Färg genetik?

[Kennel TheLook]

Hej!
Tänkte bara höra om det är någon här som har koll på hur färggenetiken fungerar på får.
Vi har idag en besättning av 22 tackor, varav 16 är Texel och 1 suffolk och 5 suffolk/finull.

Har nästa år haft planer att betäcka dom med en brun eller ev svart finulls bagge (hälst brun).

Men tänkte höra om någon har koll på hur gentiken fungerar är den bruna respektive svarta färgen domenant eller ressesiv? Och hur häller sig vit?

Nu är det ju svårt att veta vad våra korningstackor ev bär för färger men skulle vara roligt att veta ev färger som skulle kunna uppkomma. Och så man vet om man skulle planera hur man skulle kunna få en viss färg i framtiden

[gimskogen]

vit är ingen färg... utan avsaknad av färg...

och vad jag förstår så gör en gen så att allfärg ute blir..
denna gen är dominant..

så om du vill få bruna lamm. så behöver de kanske betäcka med en brun bagge  i flera generationer..

Även om de flesta lammen kommer att vara vita i fösta generationen så betäcker du den sen i sin tur av en annan brun bagge...
då är chansen att de lammen blir bruna  större...

har de sen anlag för grå teckning så kommer de att gråna då ullen växer ut..

har försökt att läsa mig till hur färgen nedärvs på islandsfår och det verkar fungera lika på i allafall allmogefår..

du kan läsa mer om det här..
http://www.icelandicsheep.com/genetics.html

fårets färg o tecken beror på grundfärgs genen
svart eller brun.. där är svart dominant viket gör att för att få bruna avkommor så måste det finnas brunt i stammen på både moders o faders sida.

genen för teckning på kroppen
där är vit teckning (hel vit färg) dominant..  grå (egentligen vita under ull i svart eller brun färg), sen finns även Grävlingsteckning (svart bukig, ljusa tårkanals fläckar o ibland ljusa teckningar i ansiktet)  o mufflon ljus buk, ljus fläck under hakan.) och enfärgad.. (hel svart, hel brun)... och fläckighets genen..

om jag inte fattar det fel.

och även fläckighets gene inverkar.. men den är recensiv och måste finnas på både moderns sida o faders..

alla isländska får är egentligen svarta eller bruna som grund färg...

sen kan de vara olika kropps tecknigarna bestämma hur fåret ser ut..

Om det funkar helt lika på andra raser är jag inte helt säker på...


Man an även läsa om spelsau fåren färger.
 
http://www.sheep-isle.dk/Ottar%20Endresen/colourgenetics.htm

[Rosa]

Det finns flera olika sorters grå färg (genetiskt)
men den vanligaste grå färgen är kolsvarta lamm som "bleknar" till grått efter några månader.

[gimskogen]

detta kan du läsa om på länken om islänska får..
olika varianter av grå....
 

[birgit]

Vad gäller finull (har prakticerat själv) så får man en hel del svarta lamm med brun bagge på vita tackor. Vita är vad jag förstått antingen vita eller svarta genetiskt?
Det är i första hand de svarta i nästa led med brun bagge som kan ge en hel del bruna lamm.

[Henning]

Färgnedärvning är både enkelt och komplicerat.
Det blir enklare om man har förstått de bakomliggande principerna. Annars blir det bara uppfattningar som bygger på lösryckta citat eller egna iakttagelser vilket kan leda till helt fel slutsatser. I den länk Gimskogen först hänvisade till är det förklarat på ett bra sätt. Jag ska försöka göra det ännu mer förståeligt.

All nedärvning styrs av kromosomerna som innehåller DNA-strängarna.

En viss plats i en kromosom (locus) styr ett och samma område, t.ex. färgnedärvning. På ett lucus kan bara finnas ett enda anlag (gen). Alla celler utom könscellerna har dubbel uppsättning av kromosomer. Det innebär att det kan vara identiska gener på ett bestämt lucus i båda kromosomerna eller olika. Om det är samma talar man om homozygot och om det är olika kallas det heterozygot. När könscellerna bildas får de bara enkel uppsättning av kromosomerna med enkel uppsättning av generna.

Det här är grunden i all ärftlighetslära som du måste förstå för att komma vidare.

Nu ska vi tillämpa det här på ett enkelt anlagspar som finns hos alla får (svart – brun). Motsvarande finns hos många arter t.ex häst (svart – fux). Vi kan beteckna den genen som ger svart färg med B och den som ger brun med b. Om ett får har B i sina båda kromosompar blir det alltså svart och har det bb blir det brunt. Om fåret har fått ett av varje från respektive förälder blir resultatet en heterozygot Bb. I det här fallet syns det ingen skillnad på BB och Bb. Man brukar säga att B är dominant och b recessiv. Alltså kan två fuxar som paras med varandra eller två bruna får inte få annat än fuxfärgad och brun avkomma oavsett vad det finns för färger i härstamningen. Det kan inte finnas ett dolt B och har de fått samma anlag från båda föräldrarna är platsen på kromosomerna upptagen med b. Det finns inte något alternativ.

Nu är ju inte alla får svarta eller bruna. Det beror på att det på andra platser i kromosomerna (andra locus) finns anlag som nedärvs på samma sätt men helt oberoende av det första anlagsparet (Bb) Ett sådant anlag är det som ger vit färg. Vi kan kalla det för V. Om ett brunt eller svart får har V blir det vitt. Har det inte V kan man i stället beteckna platsen i kromosomen med v.  Ett svart får har då om man tar hänsyn till två anlagspar beteckningen BB vv eller Bb vv. Ett vitt får kan många olika: BB VV, BB Vv, Bb VV, Bb Vv, bb VV, eller bb Vv.
V dominerar över v men anlaget  för vit färg gör att flera andra anlag på andra platser inte kommer till uttryck. Ett anlag som ”maskerar” andra anlagspar sägs vara epistatiskt.

Nu har vi hittills talat om anlagspar. Det är relevant när man ser på en individ. Det kan endast finnas maximalt två olika gener på ett samma plats i ett kromosompar. Genom mutationer kan en gen förändras. Ibland sprids mutationen i en population, särskilt om den medför fördelar för individen. I färgsammanhang kan det vara både bra och dåligt med förändringar. Hos husdjuren har det kanske inte så stor betydelse. Vi tycker ofta om avvikande färger och avlar gärna vidare på dem. Muterade gener brukar hamna mellan den dominanta och recessiva. Vi kan göra ett teoretiskt exempel. Ett anlagspar som betecknas med E resp e får en mutation som hamnar mellan de två vi kan kalla den för e+. Då finns det plötsligt många fler alternativ. EE, Ee+, Ee, e+e+, e+e och ee. Det är inte sannolikt att det syns någon skillnad på de tre första men de följande två avviker sannolikt från ee.

Nu kan du titta på Gimskogens spelsaulänk och se att det finns många mutationer i vissa locus. I andra finns det bara två anlag som i exemplet med brun och svart.

[javill]

Henning, räknas grå som en nyans av svart eller är det en egen färg?

[Henning]

Henning, räknas grå som en nyans av svart eller är det en egen färg?

Både ja och nej.
Gotlandsfåren som både du och jag har är svarta alltså BB. I ett annat lucus har de en dominant gen (också i dubbel uppsättning) som som bleker färgen jämförbar med konstantskimmel på häst. De är på det sättet lite tråkiga som inte har så många olika färganlag som vissa andra raser.

[javill]

Både ja och nej.
Gotlandsfåren som både du och jag har är svarta alltså BB. I ett annat lucus har de en dominant gen (också i dubbel uppsättning) som som bleker färgen jämförbar med konstantskimmel på häst. De är på det sättet lite tråkiga som inte har så många olika färganlag som vissa andra raser.

Äsch, jag gillar grått skarpt   och just gotlandsfårens skinn finns ju i olika nyanser av grått. Skulle riktigt mörkgrå dvs i princip svarta får vara godkända inom gotlandsfår?