ekologisk odling

[covboy]

Vart ska vi göra av med våra spannmålsberg och överproduktioner om inte mata det i våra djur ?

[Anders S]

Jag är också skeptisk mot dessa larmrapporter om rapande kor. Varför har detta inte alltid varit ett problem? Är det naturligt så bör det tolereras, precis som en normal koldioxidhalt bör tolereras. Men man kan undra om det är naturligt. Vet du Birgit, eller någon annan, om man har belägg för något samband mellan kornas kost och deras rapande? Jag misstänkte att det var kraftfodret. (Även ensilaget kan jag undra över.) Men en kobonde jag talade med sa att hon trodde att det var tvärtom, att grovfoder gav mest gaser. (Stämmer det? Även hö?) Sen är det förstås skillnad på grovfoder och grovfoder. Förr i tiden tog man det som sagt på magrare marker, och även senare, med lägre proteinhalt och mer annat (arom antar jag, och fiber och kanske kolhydrater).

Jag har även nån gång sett en uppgift om att aveln inverkar. Man avlar ensidigt för hög produktion och får även dessa biverkningar.

För övrigt tycker jag det är tydligt hur ekojordbruksfientliga medier som Dagens Nyheter och radions Naturbruk gillar att upprepa faran för dessa rapande kor. (Med reservation för att jag inte lyssnat på Naturbruk på ett tag. Synd på ett f ö bra program...)

Anders

[Anders S]

Vart ska vi göra av med våra spannmålsberg och överproduktioner om inte mata det i våra djur ?

Två fel gör inte ett rätt.

[covboy]

Min erfarenhet av rapande ko är obalans i utfodringen som gör survom,samma som vi får av surmage ..

(HAR LEVAT HELA MITT LIV UNDER EN KO )

[Ursus]

Det behöver nog forskas en del inom området naturlig metangasproduktion. Det senaste jag hörde är att enorma mängder metan även bildas i ex regnskog. Det skulle även vara så att det är själva temperaturökningen i sig på Jorden som gör att det bildas metan.

Det går naturligtvis att diskutera hur pass ekologiskt dagens ekologiska lantbruk egentligen är. tyvärr är det nog väldigt svårt att i annat än pytteskalan uppnå den formen av jordbruk där alla kretslopp är slutna, där inga fossila bränslen används, och där minimalt med energi förbrukas. Kanske ska man bara använda redskap tillverkade av trä? Metall är ju en ändlig resurs det med.

Men givetvis måste vi försöka att närma oss den formen av jordbruk förr eller senare.

Vad det gäller mänsklig gödsel så borde första steget vara att sluta använda vatten för att transportera den, kör man den sedan genom ett biogasverk så försvinner patogenerna. Återstår då diverse kemikalier som vi får i oss på ett eller annat sätt. Antar att enda sätte att bli kvitt dem är att sluta tillverka allsköns märkliga kemikalier.

[Skytten]

Rapande och pruttande kor, är inte ett klimatproblem. Allt animaliskt liv, och en del liv av andra riken, är producenter av växthusgas, en gas som är helt nödvändig för jordens fortbestånd.

Utan koldioxid, kan inte växter existera, och det skulle vara skitkallt på Jorden, 18 graders lägre medeltemperatur.

Livet på jorden började med kemotrofer, varken syre eller solljus förekomm i livsprocesserna då.
När den blågröna algen uppstod, och solenergin kunde börja leda livsprocesserna, började atmosfären syresättas.

De tidigare livsformerna  kunde inte överleva i en miljö med fritt syre, för att då inte dö ut, fick de skaffa sig andra livsmiljöer, där syret inte kan nå dem.

Syret i atmosfären och vattnet, öppnade för växt och djurliv, efter det att deras celler invaderats av organismer, som idag är plastider, mitokondrier.mm.

I underjorden, inuti våra magar(och förståss kors), och i andra syrefattiga miljöer har livet  som skyr syre tagit sin tillflyckt.

Detta är något som pågår och har pågått mycket länge, och är ett fundament för att biosfären ska fungera.

Vi skulle inte ha ungefär 20% syre i luften, om inte en massa kol, genom biosfärens processer, lämnats i depåer. Det är främst exploateringen av dessa kolfällor som rubbar en balans som har tunats i millioner år.

Växterna ersätter det syre som djurlivet förbrukar, och djurliv producerar koldioxiden.

Ur växternas synpunkt är vår uppgift att andas och fisa, och ur vår synpunkt är växtens uppgift att producera syre, och leverera näring till oss.

Biosfären har skapat Jorden, ingen planet vi vet mycket om har omskapats på detta sätt.

Rubbas en balans återställs den, men det sker ofta på ett  våldsamt sätt.

Sjunker syrehalten väsentligt, kvävs vi, skulle den öka till låt oss säga mer än 25%, så skulle hela biosfären bli brandfarlig, det hade inte hjälpt att ringa brandkåren, mycket växtlighet hade brunnit upp, och minskat syretillförseln, i själva branden och att de upprunna växterna inte producerar syre.

Under hela jordens tid, har det förekommit förändringar, och det kommer att fortgå, en skillnad från tidigare är att en art helt dominerar planeten, och har  under kort tid förändrat den mycket mer än vad som tidigare förekommit.

Vi slukar resurser som har byggts upp under lång tid, tränger undan annat liv, tom det som vi är beroende av, att detta leder till mindre bra utsikter för biosfärens stabilitet och den art som har störst makt över dess öde, är uppenbart.

Det hjälper inte ett dugg, om vi så avlägsnade alla idisslare, någon annan hade fått ta hand om och bryta ner det som kon skulle äta.

Att vi sen ställer idisslare i stall och trycker upp med en massa gräsfrö och bönor, och skuld -belägger idisslaren för detta,  är att skylla ifrån sig på ett tom löljigt sätt.

Under hela  den mänskliga historien har medianåldern i populationen varit under 20 år, när man i Preussen införde pension, förrförra seklet, vid 65 år ålder, var det nästan inga som kom i åtnyttjande av den mer än något år.

Vårt moderna livssätt har gjort oss väldigt många fler, men i de rikare delarna av världen, har födelsetalen börjat sjunka.

Median åldern i Japan och delar av Europa (de delar som inte är vana vid immigration och motarbeter den) kommer att vara över 50 år 2050.
Är inte dessa människor arbetsföra upp till 80 års ålder väntar nya överaskningar.

I Asien minskar andelen födda kvinnor i  förhållandet till män.

Vilken ekologi ska vi anpassa våra liv efter, den som var, den som är eller den som kommer?

När vi besegrat pest och hunger, dyker andra problem upp!

[Birgit]

Läste en annan rapport (angående kornas pruttande) att den typen av utsläpp kunde hanteras i atmosfären. Det var inte skadligt alltså. Vilket ju bilavgaser och andra industriutsläpp m.m. är. Kommer inte ihåg källan, tyvärr, men tror det var svd.

Att gå tillbaka till "stenålder" är nog inget alternativ. Men att sluta "dum"tillverkning av onödiga, lågkvalité produkter och istället fokusera på hållbara energisnåla produkter skulle antagligen göra stor skillnad.
Om vi dessutom producerade bra mat på åkrarna, tog tillvara på frukt o bär m.m. så skulle nog maten räcka till alla ett bra tag framöver. I vårt närområde låter folk äpplena falla till backen på hösten, ligga o ruttna och sedan kör de den till återvinningen och åker till affären och köper äpplen från Argentina. Eller som när bästa markerna används för att producera bomull (ej eko) med massor av gifter o vatten, för att vi ska kunna följa modets växlingar här i väst, medan folk i bomullsregionerna svälter och blir förgiftade är väl ett tydligt exempel på just "dum"produktion.
Dessutom, behöver vi fleece, polyester osv??
Metall är kanske ingen oändlig råvara, men korrekt tillverkad väldigt hållbar. Trä och andra naturmaterial bör också användas mer än idag. Ohygeiniskt, tänker många. Men vi måste heller inte tvätta och diska som vi gör! Ta alla hårschampon t.ex det är ju massor av kemikalier och skräp i dem. Måste tonårstjejer duscha två gånger/dag osv. För att inte tala om smink o hårfärg!!!
Det gäller att ändra folks beteenden. Inte anklaga kor för att prutta gifter

[Ulric Eriksson]

Om de argentinska äpplena är tillräckligt billiga är det en ekonomiskt rationell handling att köpa dem och slänga sina egna. Höjs värdet, dvs priset, på äpplen blir det istället rationellt att ta vara på de egna äpplena.

[Skytten]

Ulric!

Om jag drar upp en stor fisk, som kostar mycket i butiken, borde jag inte slänga tillbaka den då, eftersom jag inte har råd att äta dyr fisk.

Äpplena  på trädet hemma är för dyra?

[Ulric Eriksson]

Ulric!

Om jag drar upp en stor fisk, som kostar mycket i butiken, borde jag inte slänga tillbaka den då, eftersom jag inte har råd att äta dyr fisk.

Äpplena  på trädet hemma är för dyra?

Det tycker jag inte du borde. Vad du borde och vad som är ekonomiskt rationellt är inte samma sak. Om du har en arbetsförtjänst per timme som är högre än värdet av fisken delat med det antal timmar det tar att dra upp den, så är det ekonomiskt rationellt att köpa fisken i en affär istället.

Om tiden det tar att ta vara på ett kilo äpplen från de egna träden kostar mer än äpplena i affären så är det ekonomiskt rationellt att köpa dem. Stiger priset i affären ändras den kalkylen: du måste arbeta längre tid för att tjäna ihop pengarna. Vid tillräckligt högt pris blir den rationella handlingen att ta tjänstledigt och plocka äpplen hemma istället.

[Skytten]

Sådana villfarelser som den rationella människan, kan man få ett pris till Alfred Nobels minne.

Undra varför så många rationella konsumenter kör omkring med farkoster på två ton och betalar 50:- milen.

En rationell person springer efter en taxi, aldrig efter en buss, för då sparas det mindre.

Tänk om Bill Gates tappade en bunt sedlar på 50000 dollar, är han rationell tar han inte upp dem, eftersom han har högre timmpeng.

Hur mycket av ditt  liv är så rationellt Ulric?

[Ulric Eriksson]

Hur mycket av ditt  liv är så rationellt Ulric?

Inte så mycket. En del. Som jag skrev är vad man borde och vad som är ekonomiskt rationellt inte samma sak.

T.ex. jobbar jag i Stockholm eftersom det är mycket bättre betalt där än i landsorten. Vi bor i Strängnäs eftersom det är mycket billigare att köpa en bostad där än på Stora Essingen, som annars är en trevlig villaförort.

Scanias VD bor på Stora Essingen. Hans hus var säkert jättedyrt. Det var inte mitt, men jag kan ha höns, det undrar jag om han har. Äggen hönsen värper är dyrare än de på affären, men som sagt, vad man borde och vad som är ekonomiskt rationellt är inte samma sak.

[Skytten]

Nä resonemanget passar bäst i skrivbordsakademiska samanhang!

[Ulric Eriksson]

Nä resonemanget passar bäst i skrivbordsakademiska samanhang!

Resonemanget passar jättebra om man vill förstå en del om varför människor handlar som de gör. Gör tankeexperimentet att äpplen kostade en miljon kronor per kilo. Hur många äpplen skulle ligga och ruttna i villaträdgårdarna då?

[Skytten]

Prisbild och nytta har aldrig ett rakt samband.  En million är i detta samanhang ganska akademiskt teoretiskt, ingen köper äpplen till det priset, de blir antingen kvar eller  så kostar de mycket mindre.

En fattig människa är instiktivt rationell i privatekonomin, och en inköpschef begår tjänstefel om han inte schakrar till sig lägsta pris (och blundar för ev moral, om den inte lönar sig i andra ändan)
han är ju dessutom utbildad i ekonomi.

Men en stor del av den privata och även offentliga konsumtionen handlar om positionering, och smälta in i den grupp man anser sig höra till.

Många "rationella" argument är en efterhandskonstruktion, den som av miljöskäl cyklar, kan om ett större arv anländer finna skäl för att köra en Jagge.

Nyttan styr inte heller priset, ett glas vatten är normalt billigare än tavla av Picasso.

En flaska parfym som innehåller några milliliter av doftande vätska, går att sälja för en tusing, skulle jag genom en metod tillverka  samma och sälja i 5-litersdunk för en tjuga, blev det mindre attraktivt på marknaden.

Torsken är en lyx för att den är dyr, inte för att det är ett bra val.
Jag minns från min barndom, då torsken var  något man helst villa slippa äta igen.

Den ekonomiska verkligheten är rationell till större delen i företagsvärlden, men inte ens helt där, i privatlivet är man så orationell man har råd att vara.

Detta är svårare att förklara än en nobelpristagares formler om den rationella aktören.

[Ulric Eriksson]

En million är i detta samanhang ganska akademiskt teoretiskt, ingen köper äpplen till det priset, de blir antingen kvar eller  så kostar de mycket mindre.

I tankeexperimentet förutsätts givetvis att det finns en marknad för äpplen till det priset, annars är det ju meningslöst. Vill man inte göra tankeexperiment kan man istället läsa i tidningen vad som händer med storbilsförsäljningen i USA om bensinpriset fördubblas.

[Filip Skräplund]

Rapande och pruttande kor, är inte ett klimatproblem. Allt animaliskt liv, och en del liv av andra riken, är producenter av växthusgas, en gas som är helt nödvändig för jordens fortbestånd.

Det är metangas saken gäller i det fallet, den är betydligt potentare växthusgas än koldioxid, och inte livsnödvändig såvitt jag känner till.

http://www.ekolantbruk.net/tidningen/artiklar/pdf/2007/307klimat.pdf

http://www.gronungdom.se/article/2051

[Skytten]

Metan är värre som växthusgas men metan lever inte särskillt länge i atmosfären, en av restprodukterna är koldioxid.

[Birgit]

Tillbaka till äpplena..... Vad jag menade är att det är svårt att få bukt med resursslöseri om en människa kan gå förbi sitt eget träd med fina svenska "eko" äpplen och uppleva frukten som jobbig och till besvär, istället för att ta ner några äpplen till och från jobbet. De gör sig ju besväret att samla ihop de ruttna äpplena och köra dem till återvinningen
Det här är snarast ett tecken på sinnesslöhet och bortskämdhet. Vi kanske skulle behöva hamna i en ordentlig kris för att uppskatta det vi har runt oss, som ju faktiskt är gratis. Det hjälper ju inte ens att näringsexperter skriver i tidningar om att den egna frukten är dubbelt så nyttig som den hårt framdrivna importfukten ofta är + att näringsvärdena minskar då grödan mognar för fort.

Äpplena är bara ett exempel.

[Filip Skräplund]

Det här är snarast ett tecken på sinnesslöhet och bortskämdhet. Vi kanske skulle behöva hamna i en ordentlig kris för att uppskatta det vi har runt oss, som ju faktiskt är gratis.

Konsumenterna är räddare för maskhål och att nån räv kan ha pissat på fallfrukten, än dom är för alla besprutningar av de släta och blanka äpplena i affären.