Terpentinets effekt på linolja

[torbjorn]

Ja att tillsätta det under tillverkningsprocessen verkar ju otroligt komplicerat och dyrt.

/Mats

En möjlig orsak till är ju om färgen blir dåligt lagringsbeständig med tillsatt terpentin (t ex om någon mindre önskvärd kemisk reaktion sker när linolja, terpentin och pigment får stå blandat länge), så det därför är bättre att blanda i terpentinet omedelbart innan färgen ska användas.

[Själv är bäste dräng]

Viskositeten spelar roll, det är därför man gärna värmer upp den eller tillsätter terpentin om det är kallt, men det som gör att linolja tränger in djupt är att det den består av små molekyler, att tillsätta ämnen med större molekyler bidrar inte.

/Mats

Typisk molekyl i Linolja

Balsamterpentin har väl mindre molekyler, typ terpener?

[borsdorfer]

En möjlig orsak till är ju om färgen blir dåligt lagringsbeständig med tillsatt terpentin (t ex om någon mindre önskvärd kemisk reaktion sker när linolja, terpentin och pigment får stå blandat länge), så det därför är bättre att blanda i terpentinet omedelbart innan färgen ska användas.

När viskositeten minskar separerar pigmentet från linoljan.

[mohsart]

Jag får nog backa på mitt påstående om molekylstorlekarna, jag är ingen kemist och har varken tid eller lust att kontrollera om vad jag hört och läst stämmer.
Det är ändå inte så intressant. Linoljans förmåga att penetrera trä är fenomenal.
Jag är skeptisk till påståendet att terpentin skulle "suga in" linoljan djupare. Jag är också skeptisk till påståendet att linolja skulle "suga in" pigment djupare. Jag ser inte hur ett ämne med mindre molekyler skulle kunna "suga in" ett annat ämne. Iaf inte till någon grad där det skulle spela roll.

Viskositeten påverkas svjv inte av lagringen.

/Mats

[Själv är bäste dräng]

Om viskositeten blir mindre för att man späder linoljan med terpentin så går givetvis linoljan djupare, precis som linoljan går djupare om trät är uppvärmt. Om man i första hand vill ha linoljans rötskyddande egenskap så borde det vara bättre att värma för att få in oljan långt, eftersom den då fyller hålrummen bättre när den härdar så att svamp inte får en chans att tränga in.

Pigmentet man använder har väl så stora partiklar att de inte kommer så långt in i trät, oavsett hur man späder eller värmer.

[mohsart]

"Givetvis" och liknande ord försöker jag personligen att undvika. De tillför ingenting och får bara folk att tro att man inte har några fakta eller argument att komma med.
Jag är inte helt säker på hur viskositet är definierad, men jag tror inte att man kan få en produkt med hög viskositet mindre viskosiös (om det är rätt ord) genom att blanda den med något med lägre viskositet.

/Mats

[Små]

jag tror inte att man kan få en produkt med hög viskositet mindre viskosiös (om det är rätt ord) genom att blanda den med något med lägre viskositet.

Om man blandar tex tjock honung med vatten, blir väl produkten givetvis mer lättflytande

[torbjorn]

Om man blandar två kemiskt sett likartade saker med olika viskositet (t ex en tunnflytande och en tjockflytande mineralolja) så brukar blandningen få båda ingrediensernas sämsta sidor. En sådan blandning blir lika seg som den tjockflytande oljan i kyla, och lika blaskig som den tunnflytande när den är varm.

[Själv är bäste dräng]

"Givetvis" och liknande ord försöker jag personligen att undvika. De tillför ingenting och får bara folk att tro att man inte har några fakta eller argument att komma med.
Jag är inte helt säker på hur viskositet är definierad, men jag tror inte att man kan få en produkt med hög viskositet mindre viskosiös (om det är rätt ord) genom att blanda den med något med lägre viskositet.

/Mats

Om något är självklart så använder jag givetvis, det beror inte på att jag saknar fakta utan att det är något jag stött på så många gånger att jag tar det för givet och mer eller mindre tror att det hör till allmänbildningen. Sedan att vissa ord kan vara svåra för den som inte använder dem normalt betyder ju inte att företeelsen är något konstig i sig. Viskositet stöter vi ju på hela tiden i vardagen.

Jag är inte expert på viskositet och kan givetvis ha fått det hela om bakfoten, men för mig är viskositet en vätskas inre friktion vilket gör att allt som minskar friktionen minskar viskositeten. På samma sätt som att du får mindre friktion mellan två ytor om du lägger kulor emellan så får du mindre friktion mellan två triglyserider om du lägger terpener mellan dem.

Men när det gäller linolja, terpentin och trä så hänger det givetvis på fler faktorer, en är vätning.


Om man i praktiken kommit fram till att terpentin gör linoljemålningen bättre (Målarmästers skrå) så kan säkert den samlade vetenskapen ta fram mekanismen för varför. Men jag kan bara komma med mer eller mindre kvalificerade gissningar, och påpekanden när jag tycker det blir fel i tråden.

[mohsart]

Ska man göra någon enstaksgrej så följ de allmäna råden. Lita på färghandlaren, lita på forummedlemmar (inklusive mig) osv.
Vill man lära sig, och i framtiden producera något bättre, så lita inte på mig, lita inte på färgtillverkarna osv.
Jag har mina åsikter och metoder, jag är nöjd med hur de funkar, funkar de inte för dig så prova nånting annat!
Om osäker, testa i liten skala.

/Mats

[borsdorfer]

Nu är det väl tid för att någon undersöker hur långt linoljan tränger in. Färga oljan med något organiskt fettlösligt färgämne(finns flera tusen). Stryk olja på träet. Efter några veckor hyvla av träet bit för bit och mät hur långt linoljan trängde in. Jämför kokt ock okokt linolja, samt linolja utspädd med terpentin och linolja utspädd med K-Sprit.

[Små]

Nu är det väl tid för att någon undersöker hur långt linoljan tränger in. Färga oljan med något organiskt fettlösligt färgämne(finns flera tusen). Stryk olja på träet. Efter några veckor hyvla av träet bit för bit och mät hur långt linoljan trängde in. Jämför kokt ock okokt linolja, samt linolja utspädd med terpentin och linolja utspädd med K-Sprit.

Det beror mer på tid och uthållighet, alltså hur länge man orkar hålla på, än att det tar stopp i själva trästycket. I vilket fall med ett torrt trä och rå linolja med lite terpentin i.

Om man bara stryker på några penseldrag så tränger det inte in långt. Träet blir ju mättat på ytan.

[Nordic Vargtand]

Jo, att göra en riktig slityta, tex på ett knivskaft eller bösskolv är ju en ganska komplicerad process som tar flera veckor i anspråk om man vill ha ett gott resultat.

Har för mig Målarmäster presenterade några knep och recept för att få en tålig och stark yta på kortare tid och med vanlig påstrykning i några steg.

[Själv är bäste dräng]

Du kan ju också göra som Skogsvilde som kör träet i varm olja och låter det svalna under olja. Blir ju som tryckimpregnerat, oljan åker långt in i träet, men på ett enklare och sätt när man gör det hemma.

[Nordic Vargtand]

Gamla kluvna takspån brukade man ibland sjuda i tjära om det var till extra fina och påkostade saker.

[borsdorfer]

Ett skäl till att undvika att förtunna linolja med sprit är, att spriten i praktiken aldrig är vattenfri. Och om vatten finns närvarande, vare sig genom att vara iblandat i färgen eller i form av fuktig luft, så hindrar det linoljan från att härda (det motverkar alltså sickativets verkan).

Hur fungerar Falu rödfärg som innehåller både linolja och vatten ?

[Nordic Vargtand]

Det är inte en äkta förening utan massor med små droppas av olja som svävar runt i vattnet, för att åstadkomma en emulsion behöver man tillsätta någon form av tensider.
(Enligt Målarmäster skall man dock inte ha i för mycket linolja då detta gör att slamfärg fäster sämre).

Edit, Vattnet behöver avdunsta först innan rödfärgen sätter sig, detta påskyndas i någon mån av absorption från underlaget.

[malarmaster]

kul att bli refererad till.
Avseende slamfärg/rödfärg så ingick aldrig linolja i orginalreceptet. Det har kommit till senare för att göra färgen lite mer smetfri.Effekten är dock liten och varar bara något år.Gör man egen färg så kan man alltså välja själv.  Dock finns en maxgräns på hur mycket linolja som man kan hälla i och den ligger på 8% vilket är precis det som finns i äkta Falu rödfärg. Ökar man procenthalten så växlar slamfärgen över till att bli mer oljefärg dvs bildar yta.
Det innebär att det blir stora problem nästa gång man vill rödfärga då slamfärg inte fäster på en målad yta utan vill ha råsågat virke. Anledning till det är att slamfärg/rödfärg inte innehåller något bindemedel utan den torra färgen består bara av pigmentet. Det fastnar bara om ytan är ruggad då träfibrerna på ytan håller kvar dessa pigment. En hyvlad bräda eller målad yta har alltså inget fäste till  pigmenten som oftast regnar bort.
Linoljan blandar sig inte heller med vatten. För att det skall ske behövs en emulgator som t.ex kan vara ägg som används i äggoljetempera. Dock kan man utnyttja det faktum att vatten o linolja inte blandar sig. Vill man måla puts eller annat som behöver andas kan man blanda i vatten i linoljefärgen. Med hjälp av en visp eller helst en elektrisk blandare håller man dessa två i rörelse. Slutar man blanda skiktar sig vattnet o linoljan snabbt.
Effekten man är ute efter är att där vattnet avdunstar bildas mikroskopiska hål i färglagret,syns inte med ögat men underlaget kan andas genom dessa hål. Man målade putsfasader förr med denna metod och gör så än idag.

[Nordic Vargtand]

Det var väldigt intressant läsning detdär om fasadmålning på slutet, tror ni att det skulle vara möjligt/rekommenderas att måla gammal cementputs på husgrunden med sådan färg ovan mark?
(Det är inte jag som murat med cement, men det får vara kvar där det är riktigt gjort och inte orsakar skada, dvs cement mot cement men det är fortfarande fult och ser dassigt ut jämfört med om det vore vitmenat).