Biltema biologisk växtnäring

[borsdorfer]

Biltema säljer biologisk växtnäring.
 Innehållet av kväve fosfor och kalium är försumbart.
Kvävehalten är exempelvis mindre än 0,03%.

[torbjorn]

Jag antar att det är nr 14-0464 du avser?
Deras andra två växtnäringsblandningar, 14-0462 och 14-0463, verkar lite mer innehållsrika.
https://www.biltema.se/BiltemaDocuments/SecuritySheets/sv/140462_SDB.pdf
https://www.biltema.se/BiltemaDocuments/SecuritySheets/sv/140463_SDB.pdf
https://www.biltema.se/BiltemaDocuments/SecuritySheets/sv/140464_SDB.pdf

[Jesus Kristus Är Guds Ord]

140464 påstår de är biologisk samt "baserad på algextrakt." säkerhetsbladet står det att det är 2% alger.

i 140462 nämns ingenting om alger. däremot två kemikalier. Tetrakaliumpyrofosfat=1.5% samt Kaliumnitrat = 5-10%.

i den sista så har de dessutom Fosforsyra

ingen expert precis men gissningsvis är det en aning vettigare att slänga i lite brännnässlor i en tunna med vatten och efter några dagar dryga ut det i vattenkannan?

annars är väl avföringen från daggmaskeodling användbart, samt "fish emolsion" (hittar inte svenska ordet) https://www.youtube.com/results?search_query=fish+emulsion

nån maskuppfödare påstod att det som passerar maskens mage är sånt som garanterat människans mage klarar av.

och när jag ändå är på gång passar jag på att fråga om det möjligen är så att kaffesump används med positivt resultat i samband med odling, i princip pga att det är bränt organiskt material som blivit tvättat - nästan som om det vore en bränd skog?

[torbjorn]

Kaffesump kan nog göra nytta, men frågan är om den egentligen borde komposteras först. Man ska nog inte låta sig luras av att den ser ut som jord. Å andra sidan genererar ju ett hushåll med normal kaffekonsumtion så lite kaffesump att den knappast gör vare sig till eller från för odlingarna. Det är förstås en annan sak om man driver kaférörelse och kan ta hem sumpen för eget bruk.

[Jesus Kristus Är Guds Ord]

Tack. jag har sparat kaffesump i 3 eller 4 månader, tror jag och har flera liter redan. brukar användas till svampodling har jag sett. har för mig att de drog upp frön i det med i något klipp. dessutom påstås maskarna älska kaffesump samt såna där kartongbitar med klister emellan.  gissningsvis gillar de inte kemikalierna lika mycket.

räknat jämförelsevis med "blomnäring" som man kan köpa på ICA eller Biltema, så bör det ju bli en hel del mer näring om man bara strör lite kaffesump i krukan. men det bör väl inte behövas mer än nån bråkdel av procent i jorden, kan jag tänka mig. maneter, som jag skrev om  i en annan tråd, så tror jag de rekommenderade 1-2 promille bara. kommer inte ihåg om det var räknat på torkade maneter eller ej.

men man kan ju tycka att det inte är värt att bråka om en femtiolapp. om det nu bara var pengar det handlade om dvs.

känns lite dumt att bli lurad att tro det är näring, när det egentligen är biprodukt eller whatever, i pulverform blandat med vatten från industrin. därav min fråga om inte nässlevatten är vettigare.

[Carolus]

ingen expert precis men gissningsvis är det en aning vettigare att slänga i lite brännnässlor i en tunna med vatten och efter några dagar dryga ut det i vattenkannan?

Nässelvatten är jättebra som kvävegödning. Men om det är en regntunna som avses så krävs det mer än 'lite'. Jag brukar fylla en sopsäck med nässlor. Det är rätt att det skall drygas ut i vattenkannan. Men det tar mer än 'några' dagar innan det är färdigt, det är inte enbart att näringen skall lakas ur nässlorna, det skall jäsa också. 7-10 dagar brukar det ta.

Kan vara bra att veta att växter kan reglera hur mycket näring de vill ta upp när den är i fast form, men inte när näringen är i flytande form.  Men man brukar märka på växterna när man är på väg att gödsla ihjäl dem.

[Jesus Kristus Är Guds Ord]

Tack.

Nässelvatten är jättebra som kvävegödning. Men om det är en regntunna som avses så krävs det mer än 'lite'. Jag brukar fylla en sopsäck med nässlor. Det är rätt att det skall drygas ut i vattenkannan. Men det tar mer än 'några' dagar innan det är färdigt, det är inte enbart att näringen skall lakas ur nässlorna, det skall jäsa också. 7-10 dagar brukar det ta.

vad bra. häromdagen så gjorde jag precis detta, första gången test med nässlevatten! och det hade nog gått över en vecka som nässlorna legat där och jäst. Hade fått för mig det räckte med ett par dagar. Hade bara slängt i lite brännnässlor och annat löv, sen i med lite vatten. Vätskan verkade ha försvunnit in i växtdelarna sen men så fort jag lade i vatten och hällde ut igen så var det kraftigt brun/rött. luktade suspekt men jag chansade. skriver i tråden om det gick åt helv-te

Kan vara bra att veta att växter kan reglera hur mycket näring de vill ta upp när den är i fast form, men inte när näringen är i flytande form.  Men man brukar märka på växterna när man är på väg att gödsla ihjäl dem.

märkligt påstående men ska kolla upp detta.

[torbjorn]

Kan vara bra att veta att växter kan reglera hur mycket näring de vill ta upp när den är i fast form, men inte när näringen är i flytande form.  Men man brukar märka på växterna när man är på väg att gödsla ihjäl dem.

Nja, växterna kommer väl inte åt näring i fast form innan den har lösts upp av fuktigheten i jorden, innan den når fram till rottrådarna är den i flytande form i alla fall.

[Jesus Kristus Är Guds Ord]

tyckte också det verkade märkligt. vi får se om Carolus förtydligar vad han/hon menade, citerar lite som jag funnit iaf som kan vara relevant.

Tillskottsgödsling
När plantorna etablerat sig är det dags för tillskottsgödsling.
De gödselmedel som används för tillskottgödsling
kan med fördel vara mer lättomsättbara än
gödselmedlen som används för grundgödsling. Om
grödan visar bristsymptom är det speciellt viktigt att
näringen frigörs snabbt. Gödselmedel med en stor
andel mineralkväve är då effektiva (tabell 2). Om
gödselmedlet är flytande eller fast, om det är fin -
malet eller pelleterat och om det myllas ned i jorden
eller inte har också stor betydelse för hur snabbt
näringen blir tillgänglig för växten. Några odlare
löser upp fasta gödselmedel i vatten för att kunna
tillföra näringen via odlingens bevattningssystem.
Organ iska gödselmedel som tillförs med bevattningsvattnet
kan dock sätta igen fina slangar och det
är därför viktigt att undvika att det näringsberikade
vattnet blir stående i bevattningssystemet.

https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/P9_6.pdf

Flytande växtnäring
Flytande växtnäring är oftast mycket koncentrerad och det är viktigt att späda ut den med vatten innan du ger den till dina växter. Att näringen kan spädas i vattenkannan underlättar i synnerhet då du ger näring till dina krukväxter, såväl utomhus som inomhus. Flytande näring är också utmärkt då din odling har vuxit upp då du inte behöver krafsa ner någonting i jorden.
Flytande växtnäring finns både som organisk växtnäring som är godkänd för ekologisk odling samt som mineralgödning. Den organiska växtnäringen baseras på material från växt- eller djurriket och behöver brytas ner för att tas upp av växterna. Mineralgödseln tas upp snabbare.

När du använder organisk näring är det särskilt viktigt att inte låta vattenkannan stå med näringsvatten under en längre tid. De organiska ämnena reagerar med syret i luften och det kan lukta riktigt illa.

https://dinodlarvan.nelsongarden.se/lattodlat/fast-eller-flytande-naring/



I ekologisk odling eftersträvas en hög självförsörjningsgrad. Det innebär bl.a. att recirkulera växtnäring så lokalt som möjligt och att bara använda förnyelsebara resurser. Växtnäringen får inte vara lättlösliga salter utan den ska frigöras från jorden i takt med tillväxten och med mikrolivets hjälp. Lättlöslig mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel är inte tillåtna.

Rent praktiskt innebär det att man måste förbereda sin jord, ”ladda” den med kompost och naturgödsel, så att det finns växtnäring i tillräcklig mängd för att ge god skörd. Det går att göra om man odlar utomhus men står växterna i krukor eller avgränsade bäddar går det inte att ladda så mycket utan att växtnäringen blir för stark i början. Därför måste man i god tid sätta till mer näring i fast form, som gödselvatten eller som mulch.

Det finns flera olika läror om hur man ska odla ekologiskt och det råder olika bud om vad som är tillåtet att använda som gödsel och biologisk bekämpning i odlingen.

https://www.hasselforsgarden.se/artikel/odla-ekologiskt/

Den främsta fördelen med fast gödning är att den är enkel att dosera och oftast räcker över lång tid. Gödningen behöver brytas ner för att dina växter ska tillgodogöra sig näringen, vilket innebär att näringsgivan sprids ut över en längre period. Vissa fasta gödsel är dock gjorda för att vara lite mer snabbverkande, medan andra lite mer långsamma. Läsnoga på förpackningen och följ alltid doseringsanvisningarna.

Fast gödning passar utmärkt att blanda i jorden när du ska plantera någonting. Näringen går bra att använda även till uppvuxna plantor, men var försiktig då du myllar ner den så att du inte skadar några rötter.
Flytande Biobact är godkänd för ekologisk odling. Näringen passar för blommor och grönsaker både ute och inne

Biobact kommer från biprodukter från pappersindustrin

https://dinodlarvan.nelsongarden.se/lattodlat/fast-eller-flytande-naring/

[Carolus]

Skall försöka precisera

'Receptet' på nässelvatten fick jag muntligt (ingen läsning på internet) - samtidigt fick jag rådet att inte bara ösa på, med motiveringen som jag återgett ovan. Kan alltså inte bifoga någon internetlänk.

Jag gissar att resonemanget kan grunda sig i en tanke att växter för sin överlevnad prioriterar att ta upp vatten. Om vattnet som tillföres hela tiden/mesta tiden skulle vara nässelvatten kan inte växten selektera, d v s låta bli att ta upp nässelvattnet men slå på upptaget när det kommer regn.

Jag har också fått rådet av en odlare att vara försiktig med att lägga på för stora mängder vedaska på odlingarna (vedaska innehåller fosfor), då det i förlängningen kan verka negativt på växterna. Enligt resonemanget med nässelvattnet borde växterna  kunna reglera fosforupptaget i vedaskan, då den inte kommer  lika 'färdigtuggad' som nässelvattnet. Men det kan ju finnas andra ämnen i vedaska än fosfor som i förlängingen interagerar på ett sätt som är negativt för plantorna.

[torbjorn]

Fosforhalten i vedaska beror mycket på vilket träslag askan kommer ifrån.  Framför allt brukar björk innehålla mycket fosfor. På den tiden svenska järnverk använde träkol i masugnsprocessen, ville de inte ha björkkol just pga fosforhalten. Järnet blev sprött av fosfor.

[borsdorfer]

Skall försöka precisera



att vara försiktig med att lägga på för stora mängder vedaska på odlingarna (vedaska innehåller fosfor), då det i förlängningen kan verka negativt på växterna. Enligt resonemanget med nässelvattnet borde växterna  kunna reglera fosforupptaget i vedaskan, då den inte kommer  lika 'färdigtuggad' som nässelvattnet. Men det kan ju finnas andra ämnen i vedaska än fosfor som i förlängingen interagerar på ett sätt som är negativt för plantorna.

Höga fosforhalter är inga problem då  vedaska innehåller svårlösligt fosfor (trikalciumfosfat, hydroxylapatit). Vedaska av björk och bok innehåller stora mängder lättlösligt kaliumkarbonat. Vilket kan ge högt pH-värde och övergöda jorden med kalium om det användes i för stor mängd. Vedaska av salix bör aldrig användas för odling av livsmedel på grund av höga kadmiumhalter.

[borsdorfer]

tyckte också det verkade märkligt. vi får se om Carolus förtydligar vad han/hon menade, citerar lite som jag funnit iaf som kan vara relevant.

https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/P9_6.pdf
https://dinodlarvan.nelsongarden.se/lattodlat/fast-eller-flytande-naring/



 Växtnäringen får inte vara lättlösliga salter utan den ska frigöras från jorden i takt med tillväxten och med mikrolivets hjälp.



[/b]https://dinodlarvan.nelsongarden.se/lattodlat/fast-eller-flytande-naring/

    Så länge det har funnits djur på jordklotet, har jorden tillförts lättlösliga salter från djurens urin. DETTA ÄR EKOLOGI

[Själv är bäste dräng]

Höga fosforhalter är inga problem då  vedaska innehåller svårlösligt fosfor (trikalciumfosfat, hydroxylapatit). Vedaska av björk och bok innehåller stora mängder lättlösligt kaliumkarbonat. Vilket kan ge högt pH-värde och övergöda jorden med kalium om det användes i för stor mängd. Vedaska av salix bör aldrig användas för odling av livsmedel på grund av höga kadmiumhalter.

Menar du att all salix tar upp kadmium i normal jord så det blir en koncentrering, eller är det salix som växer på förgiftad åkermark som man skall akta sig för?