Grillbriketter som biokol?

[Carolus]

Har ingen gård på landet där jag  kan och får elda för att tillverka biokol.

Tanken är att göra en kompost på löv, dels för att jag har god tillgång, dels för att slippa frön rötter, samt för att kanske löven kan ge en grövre kompostjord. Vilket är en gissning som kanske inte alls stämmer.

Har läst att biokol i jord minskar urlakning av näringsämnen. Så jag funderar på att lägga ett lager träkol i botten av komposten. Till löven skulle jag kunna tillsätta vedaska och basaltmjöl/rockdust. Det senare just nu osäkert, det verkar vara slut överallt.


Ser på internet att det förutom grillkol finns något som heter grillbriketter. Bindemedlet i dessa är majsmjöl.

Kans det ev finnas någon fördel med att använda briketter istället för vanlig grillkol?  Priset är i stort sett samma.

Ps. Läser också att vissa hävdar att mördarsniglar undviker platser där biokol ligger ovanpå jorden. Åtminstone tills kolen börjar brytas ned och går ihopa med jorden. Har någon prövat detta?

[Skogsvilde]

Det som talar emot bricketter är det faktum att dom är monterade ihop med vad?
Något slags lim?
Något annat som talar mot grillkol är var det kommer ifrån, samma fråga måste man ställa sig om brickettern.

Men rent teoretiskt så kan man använda vanligt grillkol och bricketter.

Om du nu tänkte vänta och se vad som händer avseende nedbrytning så är mitt råd att ge fan i det.
Det tar en jävla tid, och den tiden har du inte då det tar 10 000 år sisådär.

Rent teoretiskt så undviker mördarsniglarna biokoltäckt jord då det inte finns något att äta där, men så fort man har dit något så blir det genast en helt annan historia.

[Själv är bäste dräng]

Utan att veta så mycket om det ens är värt att öka markens förmåga att hålla näringsämnen i en trädgård, så skulle jag säga att grillkol är bättre än bricketter eftersom ämnen har lättare att komma in där.

[Jesus Kristus Är Guds Ord]

smular man ned kolet eller bricketterna så lär det ju gå fortare än tusentals år, kan jag tänka mig. förresten kan man smula löfven med, t-ex med en gräsklippare eller med en trimmer  som man kör ned i en tunna där löfven är.

tydligen ska kol och bricket ibland(?) ha tillsatsmedel som gör de mer lättantändliga och sådana ämnen lär nog sällan vara bra att ha i sin jordbruk. kanske är anledningen till varför några av mina försök havererat då jag brukade lägga i kolbricketer längst ned i blomkrukan. men jag ska kolla med mina överlevare


kanske intressant sida jag hittade efter en enkel googling:

Tack vare den långsamma nedbrytningen skulle detta träkol kunna fungera som en kolfälla och bidra till att minska den totala mängden koldioxid i atmosfären. Detta har lett till att forskare föreslagit att träkol skulle kunna massproduceras för att lagras i marken. Politiker världen över har också seriöst börjat överväga denna möjlighet.

En ny studie av professorerna David Wardle, Marie-Charlotte Nilsson och Olle Zackrisson vid SLU i Umeå, vilken presenteras i veckans nummer av den ansedda tidskriften Science, visar dock att de förmodade fördelarna med träkol i marken är starkt överskattade.

SLU-forskarna har utfört studier där de i experiment blandat träkol och skogshumus i tre skogsområden i Norrbotten. Efter tio år analyserade man prover från dessa försök och upptäckte att mängden mikroorganismer (svampar och bakterier) ökade. Mikroorganismerna hade i ökad utsträckning brutit ned den humus som blandats med träkol. Träkolet hade alltså stimulerat mikroorganismerna att bryta ned humusen, vilket lett till en förlust av det kol som tidigare var bundet i humusen. En stor del av detta kol hade avgivits till atmosfären som koldioxid, det vill säga som en växthusgas.
https://www.forskning.se/2008/05/02/trakol-mot-vaxthuseffekten-overskattat/

samt:

Veden innehåller en rad olika organiska och oorganiska föreningar. Om ett trästycke ligger på marken i lagom fuktighet så bryts det lätt ned av svampar och mikroorganismer. Förbränns veden i en öppen eld med god tillgång på syre avgår alla de organiska ämnena som koldioxid och vattenånga, kvar blir aska som i stort sett motsvarar de mineralämnen som trädet via rötterna tog upp ur marken på sin växtplats.

https://vedlab.se/om%20tr%C3%A4kol

[Carolus]

Tack för alla svar.

Skogsvilde: du hade bråttom när du läste mitt inlägg, jag skrev att bindemedlet i bricketterna är majsmjöl. Vad beträffar de andra potentiella farligheterna i grill träet: det som säljs i Sverige skall vara FSCmärkt (=inte komma från regnskog eller annan skyddsvärd skog) samt vara DNVmärkt som betyder att inga fossilbränslen eller andra giftigheter är tillsatta.

Biokol/träkol har tydligen använts mycket i LatinAmerika där det använts med framgång. Där kallas det Terra Preta. Där har det inte tagit 10' år för att brytas ner.
I Sverige fanns något som hette svedjebruk.

JKÄGO : alldeles riktigt verkar forskarna oense om nyttan samt ev negativ klimatpåverkan från biokol. Svenska miljögurus, som t e x Håkan Wallander (professor i Markbiologi) säger att tillverkning av biokol för jordförbättring är klimatneutralt så länge som överskott från skogsbruk används (grenar/kvistar) och inte hela trädstammar. En bok som nämns i detta sammanhang är 'Gödsel: om trädgårdens näringsliv' av Tina Råman.

[Skogsvilde]

Utan att veta så mycket om det ens är värt att öka markens förmåga att hålla näringsämnen i en trädgård, så skulle jag säga att grillkol är bättre än bricketter eftersom ämnen har lättare att komma in där.

Egentligen spelar det inte så stor roll vad man använder. Kol är kol.

Vi kan enas vid att det inte är skadligt i allafall.
Utöver tjabbet om näringsämnen så har kolet en viktig funktion till och det är att det kommer att bli ett vattenmagasin det innebär att man kan lagra in ganska stora mängder vatten tror det var i trakterna av 80% av kolets bruttovolym kan fyllas av vatten.  Under förutsättning att biokolet är tillverkat på rätt sätt.
För det finns massor av regler att följa vid tillverkningen för att man ska få så poröst och volymöst kol.

[Själv är bäste dräng]

Om meningen med kol i backen är en kolsänka så spelar tillverkningens energival stor roll, medan om det är att gräva ner aktivt kol (med stor inre yta) för att binda diverse ämnen så spelar den tillverkningsdetaljen stor roll.

Så kol är inte kol, sade käringen och valde diamanten

[Svart]

Det finns en innehållsaspekt till: Ja trät är märkt på rätt sätt, men hur stark är märkningen? Får man använda vilket trä man vill så länge det inte kommer från en regnskog? Får man göra grillkol på rivningsvirke? Telestolpar? Eller är det ren och avbarkad björk som använts? Det gör en väldig skillnad för grillningen.
Jag testade tre olika lågprisgrillkol i smedjan för några år sen. Ässjan är kort förklarat en kolgrill med tvångsmatning av luft så det går att göra av med en del kol. En av de billiga påsarna fick hela smedjan att stinka av petroleum. En av dem gav ett tjockt lager av vitt pulver på glöden. Ingen av påsarna gav någon vidare värme, inte jämfört med hantverkskolet jag brukar värma järn med.

Det är skillnad på kol och kol. Briketter befattar jag mig inte med så dem vet jag inget om

[Skogsvilde]

Det finns en innehållsaspekt till: Ja trät är märkt på rätt sätt, men hur stark är märkningen? Får man använda vilket trä man vill så länge det inte kommer från en regnskog? Får man göra grillkol på rivningsvirke? Telestolpar? Eller är det ren och avbarkad björk som använts? Det gör en väldig skillnad för grillningen.
Jag testade tre olika lågprisgrillkol i smedjan för några år sen. Ässjan är kort förklarat en kolgrill med tvångsmatning av luft så det går att göra av med en del kol. En av de billiga påsarna fick hela smedjan att stinka av petroleum. En av dem gav ett tjockt lager av vitt pulver på glöden. Ingen av påsarna gav någon vidare värme, inte jämfört med hantverkskolet jag brukar värma järn med.

Det är skillnad på kol och kol. Briketter befattar jag mig inte med så dem vet jag inget om

Jepp...   du har enormt rätt.
Det är därför man ska beakta en massa om man vill göra naturen en tjänst och inte en björntjänst.

En joker i leken är att att vid förbränning av kolet så slipper det som är inlagrat ut, medan när man lagrar kolet i jorden så fortsätts det vara bundet.

[Carolus]

Tack för alla synpunkter.

Svart: att det luktade petroleum från den billiga grillkolen, hade den någon DNV märkning?  Jag kan tänka mig att Rusta o liknande säljställen gärna kan hoppa över sådant för att kunna kränga mycket och billigt. DNV kraven gör annars att telefonstolpar o pallkragar inte skall bli grillkol.

När jag googlar på grillkol på svensk ved poppar det upp flera träffar :  vindelkol.se, svenskgrillkol.se (i Boxholm) och grillkol.se.

grillkol.se erbjuder dessutom biokol som är laddat med stenmjöl, alger och aktiva mikrober.

Biltema har lågt pris på grillkol. Det är FSC och DNV märkt, men ursprungsland framgår inte på internet.

Själv är bäste dräng: jag skulle inte bli ledsen ifall jag hittade en diamant i grillkolen 

[Thomas_]

Biltema har lågt pris på grillkol. Det är FSC och DNV märkt, men ursprungsland framgår inte på internet.

Nej, Biltema har inte lågt pris på grillkol. Det har tex Axfood däremot, som brukar ligga 40% under Biltemas priser, ex.vis på Willys då de kampanjar ut kol 2,5 kg för 14:95.

[Carolus]

Tack för tipset!  Jag skall gå till en butik och kolla.

För jag kan inte verifiera priset på internet, där står istället 38:95. Men detta högre pris kan ju vara för internethandeln, medans det i butik är lägre.

På den 2.5kg förpackning som Willys har på internet går inte att utläsa någon märkning, det står enbart ursprung lövträd i Europa och tillverkningsland Polen. Så man får hoppas att Polen följt FSC riktlinjerna och inte gjort grillkol på sina stora skyddsvärda skogar i södra landet, något som varit ett trätoämne mellan Polen och EU:s miljöavdelning.

[Thomas_]

Tack för tipset!  Jag skall gå till en butik och kolla.

För jag kan inte verifiera priset på internet, där står istället 38:95. Men detta högre pris kan ju vara för internethandeln, medans det i butik är lägre.

I december lär du inte hitta någon grillkol på kampanj hos Willys.  Det är normalt på våren och sommaren de kör detta vissa veckor. Vi som grillar ofta får hamstra för att ha tillgång resten av året.....

[Carolus]

Ok. Bara att konstatera att grillsäsongen inte riktigt är kompatibel med kompostsäsongen. Den senare toppar lite under hösten när det blir mycket växtmaterial när naturen går till dvala. Säga vad man vill om B-tema, men de brukar hålla samma pris oavsett säsong.

[Thomas_]

Ok. Bara att konstatera att grillsäsongen inte riktigt är kompatibel med kompostsäsongen. Den senare toppar lite under hösten när det blir mycket växtmaterial när naturen går till dvala. Säga vad man vill om B-tema, men de brukar hålla samma pris oavsett säsong.

Glöm inte att man alltid kan grilla en smarrig köttbit 365 dagar om året! 

[Gika]

Jag har fått lära mig att grillkol stoppas tidigare än biokol för att ha bra eldningsförmåga kvar. Så därför ska den ta mer energi i nedbrytningen än biokol som alltså mer bara är förvaringsplats för näringsämnen. Man får alltså sämre näring på grillkol.

[Skogsvilde]

Jag har fått lära mig att grillkol stoppas tidigare än biokol för att ha bra eldningsförmåga kvar. Så därför ska den ta mer energi i nedbrytningen än biokol som alltså mer bara är förvaringsplats för näringsämnen. Man får alltså sämre näring på grillkol.

Nej.... 
man får inte sämre näring av biokol.
Kolet innehåller ingen som helst näring. Det är stendött och vägrar släppa ifrån sig.

Risken är därimot att cellerna är "täta" och för små, detta innebär att vatten och näring kan ha problem att lagras in.

[MickeMård]

Jag tror inte att biokol är nödvändigt. Har hört att det funkar som bäst i regnskogsområden där det är väldigt gammal jord som inte håller så mycket näring. Men våran jord är ganska ung och har inte samma behov av biokol för att hålla näring.

Jag hade stoppat saker som är gratis i min kompost och försökt att inte köpa material. Kanske endast köpa några ton koskit av grannen för någon hundring, det är värt om man inte har tillräckligt med gödsel själv. Men kolbriketter låter dyrt.

[Skogsvilde]

Jag tror inte att biokol är nödvändigt. Har hört att det funkar som bäst i regnskogsområden där det är väldigt gammal jord som inte håller så mycket näring. Men våran jord är ganska ung och har inte samma behov av biokol för att hålla näring.

Jag hade stoppat saker som är gratis i min kompost och försökt att inte köpa material. Kanske endast köpa några ton koskit av grannen för någon hundring, det är värt om man inte har tillräckligt med gödsel själv. Men kolbriketter låter dyrt.

Jag kan inte mer än hålla med om att det blir dyrt.
För att man ska se en effekt så måste man upp i en 20% för att se en större förändring.

Meeen samtidigt så ser jag en nytta i vår egen odling.
Främst efter erfarenheterna -18 då mina odlingar överlevde tack vare hugelkultur och att jag tillfört en massa matrial som är bra vattenhållare.
Nackdelen med dessa är att man efter ett antal år måste bygga om dessa pga den naturliga nedbrytningen av organiskt material.
Med kol så slipper man ifrån den problematiken. Utan det räcker att tillföra täckmatrial i mitt fall.

I mitt fall så är det en ganska långsam process att bygga upp bäddar som har stort kolinnehåll.
Detta då jag samlar sly i från dikeskanterna som jag flisar och efter torkning kolar.

[Jesus Kristus Är Guds Ord]

hittade några citat från vad som verkar är en svensk forskare, i ämnet.

Ju mer kol vi gräver ner desto mer klimatpositiva blir vi. Beräkningar visar att kolet i trädstammar som faller till marken i genomsnitt stannar kvar i hundra år innan det återgår i form av koldioxid. Motsvarande siffra för blad är ungefär ett år. Men bio­kolet har speciella kemiska egenskaper som gör att svampar och bakterier har svårt att bryta ner det. Därför stannar det kvar i genomsnitt i 10 000 år.
Att gräva ner biokol är ett sätt att långtidslagra koldioxid i marken.
Men det är viktigt att man laddar kolet med näring innan man gräver ner det i jorden, annars är det inte säkert att man får de positiva effekterna. .... I Kenya och Brasilien bedriver man stora projekt med massproducerat biokol som är laddat med gödsel innan det plöjs ner i marken, och tillväxten blir betydligt bättre än i obehandlad jord.
LADDA OCH DOSERA BIOKOL

Här laddas vanlig ekologisk grillkol med lagrat gräsklipp. Foto: Lotta Flodén

Ladda med näring: Krossa kolet så att det blir cirka 3–15 mm stora bitar. Låt det ligga och dra i urin, koncentrerat nässelvatten eller i annan organisk gödning i några veckor innan du gräver ner det i jorden. Laddat kol är också utmärkt att använda i krukor.
Dosering: Tillsätt 1–5 kg per m2.

Ju sandigare och näringsfattigare jorden är desto större blir effekten av biokolet.


Många av de positiva resultaten kommer också efter några år när jordens mikroorganismer (bakterier, svamp-mycel, maskar etcetera) kommit att utnyttja biokolet.

Storlek: För att biokolet både ska vara lätthanterligt och ge snabbt resultat, rekommenderas en storlek på ungefär 3–15 mm. Men på längre sikt är storleken mindre viktig eftersom kolet snart sönderdelas till mindre bitar genom bland annat vattensprängning vid frost.
Källa: Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

https://gronarader.se/tradgard/biokol/