Varför vattentoalett på landet?

[Westan]

Ända sedan jag flyttade ut i spenaten för 7 år sedan har jag funderat över
varför alla på landet använder vattentoalett. Jag har inte stött på eller hört
talas om ett enda system av annat slag, undantagrt de som bor i sommarstugeområden nere vid Vänern. Så långt ögat kan nå inte ett hederligt torrdass. Idag kostr det dryga 50 papp att få till det med infiltrationsbädd mm. Sedan finns det ingen garanti för hur länge systemet fungerar. Om nu bädden börjar läcka fosfor och miljö och hälsa får för sig att börja kolla vad som rinner ut från infiltrationsbädden. Vad blir det månne av detta? Den liggande sandbädden blir väl riskavfall och därtill en ny bädd. Det kan tvivels utan bli dyra bajskorvar.

Mycken tankemöda från min sida har gått åt till att försöka förstå varför landsbyggsbor håller på  så här. Med ett torrdass ock komopstering kan man ju sitta och räkna morötter, potatis och annat gott som så småningom kommer ut av mina stilla möda.

Så slog det mig en dag när jag satt där på mitt dragiga dass att landsbygdsbor måste gilla att sitta på sin vattentoalett och lukta på sina fisar och sin möda. Vattenlåset är ju ett jäkla effektivt stopp mot att något går förlorat. "De goa lukterna" stiger ju rakt upp i näsan.

eller finns det någon annan rimlig förklaring.

[Filip Skräplund]

Jag tror viktigaste orsaken är att man flyttat in skithuset i bostadshuset.
Det är inte så tilltalande att ha ett berg av skit inne i eller i direkt anslutning till bostaden, och som kan förpesta hela huset ifall strömmen till evakueringsfläkten skulle gå.
Det bästa vore nog att göra en hygienavdelning lite utanför boutrymmena, med toalett, bad, tvätt, gärna värmeanläggning och kanske en mindre växthusanläggning som kan utnyttja vattnet från hushållet.
Men sånt kräver intresse och pengar, standardlösningen är oftast minst bekymmersfri på kort sikt.
Personligen tror jag ganska mycket på denna lösning: http://www.kompostera.se/,
men jag skulle nog välja varianten med vattenlås om jag skulle ansluta den till bostaden, just med tanke på ev luktproblem.

[Vattendoktorn fd]

Ända sedan jag flyttade ut i spenaten för 7 år sedan har jag funderat över
varför alla på landet använder vattentoalett. Jag har inte stött på eller hört
talas om ett enda system av annat slag, undantagrt de som bor i sommarstugeområden nere vid Vänern. Så långt ögat kan nå inte ett hederligt torrdass. Idag kostr det dryga 50 papp att få till det med infiltrationsbädd mm. Sedan finns det ingen garanti för hur länge systemet fungerar. Om nu bädden börjar läcka fosfor och miljö och hälsa får för sig att börja kolla vad som rinner ut från infiltrationsbädden. Vad blir det månne av detta? Den liggande sandbädden blir väl riskavfall och därtill en ny bädd. Det kan tvivels utan bli dyra bajskorvar.

Mycken tankemöda från min sida har gått åt till att försöka förstå varför landsbyggsbor håller på  så här. Med ett torrdass ock komopstering kan man ju sitta och räkna morötter, potatis och annat gott som så småningom kommer ut av mina stilla möda.

Så slog det mig en dag när jag satt där på mitt dragiga dass att landsbygdsbor måste gilla att sitta på sin vattentoalett och lukta på sina fisar och sin möda. Vattenlåset är ju ett jäkla effektivt stopp mot att något går förlorat. "De goa lukterna" stiger ju rakt upp i näsan.

eller finns det någon annan rimlig förklaring.

Du har inte bott på landet tillräckligt länge för att förstå de enkla fysiologiska mekanismerna i vår natur.

Snart nog blir även Du, erfarenheter rikare. Jag avskyr människor som inte vågar stå för vem de är !!!

Leif  

[Filip Skräplund]

Vattentoaletterna är nog på väg ut på lite sikt, just beroende på att dom förorenar prima dricksvatten i onödan och gör att näringsämnen hamnar i vattendragen istället för i humusskiktet.

Jag avskyr människor som inte vågar stå för vem de är !!!

Ja det vet vi nu, so what?

[skipper]

Jag la min mulltoa utanför huset, men vägg i vägg, så att man kan gå dit under tak. Den är så klart vinterbonad med värme, funkar kalas!

Men jag vill inte ha mulltoan inne i kåken...

// lasse

[Huggorm]

Hade utedass under hela uppväxten, och det är inget jag saknar. Skall det göras drägligt krävs rätt mycket arbete runt omkring. Värme på vintern till exempel, det var inte kul att sätta sig när det var -25 grader. Men sommaren var än värre, med dasset fullt av flugor som ömsom satt i dyngan och ömsom försökte landa i ditt ansikte, utan att torka av fötterna först. Lukten skall vi inte tala om, och arbetet med att tömma tunnan kan jag klara mig utan.

[Vitis]

Hade utedass under hela uppväxten, och det är inget jag saknar. Skall det göras drägligt krävs rätt mycket arbete runt omkring. Värme på vintern till exempel, det var inte kul att sätta sig när det var -25 grader. Men sommaren var än värre, med dasset fullt av flugor som ömsom satt i dyngan och ömsom försökte landa i ditt ansikte, utan att torka av fötterna först. Lukten skall vi inte tala om, och arbetet med att tömma tunnan kan jag klara mig utan.

Att sitta på dasset när det är -25 är väl inte så mysigt ... det förstår jag, men att det skulle stinka eller dra till sig flugor tycker jag verkar onödigt.

Absolut ingen urin i dasstunnan (urinseparering eller kissa ute) och så ordentligt med strö (torv/spån e.dyl.) mellan sittningarna så luktar inte tunnan mer än en normal kruka med blomjord.

[skipper]

Mitt dass luktar inte, har inte flugor! Och är varmt ! Urinseparering, det är lösningen på lukt o äckel problemet med torr dass, torr dass skall vara just torra.

// lasse

[ersam]

Om man bortser från flugor och lukt. Är det inte bättre att allt blandas? Borde väl vara lite bättre "krut" i det komposterade om pinket är kvar (i torkad form)?

Själv har jag en gjuten platta bakom dasset med en större låda över. Har inte haft större problem med varken lukt eller flugor och då pinkar jag där också när jag skiter. Täcker aldrig med något.

Däremot är det bra genomluftning och sätter man sig när det stormar har man en ordentlig lufttork i rumpen.  

ES
PS. Har numera vattentoalett också men det är svårslaget att gå och sätta sig på dasset med dörren lite öppen en vårdag med de första värmande solstrålarna.  

[Bo]

om man inrättar en skyddad sittplats högt, - mellan tre granar är idealet.

Luktfritt om man alltid dammar över med något torrt och torkar sig med gräs eller mossa (eller morotsblast). Tömmningsfritt om man bygger högt nog. Miljövänligt då trädrötterna tar hand om fukt och näring.

[ersam]

om man inrättar en skyddad sittplats högt, - mellan tre granar är idealet.

Några meter upp eller?  

Kanske lövträd som inte sticker så förb-at om morotsblasten tar slut...  

ES

[Bo]

eller thujor som man eventuellt planterar för ändamålet och sen bygger man på efter hand med  stänger horisontellt som hålls på plats av trädstammarna.

[vattuvarg]

om man inrättar en skyddad sittplats högt, - mellan tre granar är idealet.

Luktfritt om man alltid dammar över med något torrt och torkar sig med gräs eller mossa (eller morotsblast). Tömmningsfritt om man bygger högt nog. Miljövänligt då trädrötterna tar hand om fukt och näring.

Såg en annan variant på nätet. En treebog.

Grundtanken är densamma med växter som tar hand om "näringen"... (Artikeln är tyvärr bara på engelska... )

[Westan]

Till Vattendoktorn!

Jag brukar inte besvara osakligheter och personlig påhopp!
Med ditt inlägg har du lyckats få mig att frångå denna princip!

Vad i HELA H..... menar du med

"Du har inte bott på landet tillräckligt länge för att förstå de enkla fysiologiska mekanismerna i vår natur.
Snart nog blir även Du, erfarenheter rikare. Jag avskyr människor som inte vågar stå för vem de är !!!
Leif"

Det jag främst har irriterat mig på är:  "Jag avskyr människor som inte vågar stå för vem de är."
Du har fått ett personligt medelande om detta inlägg.

[Vattendoktorn fd]

Ända sedan jag flyttade ut i spenaten för 7 år sedan har jag funderat över
varför alla på landet använder vattentoalett. Jag har inte stött på eller hört
talas om ett enda system av annat slag, undantagrt de som bor i sommarstugeområden nere vid Vänern. Så långt ögat kan nå inte ett hederligt torrdass. Idag kostr det dryga 50 papp att få till det med infiltrationsbädd mm. Sedan finns det ingen garanti för hur länge systemet fungerar. Om nu bädden börjar läcka fosfor och miljö och hälsa får för sig att börja kolla vad som rinner ut från infiltrationsbädden. Vad blir det månne av detta? Den liggande sandbädden blir väl riskavfall och därtill en ny bädd. Det kan tvivels utan bli dyra bajskorvar.

Mycken tankemöda från min sida har gått åt till att försöka förstå varför landsbyggsbor håller på  så här. Med ett torrdass ock komopstering kan man ju sitta och räkna morötter, potatis och annat gott som så småningom kommer ut av mina stilla möda.

Så slog det mig en dag när jag satt där på mitt dragiga dass att landsbygdsbor måste gilla att sitta på sin vattentoalett och lukta på sina fisar och sin möda. Vattenlåset är ju ett jäkla effektivt stopp mot att något går förlorat. "De goa lukterna" stiger ju rakt upp i näsan.

eller finns det någon annan rimlig förklaring.

Du skriver att du "flyttat ut i spenaten" för 7 år sedan, alltså du har varit van vid att vatten kommer om man öppnar kranen, och vatten försninner ut i avloppet. Det är lite annorlunda ute i spenaten. Vatten från brunn, och avlopp via slamavskiljare till infiltrationsbädd. Du skriver som att, har man inte vattentoalett behöver man inte infiltrationsbädd.

Rekommenderas att du kollar upp på www.avloppsguiden.se, att du vidare kollar upp om vattnets kretslopp i naturen, bra sidor finns på naturvårdsverkets hemsida.

När det sedan gäller installation av eko-toaletter i befintlig byggnad, är det ofta väldigt svårt att genomföra. Har själv gjort sådan undersökning, enligt uppdrag av dåvarande miljöministern Görel Turdin.

När det så gäller kritiken mot dig som person, så gäller den personer utan kön, utan ålder, utan hemvist så står den kvar.

Har du aldrig funderat på varför man klorerar vattnet i simbassänger, dricksvatten i kommunala vattenledningar. Det finns en orsak till det.

Leif 

[Westan]

Till  Vattendoktorn:
Att jag flyttade ut till landet för 7 år sedan betyder inte att jag är 7 år gammal.

1992 bodde jag i Göteborg. Köpte en villa i Backa. Byggd 28 med stor renoveringsbehov. INtresserad av resursfrågor
tog jag kontakt med Göteborg stad för rådgining vad gäller sanitet/avlopp. På den tiden diskuterades Gunnar Lindgrens
"Arvet" som bl.a behandlade rötslammet från de kommunala reningsannläggningarna, och myndigheternas vilja att
sprida detta på våra jordbruksmarker. På den tekniska förvaltningen blev man behandlad som en Marsian när man ville
ha information om alternativa sätt att ta hand om avföringen än att blanda det med industriavfall som gör det oanvändbart som jordförbättringsmedel.

Vårt sätt att hantera vår avföring är inte bara ett problem för landsbyggden, tvärtom. Men oftast har vi nog större möjligheter att gör något vettigt åt problemen på landsbyggden.
Mångs svar på denna tråd ger inspiration till att lösa problemet utan att behöva trycka ner fosforn i en sandbädd till stora kostnader. Lösningar som är lite bekvämare än mitt eget utedass. Dom tackar jag för.

Vad beträffar infiltrationsbädden så har jag ingen sådan. Det gråvatten(Bad Tvätt Duch) som kommer från mitt hushhåll
går via en trekammarbrunn ut i en dam via en pumpbrunn. Anläggningen är godkänd av de kommunala myndigheterna.
Det har fungerat i flera år. Dammrudorna och den lilla salamandern tycks inte har tagit skada av den belastning jag utsatt dammen för. Naturligtvis gäller det att ha koll på vad man anvnänder i hushållet. Det gäller att hela tiden vara öppen för nya möjligheter. Från denna hemsida har jag fått ett par uppslag som jag genomfört. Tvättnötter har varit en
mycket trevlig bekanskap. Dessutom har jag slutat använda hårschampo. Det har gort både miljö och mitt hår gott.

[Filip Skräplund]

Jag tycker du är på helt rätt spår, Westan, det märks att du satt dej in i frågan.
Det blir nog svårt att få bort vattentoaletterna ur tätortsbebyggelsen, men på landet finns alla möjligheter att lämna den parentesen i avfallshanteringen bakom sig.
Jag skulle själv vilja övergå till något liknande ditt system.
Var en gång på studiebesök i en eko-villa i Vaxholm, där man utnyttjade gråvattnet i växthus, toaletterna var av multrumstyp.
Det fanns inget avlopp alls, allt utnyttjades av växtligheten.
Minns att ägaren sa det var viktigt att dra ner på saltanvändningen i hushållet, för saltet anrikades i jorden och skadade växterna.

[Vattendoktorn fd]

Till  Vattendoktorn:
Att jag flyttade ut till landet för 7 år sedan betyder inte att jag är 7 år gammal.

1992 bodde jag i Göteborg. Köpte en villa i Backa. Byggd 28 med stor renoveringsbehov. INtresserad av resursfrågor
tog jag kontakt med Göteborg stad för rådgining vad gäller sanitet/avlopp. På den tiden diskuterades Gunnar Lindgrens
"Arvet" som bl.a behandlade rötslammet från de kommunala reningsannläggningarna, och myndigheternas vilja att
sprida detta på våra jordbruksmarker. På den tekniska förvaltningen blev man behandlad som en Marsian när man ville
ha information om alternativa sätt att ta hand om avföringen än att blanda det med industriavfall som gör det oanvändbart som jordförbättringsmedel.

Vårt sätt att hantera vår avföring är inte bara ett problem för landsbyggden, tvärtom. Men oftast har vi nog större möjligheter att gör något vettigt åt problemen på landsbyggden.
Mångs svar på denna tråd ger inspiration till att lösa problemet utan att behöva trycka ner fosforn i en sandbädd till stora kostnader. Lösningar som är lite bekvämare än mitt eget utedass. Dom tackar jag för.

Vad beträffar infiltrationsbädden så har jag ingen sådan. Det gråvatten(Bad Tvätt Duch) som kommer från mitt hushhåll
går via en trekammarbrunn ut i en dam via en pumpbrunn. Anläggningen är godkänd av de kommunala myndigheterna.
Det har fungerat i flera år. Dammrudorna och den lilla salamandern tycks inte har tagit skada av den belastning jag utsatt dammen för. Naturligtvis gäller det att ha koll på vad man anvnänder i hushållet. Det gäller att hela tiden vara öppen för nya möjligheter. Från denna hemsida har jag fått ett par uppslag som jag genomfört. Tvättnötter har varit en
mycket trevlig bekanskap. Dessutom har jag slutat använda hårschampo. Det har gort både miljö och mitt hår gott.

Ber om ursäkt, med dina egna erfarenheter med "marsianerna" så förstår du säkert min inställning.

Att Du har gjort som Du gort visar på en kunskap som de flesta inte besitter.

Ett litet varningens finger, inte för det Du gjort, utan vad du stoppar i tvättmaskinen, (diskmaskin utesluten med damm som recepient (mottagare av avslammat BDT avloppsvatten) det skulle inte de stackars rudorna tycka om)).

De fosfat-fria -fattiga tvätt och diskmaskinsmedel innehåller ofta zeoliter (naturliga jonbytare för vattnet skall fungera för tvätt / disk utan fosfater), de fungerar bra, men de fungerar lika bra att slipa glidlager och pumpdelar väl så bra. Så se upp, med den onödiga utgiften.

Ett tillägg till infiltationsbädd ur fosforreningsmetod. Järn, Fe kan vara järnfilspån som inte glivit indränkt av smörjmedel vid bearbetning. Skärvätskorna är idag biologikt nedbrytbara (bör vara).
När jag var verksam hade jag kontat med företaget som framställer stålull.

Man kan köpa metervara, tyvärr ganska mycket, och kostar då också, ganska mycket.

Järnet som finns på gruskornen, ju mörkare ju längre livstid ur fosforreningssynpunkt i infiltrationsbädden.

Är dammen så stor att Du kan bada i den, ja har Du haft de tankarna har Du säkert tänkt på den hygieniska biten. Jag umgicks med de planerna när jag var aktiv.

Var Du på bomässan Bo-93 ?

Leif

[Westan]

Inte riktigt säker på vad du är ute efter Leif.

Diskmaskin utesluten med fosfatfria diskmedel, för rudornas skull. Är det det du menar?

Har enbart använt fosfatfria diskmedel. Har dock inte kunnat se några följder för den biologiska aktiviteten. För att hålla ner tillväxten av grönmassa har vi haft ankor i dammen några år, och de är effektiva med att hålla rent från växtlighet. Tyvärr blir det inget kvar, varken kaveldun eller kableka.

Har funderat på att planeter in flodkräfta. Innan jag gör det vill jag får ordning på en planerad luftning - syresättning av vattnet under ffa vinterhalvåret. JAg har dock inte fått tag i någon vettig teknik för att trycka in luften i dammen. Tanken är att använda plastledningen som via pump trycker ut  BDT-vattnet. Har du några ideer? Det gäller ju att hitta något som öser tillräckligt med luft för att det skall göra skillnad. Samtidigt skall det vara något som är robust tekniskt, klarar av det råa klimatet och inte krånglar. Priset är ju också viktigt

Tyvärr var jag inte på Bo-mässan 93. Misstänker att den var i Göteborg. Men va den inte i Örebro. Det var någon Bo-mässa som var i Helsinborg på 90-talet som jag funderade att åka till. Det blev aldrig av.

[Vattendoktorn fd]

Inte riktigt säker på vad du är ute efter Leif.

Diskmaskin utesluten med fosfatfria diskmedel, för rudornas skull. Är det det du menar?

Har enbart använt fosfatfria diskmedel. Har dock inte kunnat se några följder för den biologiska aktiviteten. För att hålla ner tillväxten av grönmassa har vi haft ankor i dammen några år, och de är effektiva med att hålla rent från växtlighet. Tyvärr blir det inget kvar, varken kaveldun eller kableka.

Har funderat på att planeter in flodkräfta. Innan jag gör det vill jag får ordning på en planerad luftning - syresättning av vattnet under ffa vinterhalvåret. JAg har dock inte fått tag i någon vettig teknik för att trycka in luften i dammen. Tanken är att använda plastledningen som via pump trycker ut  BDT-vattnet. Har du några ideer? Det gäller ju att hitta något som öser tillräckligt med luft för att det skall göra skillnad. Samtidigt skall det vara något som är robust tekniskt, klarar av det råa klimatet och inte krånglar. Priset är ju också viktigt

Tyvärr var jag inte på Bo-mässan 93. Misstänker att den var i Göteborg. Men va den inte i Örebro. Det var någon Bo-mässa som var i Helsinborg på 90-talet som jag funderade att åka till. Det blev aldrig av.

Den var i Karlkrona.

Den tid jag var verksam, hade jag samarbete med Tommy Rönn, Saltö Aquakonsult i Karlskrona.

Han har bl a skrivit en bok om kräftodling (flodkräfta). Det vi sysslade med var vattenrening av hygienisk vattenrening, med dammar som poleringssteg för avloppsvatten.

Det skall vara hygienskt, ekologiskt, och vattenbrukbart. Han har även undervisat på Bräkne-Hoby Folkhögskola, i ämnet vattenekologi.

Jag kan inte ge dig hans hemsida, för närvarande, (kommer inte ihåg) hans tel nr är 0455 81004.

Han vet mycket mer av det Du behöver veta, än jag vet i dagsläget, han är uppdaterad. Han kan hjälpa Dig att gå vidare. Hälsa från mig, säg att jag rekommenderar honom, och att han skall ge Dig största rabatt, om Du skulle behöva. Hälsa att Du är en  G D S:are , och vill komma undan så billigt som möjligt. Han kan va enveten, så plåga honom inte för mycket, då vill han gärna ta betalt. Men han måste ju leva han med. G D S gör det själv.

Hälsn Leif