserverar ett hörn av odlingsbäddarna varje vår och där jordkomposterar vi sommarens avfall. Nästa år är allt nedbrutet och platsen kan användas till odling igen. När man har skördat på eftersommaren, frigörs mycket plats för borrhål. Under senhösten, innan jorden blir för hård p.g.a. tjäle, borrar vi färdiga hål för vintern. Dessa hål fylls undan för undan, men det sker inget med avfallet, eftersom det fryser. När våren kommer fyller vi hålen med jord och börjar åter med sommarhål. Förra hösten borrade vi ned 800kg dåliga äpplen och där frodas potatisen i år.
Allt avfall från gräsmattor, löv och flisade grenar hamnar direkt som täckning på odlingsbäddarna. Aldrig naken jord. Inget behov av att gräva eller plöja. Enda stället vi har jorden bar, är där vi sår morötter och palsternackor. Detta för att sniglarna inte skall ha så lätt att gömma sig.
