jordvärme / luft-vatten ?

[ärt]

 Åldern kommer o därmed tanken på att orken till de 30m3 ved inte alltid kommer att finnas.
Nu är det vattenburna värmesystemet utformat med en 35 kw panna. Den matar två acctankar a´750 l. Den ena har solslinga med 4 enheter vakumrör i sej. Därifrån går en kulvert (innomhus) till ytterligare två acktankar a 750 l. den ena har varmvattensberedare och kökspannan är kopplad till den 12(kw). Bägge paren av accktankar kan kopplas från (slavtankarna)
 Nu ser jag två alternativ:
      skaffa en luft vatten värmepump. Koppla den till den första tanken där solslingan sitter
      skaffa jordvärme
 När jag nu var hos en rörfirma i bygden som installerar sådant fick jag en väldigt god dialog med denne.
Luft vatten pumpar har en livslängd som jämförs med ett kylskåp. Är det ur funktion så skaffar man ett nytt. Priset här ligger på runt 80 tusen.
Jordvärmen har en billigare pump men en kostnad för att gräv ner slang 2x500m. Även denna pump har livslängd men slangen är ju kvar när pump måste bytas.
 Hur påverkas jorden, maskar o mickroorganismer av en sådan installation?
Eldandet i pannorna kommer att vara kvar men i mindre omfattning.
 Hur ska man tänka?
 

[torbjorn]

Om man ska köpa en L/V-värmepump för 80000 så får man en rejäl märkes-värmepump, som definitivt lönar sig att reparera vid behov. Man kan räkna med att den är byggd med samma teknik som samma tillverkares jord/bergvärmepumpar, och är lika reparerbar som de senare.

"Slit-och-släng" -värmepumpar är som regel kinatillverkade lågprismodeller, byggda med samma teknik som luft/luft-värmepumpar. Om de är prissatta till mer än hälften av det pris du nämnde, så är det betrakta som grovt ocker.

[torpjens]

Ta den pump som ger minst investeringskostnad om det är ungefär liknande effekt på dem. Jag säger så för att kostnaderna för investeringen av den dyrare kan vara svårt att räkna hem. Så länge du kan ta baslasten med pumpen, säg 9-11 mån om året så att du får stödelda lite någon månad, så kan du få ned priset lite till och bättre ekonomi i det. Det är lite av en grundregel, att inte dimensionera för värsta fallet, speciellt som du kan toppa med ved eller i värsta fall el.


Hur jord och markens djur mår av ett jordvärmesystem vet jag inte alls. Slangarna ligger dock så djupt att där inte är så mycket att störa så störningen bör vara förbi en tid efter att jobbet är gjort.

[skogaliten]

När vi härom året, insåg att det var för jobbigt med veden, så gjorde grundliga marknadsundersökningar, som även inkluderade att ta hem kommunens energirådgivare.
En förutsättning var hela tiden, att pannan ska vara möjlig att elda vid t.ex. längre strömavbrott.

Det finns ett svensk företag, som har jättebra luft/vatten värmepumpar, och vars system är avsedda att dockas ihop med befintliga vedvärmesystem, så att vedsystemet kan användas för att spetsa värmen, när värmepumpen inte räcker till. Skickar företagsnamnet i PM.
Dyrare pump än de billigaste luft/vatten, men relativt lättinstallerat, och man behåller de grejer man har.
Men som med alla luft/vatten system, så räcker kanske inte värmepumpen under längre perioder med extra kallt väder, så då får man stödelda.
Vi tog in offerter på luft/vatten, men vi vill egentligen inte stödelda, så vi valde till slut ett system som ska klara sig utan.

Om jag sammanfattar våra rön om jordvärme, så behövs det rätt stor yta att gräva ner jordvärmen på, och det bör helst vara en jord som inte innehåller "så mycket stenar" och de stenar som finns ska ska helst inte vara av någon "vass" sort. Vår åkermark är full med stenar som skulle fungera utmärkt som vassa stenverktyg, så för oss blev jordvärme aldrig något alternativ till slut. Med mycket sten, så måste slangen skyddas mer, =ännu dyrare att få den på plats.
För formens skull så tog vi ändå in två offerter på nedgrävning av jordvärmeslang (kompletta allt), och det visade sig vara betydligt dyrare att gräva ner jordvärme, än att borra för bergvärme!
Vad avser maskar och mikroliv i jorden, så har jag inga tydliga indikationer/iinformation på att det skulle blir någon negativ påverkan, så länge slangen inte börjar läcka.

Vi tittade också på sjövärme (sjön ligger knappt hundra meter från bostadshuset), och där finns mer information om att det finns risker för mikrolivet/bottenfaunan när slangen värmer upp sitt närområde, så sjövärme skippade vi på ett tidigt stadium, utan att ta offerter.

Bergvärmeborrningen var alltså billigare än att gräva ner slang, så det blev bergvärme för oss till slut.
Processen att borra för bergvärme, är så slimmad idag, med specialiserade borr-riggar, så att det går jättesmidigt, och de kan borra väldigt nära husgrunder utan risk för sättningar, så borrhålet kan placeras på ett optimalt ställe. Efter arbetet, så syns inget borrhål, utan det "försvinner" under jordytan.

De enda tillfällena där det verkar kunna bli billigare med jordvärme än bergvärme, är om man har egen grävmaskin/kan låna grävmaskin, och kan gräva ner slangen på ett korrekt sätt själv, eller om man har någon bekant som gör jobbet till något slags vänskapspris.

Billigast hade luft/vatten varit, men vi ville som sagt inte vara beroende av att kunna stödelda.

Mitt råd är: Ta in offerter på kompletta system, som passar ihop med den befintliga installationen, och på det sätt som befintlig panna och acc-tankar kan utnyttjas på bästa sätt.
Ta in ett par offerter från olika företag i värmepumpsbranschen, för vardera luft/vatten, jordvärme, bergvärme.

Se verkligen till att alla delar av jobbet finns med i offerterna, så att det inte plötsligt tillkommer sådant som hyra av någon maskin, flyttkostnader för något material, extra singel, byte av tryckkärl, eller vad det kan vara.

[kretslopp]

Vi har en pelletsbrännare i våran panna. En del arbete blir det ju, men mycket mindre än ved. Den här gubben är inte heller så ny. Men det var ju inte det du frågade om.

[ärt]

Tack för era pusselbitar.
Kollade med SGU vad som gäller med berg. Grannens hus står tre punkter på berg. Varje meter som hålet går genom jord kräver rör a`500 :-/m.
Hur kollar man jordlager djupet?
 Armerings järn i brunnarna med stora släggan?
Om berg nära så tänker jag ett reält hål (dim. efter värmebehovet). mindre pump och den billig eventuellt blocket. När den kass så en bättre som stämmer med behovet. Detta då ju kostnaden ligger i hålet o det är ju kvar. eller?

[skogaliten]

Tack för era pusselbitar.
Kollade med SGU vad som gäller med berg. Grannens hus står tre punkter på berg. Varje meter som hålet går genom jord kräver rör a`500 :-/m.
Hur kollar man jordlager djupet?
 Armerings järn i brunnarna med stora släggan?
Om berg nära så tänker jag ett reält hål (dim. efter värmebehovet). mindre pump och den billig eventuellt blocket. När den kass så en bättre som stämmer med behovet. Detta då ju kostnaden ligger i hålet o det är ju kvar. eller?

Det här kanske låter lite tråkigt, men entreprenörerna som borrar energi- eller vattenbrunnar, har tillgång till allt SGU:s material om "marken", inklusive kunskap om hur långt ner berget ligger underjordlagren. Det är alltså inte något DIY, det där med att få till en energibrunn, där man själv måste vara värmeingenjör, och kunna räkna ut hur djupt borrhålet måste vara, begripa var det ska/kan placeras eller egentligen något annat. Allt det tekniska fixar och räknar entreprenören åt en, givet hur mycket värme "man vill ha".

Hur långt ner det är till berg, kan variera oerhört mycket inom bara några meter, och foderrörskostnaden genom jord, är normalt sett inte den stora kostnaden.

Det man själv måste göra, är egentligen enbart att skriva på ett papper som ska till kommunen för att anmäla anläggandet av en energibrunn (eller vattenbrunn), och skicka in papper (som också värmepumpsföretaget hjälper en med) för att få el och tele företag att verifiera att brunnen och eventuella ledningar och kulvertledningar, inte stör/korsar el eller tele/dataledningar, kommunala vattenledningar och avlopp.

Företagen som sköter installationen för bergvärme, beräknar hur mycket borrhål som behövs för att få ut tillräckligt mycket energi för den tänkta installationen, och räknar naturligtvis också ut hur mycket foderrör som går åt för att komma ner till berg.

Genom att konsultera kartorna, så hittar brunnsborrarna den lämpligaste platsen för ett borrhål för värme. Så nära själva värmepumpen som det går, och så på en plats med rimlig närhet på djupet till berg. Har man långt till värmepumpen från borrhållet, så måste man gräva en lång sträcka "horisontellt" istället, och det kostar också pengar (och upprävd trädgård).

Ring upp en "värmepumpsentreprenör", och be dem att komma hem till dig och titta och ge lite råd, som en första försöksballong. Ta bara någon i högen av dem som säljer värmepumpar av de "stora" välrenommerade märkena.
Borrhålet kommer de att fixa (se borrhålet som en "black box"), det är viktigare att få en rätt dimensionerad värmepump, som passar till den aktuella fastigheten, som ger tillräckligt med värme och varmvatten, och som jackar i och återanvänder det mesta av det befintliga värmesystemet.

Vi lärde oss mycket på att prata med de olika entreprenörerna som kom hem till oss. De hade lite olika förslag om hårdvara, lite olika struktur i sina avtal, men alla gav till slut förslag på kompletta "paketlösningar".

[ärt]

 Vilken energi alstrande enhet av luft/luft, luft/vatten, berg värme ger högst dB?

 Det finns ju också alternativet att sätta upp solpaneler o driva direktverkande värmepatron i en av tankarna.

[Ek]

 Jag är mitt i en likadan process fast åt mina föräldrar. Bergvärme var det självklara valet och det vi bestämt oss för det var bara pappren kvar med kommun trodde jag.. Det visa sig att fastigheten låg inom 900 meter från en reservvattentäkt som är full med kalk och inte varit i bruk sen 70 talet. Då krävdes återfyllnadsmatrial i borrhålet det fördyra med 20000. Nr 2 var att dom krävde så rent borrvatten (skulle släppas ut i kommunens dagvatten) att det var att betrakta som dricksvatten enligt borraren. Vad sista skulle kosta vet jag inte mer än att det skulle bli dyrt. Det blev för dyrt för två 80plusare. Jordvärme var aldrig aktuellt villaträdgård i samhälle. Så nu väntar vi bara på luft vatten pumpen. Skulle jag göra något hemma fick det bli jordvärme då jag har både ytor och grävmaskin.

[torbjorn]

Vilken energi alstrande enhet av luft/luft, luft/vatten, berg värme ger högst dB?

 Det finns ju också alternativet att sätta upp solpaneler o driva direktverkande värmepatron i en av tankarna.

En viktig skillnad är att jord- och bergvärmepumpar har kompressor mm inomhus, medan L/L och L/V har den utomhus. För de senare tillkommer dessutom en fläkt som kan låta en del. Många L/V har varvtalsstyrd fläkt, som kör med låg hastighet och praktiskt taget ljudlöst då utetempen är över +5 eller något sånt, det är först vid lägre temperaturer och stort värmebehov som fläkten går för fullt. Och när det är kallt och ogästvänligt ute, brukar folk vara mindre känsliga för störande ljud utomhus.

L/L och L/V kan orsaka problem med stomljud och resonanser i huset om man sätter utedelen på väggfäste, den risken bortfaller om man ställer den på ett eget markstativ.

En sak man måste komma ihåg, i synnerhet i fuktigt klimat, är att leda bort kondensvattnet från utedelen så det inte ställer till med problem (blött i källaren, svallis på olämpliga ställen på gården etc).

[skogaliten]

Vilken energi alstrande enhet av luft/luft, luft/vatten, berg värme ger högst dB?

 Det finns ju också alternativet att sätta upp solpaneler o driva direktverkande värmepatron i en av tankarna.

Att sätta upp solceller (elalstrare), enbart för att driva en elpatron, är nog inte så funktionellt: när det behövs som mest värme, kalla vinternätter t.ex., så får man ingen el alls från solcellerna. Och det är ju också den solfattiga och kalla tiden, som elen är som dyrast.

Man får alltså köpa el på vintern, och har i princip elvärme utan den sänkning av elåtgången, som en värmepump ger. Ska man sätta upp solceller, då får man se det som en separat investering, med den ekonomi som finns runt detta.

En elpatron för att värma ett ordinärt stort hus, brukar vara på minst 6 kW, ofta på 9 kW, ibland mer, så det går en hel del solceller bara för att drifta elpatron när det behövs värme.

@Ek:s problem med reservvattentäkt m.m. är ju inte så vanligt.
Utanför detaljplanerat område, så är det nog ytterst ovanligt. Bor man "lantligt", så brukar man veta om det finns några särskilda skyddsregler.

Borrkoks och vatten brukar man kunna hantera på ett enkelt sätt i "glesbygd".

Luft/vatten och luft/luft värmepumpar låter lite som @torbjörn säger. De ska inte placeras så att ljudet generar, vare sig en själv eller om det finns en granne. Inte nära en uteplats alltså.

Bergvärme/jordvärmepumpar finns ju i ett rum någonstans, t.ex. jämte acctankarna, och hörs inte utanför det rummet.

[torbjorn]

Är man ute efter att värma vatten med solenergi, är det många gånger billigare och effektivare att värma vattnet direkt i solfångare än att gå omvägen via el.